Begreppet självledarskap innebär ett inflytande över den egna personen. Självledarskap är aktuellt för alla personer, därför att alla leder; har inflytande över, sig själva. Alla kan bli mer effektiva självledare. Ett effektivt självledarskap är en fördel då personer ställs inför uppgifter de finner svåra men samtidigt nödvändiga att utföra. Att leda sig själv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier. De här tre självledarskapsstrategierna har för avsikt att styra de tre faktorer som påverkar mänskligt fungerande; beteende, omgivning samt kognition.Studien utgår ifrån en uppgift som anses generellt utmanande/svår; arbetssökande. Studien beskriver hur arbetssökande kan ta hjälp av professionella personer för att höja sitt självledarskap gällande arbetssökande. Studien kommer att ge professionella jobbcoachers, arbetsförmedlares samt arbetspsykologers syn på deras möjligheter att påverka självledarskapet hos en arbetssökande. Kan de leda arbetssökande till att leda sig själva mer effektivt? Hur?

No description available.

Läget för en arbetssökande präglas av en distinkt laglöshet. Sedan Arbetsförmedlingens förlorade dignitet som jobbmatchningsmyndighet och utvecklandet av nya rekryteringsmetoder tycks mycket ha förändrats. Den här studien syftar till att undersöka arbetssökandes upplevelser av rekryteringsprocesser och hur de upplever det är att söka jobb i fråga om rättvisa och personlig integritet. Genom sju semistrukturerade intervjuer med individer på olika platser i livet, men främst arbetslösa som har stor erfarenhet av att söka jobb i närtid, söks svar på hur det är att söka jobb idag. Genom Interpretative Phenomenological Analysis, Göran Ahrnes teori om förhållanden mellan organisationer och människor samt med begreppen anställningsbarhet och arbetsideologin analyseras de sju transkriberade intervjuerna. Resultaten visar att arbetssökande är en uttröttande och otacksam delvis påtvingad heltidssysselsättning där det är svårt att komma till sin rätt. Rekryteringsprocessernas utformning och nya metoder gör att det hela känns orättvist. Ett stort problem i att vara arbetssökande för respondenterna var obefintligheten av återkoppling i samtliga stadier av rekryteringsprocesserna. Det gör att den arbetssökande känner sig illa respekterad samt att hen inte vet hur hen ska gå vidare i fråga om jobbsökningsmetod. Personlig integritet visade sig inte vara ett element som ställde till mycket problem för respondenterna, men också att det finns en anledning till detta – att arbetssökande väljer att inte dela med sig av känslig information för att det ökar risken att i så fall bli bortvald på grund av informationen. Det hela visar på att vara arbetssökande är en osäker situation att befinna sig i där denne själv måste ta allt ansvar för sin situation och visa sig anställningsbar och att arbetssökande inte kan kritisera rekryterare och arbetsgivare.

<p>Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där personlighetstester är en urvalsmetod. Tio personer intervjuades. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys. Åtta teman framkom dessa berörde bland annat rekryterarens bemötande och kompetens, resultat och återkoppling samt möjligheten till självreflektion. Resultatet visade sig ha viss samstämmighet med tidigare forskning i ämnet. Avslutningsvis, diskuterades rekryterarens centrala roll för den arbetssökandes upplevelser.</p>

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se på hur arbetsförmedlarens yrkesroll påverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och främst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig då de står inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker då de möts. Vi har använt oss utav både kvantitativ och kvalitativ metod i vår studie, då de kändes som nödvändiga komplement till varandra i vår strävan efter att finna svar på vår frågeställning. Resultaten av vårt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byråkratiska systemet. Vägen till vårt resonemang kan ni följa genom uppsatsen.

Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där personlighetstester är en urvalsmetod. Tio personer intervjuades. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys. Åtta teman framkom dessa berörde bland annat rekryterarens bemötande och kompetens, resultat och återkoppling samt möjligheten till självreflektion. Resultatet visade sig ha viss samstämmighet med tidigare forskning i ämnet. Avslutningsvis, diskuterades rekryterarens centrala roll för den arbetssökandes upplevelser.

No description available.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning. Motiverande samtal är en samtalsform som jobbcoacherna använder i arbetet. Arbetssituationen tillåter inte alltid jobbcoacherna att se arbetssökande som ett vem för att se vad som finns bakom individen då de på grund av tidbrist ofta blir tvungna att se arbetssökande som en i mängden, som ett vad. Vi har funnit att det finns en önskan om att förändra jobbcoachernas arbetssätt vilket kan förändra deras egen upplevelse av sin plats i samhället.

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förändrats och deras inträde på arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet längre men även arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag på hur situationen kan förändras diskuterats, de största förslagen är utbildning, praktik och sänkta arbetsgivaravgifter. Den stigande arbetslösheten bland ungdomar har relaterat till att Arbetsförmedlingens har utökat sitt stöd för dem.Syftet med denna uppsats var att studera och analysera arbetslösa ungdomars egna tankar och reflektioner kring sin arbetslöshet. Jag har också studerat hur arbetslösa ungdomar själva tänker kring sitt möte med arbetets fält samt hur de upplever Arbetsförmedlingens stöd i jobbsökandet.För att studera detta har jag genomfört sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med arbetslösa ungdomar. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus. Studien visar att ungdomarna i sin arbetslöshet och i sitt sökande efter arbete agerar efter sina föreställningar om arbete. Ungdomarnas syn på Arbetsförmedlingens stöd har varierat, en del är positiva medan andra inte förstår nyttan med dem. Deras förklaringar till sin arbetslöshet har också skiftat då det sett orsaker både inom och utanför sig själva. Olika anledningar till varför de vill ha ett arbete har funnits, ett starkt motiv har varit en inkomst, då det möjliggör andra delar av livet.

Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring ämnen som globalisering, mänskliga rättigheter, välfärd och miljöpåverkan. Konsumtionen på ena sidan världen ger konsekvenser för människor på andra sidan världen. Här i Sverige börjar allt fler tänka i banorna att något måste göras. Allt fler företag upprättar så kallade CSR-policys där de redogör för sitt ansvarstagande. CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär att företag tar ett socialt och miljömässigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR är? Kan det vara så att studenter är positiva till CSR så länge det inte har en negativ påverkan på de egna karriärintressena? Den här studien syftar till att visa på skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR då de är arbetssökande. Individer kan välja att uttrycka olika attityder i olika sammanhang beroende på vilket intryck hen vill ge i just den situationen eller gruppen (Goffman, 2004; Leary, 1995). Även förväntningar från omgivningen och sig själv kan påverka vilken roll och hur starka attityder individen väljer att framhäva (Aubert, 1974). Utifrån detta lyder arbetets hypotes: Studenters generella attityd till CSR är mer positiv än deras attityd till CSR när de söker arbete. Studien gjordes med hjälp av en enkätundersökning där två separata enkäter skickades ut till två lika stora grupper av populationen. Populationen var ekonomistudenter och teknologstudenter vid Linnéuniversitetet. Den ena enkäten var generellt riktad och den andra ledde in respondenten i rollen som arbetssökande. Analysen kommer fram till att få respondenter aktivt tar del av information kring CSR. Populationen är ganska neutral men övervägande positiv till privata företags arbete med hållbar utveckling. Respondenterna i de arbetssökandes enkät tenderar att i större utsträckning hålla med om att individuella karriärmöjligheter är viktigare än CSR, jämfört med respondenterna i den generella enkäten. I frågorna kring greenwash kommer det fram att respondenterna tror att andra utger sig för att bry sig mer eller engagera sig mer i CSR än vad de egentligen gör. I analysen kring ”CSR och min karriär” finns tvetydigheter, respondenterna anser det viktigt att företag har en CSR-policy och jobbar hellre för ett företag med en sådan policy än ett utan. Däremot är det inte en avgörande faktor vid jobbsökande. Majoriteten respondenter har inte läst om företagens arbete med CSR när de söker jobb. Utifrån dessa resultat kan vi tyvärr inte styrka vår hypotes. Generellt sett går att utläsa att respondenterna har varit inkonsekventa i sina åsikter kring CSR.