Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollärares och barnskötares perspektiv påmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus på kommunikation,människans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en förskoladär sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock är alla deltagare eniga om att arbetet med matematik på förskolan är viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns några nackdelar för barnen med matematikanvändande iförskolan. Mer än hälften av deltagarna uttryckte en önskan om ytterligare kunskaper imatematik till de yngsta barnen på förskolan. Därutöver visar resultatet att det föreligger ettutbildningsbehov som inkluderar såväl ämneskunskaper inom matematik som didaktik. Detsenare handlar om att arbeta med matematik för att främja de yngre barnens lärande. Vidareframgår det i resultatet att matematiska begrepp användes olika mycket av deltagarna, samt påskiftande sätt. Exempelvis framkom det att matematiska begrepp användes dagligen och iform av att räkna samt benämna former med korrekta ord. / There is a need to highlight, for example, preschool teachers and childcare workersperspective on mathematics, how they describe their work with mathematics in kindergarten.We have assumed a sociocultural perspective as a theoretical perspective, focusing oncommunication, human development and interaction. Semi-structured interviews wereconducted in a preschool where six people attended. The results show that participants havedifferent experiences of mathematics, however, all participants agree to work with math inpreschool is important. Participants agreed that there are no disadvantages for children withmath use in preschool. More than half of the participants expressed a desire for furtherknowledge of mathematics to the youngest children at the preschool. In addition, the resultsshow that there is a need for training that includes subject knowledge in mathematicsdidactics. The latter involves working with math to promote the younger children's learning.Furthermore, it appears in the result that the mathematical concepts used different amounts ofthe participants, as well as in various ways. For example, it appeared that mathematicalconcepts are used daily and in the form of counting, and the term forms with the correctwords.

Uppsatsen behandlar relationen rum, verk och betraktare utifrån et verk av konstnären Olafur Eliasson. Undersökningen styrs av frågan om vilka fysiska faktorer som påverkar betraktaren i mötet med rummet och genom att studera verket Beauty (1993). Dessutom diskuteras Olafur Eliasson relation till betraktaren som en del av verket. Metoden har varit en kombination av litteraturstudier och fallstudie av verket Beauty som visades på AroS 2005. Grundläggande för hela undersökningen är ett receptionsteoretiskt perspektiv, där fokus är flyttat från verket till betraktaren.   De fysiska faktorer som anses påverka vår visuella perception är ljus, färg, form, rum och rörelse. När parametern ljus tas bort ökar uppmärksamheten av andra sinnen. En förhöjt uppmärksamhet i situationen verkar öppna för en blick utåt mot andra deltagare i rummet. Olafur Eliasson relaterar till betraktaren mera som en aktiv deltagare och en fysisk del av verket. Deltagaren blir betydelseskapande för verket.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande orsakerna till för tidig död i Sverige. Hjärtinfarkt är till stor del livsstilsrelaterad där vanor som rökning, osunda matvanor och låg aktivitetsnivå är riskfaktorer. Att drabbas av hjärtinfarkt kräver förändring i patientens invanda livsstil. Sjuksköterskan har till uppgift att stödja patienten till bättre hälsa, genom att bidra med personcentrerad vård kan risker identifieras och en individuell plan utformas mot ett tillfrisknande. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 10 kvalitativa artiklar. resultaR: Efter hjärtinfarkten tillkom begräsningar i livet som bestod av fysiska och psykiska påfrestningar. Det framkom att psykiska besvär var svårast att kontrollera och många var oförberedda på det. Att få stöd i livsstilsförändringar, att känna trygghet och våga vara aktiv igen var av vikt. I resultatet framkommer det att stöd från närstående och sjuksköterska var betydande för patienternas tillfrisknande. Konklusion: Efter hjärtinfarkten fick patienten lära sig leva ett nytt liv. Nya vanor och värderingar behövde skapas för att nå ett hållbart friskt liv. Stöd, trygghet, en god strategi och motivation var det väsentliga för att lyckas i sin återhämtning. / Background: Myocardial infarction is one of the leading causes of premature death in Sweden. A myocardial infarction is largely lifestyle-related where habits such as smoking, unhealthy eating habits and low physical activity levels are risk factors. To suffer from a myocardial infarction requires a change in the patient’s invasive lifestyle. The nurse has the task of supporting the patient to a better health, provide person-centered care, identify risks and design an individual plan for recovery. The Aim: of this study was to illuminate patients’ experiences of life after a myocardial infarction. Method: A literature-based study with 10 qualitative articles. Results: After a myocardial infarction there were restraints in everyday life that consisted of physical and mental strains. It was found that mental health problems were the most difficult to control and of which many were unprepared. Receiving support in lifestyle changes, feeling a sense of security and daring to be active again was of significant importance. The results showed that support from close relatives and nurses was important for the patients’ recovery. Conclusion: After the myocardial infarction, patients got to learn how to live a new life. New habits and values needed to be created to achieve a sustainable and healthy life. Support, security, a good strategy and motivation were essential for a successful recovery.

Det här är ett utvecklingsinriktat examensarbete som handlar om skapandet av en ny planeringsmall. Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa och utveckla en planeringsmall som är anpassad för fritidshemmet och dess verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av pragmatismen och John Deweys tankar om kunskap och lärande. Metoden som används är aktionsforskningsspiralen där principen är planera, agera, observera och reflektera. Planeringsmallen utvecklades i ett nära samarbete med sex fritidshemslärare. Under utvecklingsarbetet användes enkäter och intervjuer för att samla in information från deltagarna. Resultatet blev en digital planeringsmall för fritidshem som används via Google drive. Deltagarna uppfattade den nya digitala planeringsmallen som lättillgänglig, tydlig och relevant. Utifrån observationer av aktionerna blev en förändring synlig hos deltagarna då de började planera sina aktiviteter med den nya planeringsmallen. Deltagarna fick en större förståelse kring hur planering kan stärka yrkesrollen genom att de kan motivera sina aktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?  Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalitativa skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken.  Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forskning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ”casemetoden” som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ”casemetoden”.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras. Läraren ser positiv på att använda casemetoden i undervisningen med syfte att stimulera elevers initiativ- och analysförmåga. Dessutom visade resultatet att casemetoden bör kombineras med andra undervisningsformer t.ex. föreläsning och rollspel.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning. Mitt resultat visar följande. Deltagarna menar att det som skapar kvalitet är utbildningar och praktikplatser som kan leda till jobb, att AIC ska tillhandahålla ett stort nätverk med arbetsgivare. De önskar att vägen in på arbetsmarknaden gick snabbare än idag, tycker det är viktigt att AIC:s fokus ligger på att hitta jobb, samt att handläggarna motiverar och ställer upp för deltagarna. På AIC vill man kunna få vägledning och nya idéer, och verksamheter som är anpassade för människors olika behov. Några anser att det viktigaste för att skapa kvalitet handlar om handläggarna, andra anser att viktigast handlar om utbildning och praktik.

Det gemensamma syftet med skrivandet av detta examensarbete har varit att identifiera myndighetsdirektiv där beslut har förändrat och påverkat aktiva studie- och yrkesvägledare inom matchningsverksamheter. Med nya direktiv och beslut tillkommer även förändring och detta är en utveckling som har förändrat arbetsbeskrivningen för många yrkesamma vägledare i arbetsfältet. I takt med samhällets förändringsmönster där språkutmaningar, nya jobbmöjligheter och myndigheters grunduppdrag som utvecklas i snabb takt så ställer det nya krav hos vägledare som är verksamma inom matchning. Studiens resultat visar på att studie- och yrkesvägledare är inom en föränderlig roll som ställer krav på flexibilitet, anpassningsbarhet och effektivitet inom olika organisationer. Olika matchningsleverantörer väljer att nyttja studie- och yrkesvägledares kompetens på olika sätt och inom olika områden. I detta examensarbete och det område som vi har valt belysa så presenteras aktiva vägledares eget perspektiv av sin arbetsbeskrivning och hur detta har förändrat deras sätt att arbeta på. Det är även viktigt att introduceras som läsare i de direktiv som har förändrat den svenska matchningen av arbetssökande inom tjänsterna via Arbetsförmedlingen hos leverantörer.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan. Informanter rekryterades genom två datainsamlingsmetoder. Fyra informanter rekryterades från kallelseregistret och sju via snöbollsmetoden. Intervjuer med tre kvinnor och telefonintervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet åskådliggörs genom fyra kategorierna vilka är Att göra det sedan, Att det inte gäller mig, Att undvika en utlämnande situation samt Att inte bli bekräftad i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Kvinnornas tankar tyder på att de gjort ett aktivt ställningstagande att inte delta i organiserad GCK och att de sköt beslutet om deltagande till framtiden. Därutöver framkom att de avstått deltagande i organiserad GCK på grund av rädsla för att inte bli bekräftade i mötet med barnmorskan vid provtagningstillfället. Gemensamt för kvinnorna i studien var att de alla kunde tänka sig att delta i organiserad GCK i framtiden om förhållandena kring GCK vore annorlunda. Inom ramen för den organiserade cellprovtagningskontrollen bör utrymme finnas för att tillgodose kvinnors olika behov då vissa kvinnor behöver extra stöd och motivation för att hörsamma kallelsen. / Program: Barnmorskeutbildning

Den här studiens syfte var att relatera elevers språkliga abstraktionsgrad med deras grammatiska nivå enligt Processbarhetsteorin (PT). Med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik (SFG) analyserades abstraktionsgrad i form av informationstunga ord samt vilka processtyper eleverna använde. För att få ett ytterligare perspektiv på abstraktionsgrad vägdes även ett kvantitativt kognitiv-psykologiskt mått, konkretionsvärden, in i analysen. Materialet som analyserades bestod av 18 argumenterande texter, skrivna av elever vid ett språkintroduktionsprogram. Studien visade på en koppling mellan elevers grammatiska nivå enligt processbarhetsteorin och hur abstrakt språk de använde. PT-nivå varierade mellan nivå 3, 4 och 5 och elever som hade kommit längre grammatiskt, det vill säga PT-nivå 4 och 5, använde flerrelationella processer och till viss del även fler informationstunga ord.. . Alltså var språket hos dessa elever, enligt både den SFG-baserade analysen och den databas som användes, mer abstrakt.