Lönearbetet är en av våra mest dominerande samhälleliga institutioner och arbetslinjen är en central välfärdspolitisk ambition. Lönearbetets ställning och dominans i samhället förstås ofta som självklar och oproblematisk. Förutom att lönearbetet är en dominerande samhällelig institution är det också ett fenomen som upptar stora delar av de flesta människors liv. Inom det sociala arbetet har lönearbetet en central roll i verksamheter som sysslar med försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Denna studie handlar om hur lönearbetet konstrueras av tjänstepersoner som arbetar med arbetsmarknadsinsatser på uppdrag av socialtjänstens enhet för försörjningsstöd, så kallade arbetsmarknadssekreterare. Utgångspunkten i studien är att vi tillskriver lönearbetet fler betydelser än att bara vara ett medel för vår försörjning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra arbetsmarknadssekreterare.  Forskningsansatsen för studien är socialkonstruktivistisk och studiens teoretiska ramverk utgår från en socialkonstruktivistisk syn på sociala problem, teori om diskursens makt samt teori om arbetsetik och konsumtionsetik. Genom att använda kritisk diskursanalys har fyra diskurser utvunnits ur intervjumaterialet. Diskurserna handlar om lönearbetet som botemedel, lönearbetet som integrering, lönearbetet som den enda meningsfulla sysselsättningen samt lönearbetet som nyckeln till ett gott liv. I och med dessa diskurser legitimeras lönearbetets dominerande ställning i samhället och i människors liv.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning. Mitt resultat visar följande. Deltagarna menar att det som skapar kvalitet är utbildningar och praktikplatser som kan leda till jobb, att AIC ska tillhandahålla ett stort nätverk med arbetsgivare. De önskar att vägen in på arbetsmarknaden gick snabbare än idag, tycker det är viktigt att AIC:s fokus ligger på att hitta jobb, samt att handläggarna motiverar och ställer upp för deltagarna. På AIC vill man kunna få vägledning och nya idéer, och verksamheter som är anpassade för människors olika behov. Några anser att det viktigaste för att skapa kvalitet handlar om handläggarna, andra anser att viktigast handlar om utbildning och praktik.

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två “mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.

Background Labour market policies in Sweden is a state responsibility. Even though the municipalitieshave created their own units for labour market issues. This has resulted in parallel systems,and the distribution of responsibility is in many ways unclear. Several studies within the topichave observed that the effects of the activation programs disposed by the municipalities aredifficult to study, dependent there is not enough comparable data. Therefore statistics is nowcollected by Sveriges kommuner och Landsting. Purpose The purpose of this study is to examine if the statistics that are available today can be used tomeasure the effects of labour market actions. Method The study is based on the theory about Governance as decentralization. The hypothesis is thatthe amount of money that the municipalities spend on labour market cations should affect theeffect. With effect means, in this study, that the participants reach work or studies. The studyis made on two Swedish municipalities, Robertsfors and Ljusnarsberg. Those municipalitiesare selected therefor they are the municipalities in Sweden that 2015 spent most and lessmoney on labour market actions. In an attempt to try if the statistics that are available todaycan be used, the study is using a quantitative method. Interviews with representatives from themunicipalities have also been made in order to explain choices in submitting of the statistics. Results The results show that the statistics that are available not can be held for true. Both from thecalculation example as from the interviews that is clear there are uncertainties with thestatistics. From the theory of Governance, this study comes to the conclusion thatdecentralization and standardization are extremes.