Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande. Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna. Inom forskningsfältet finns framför allt brist på studier ur samhälls- och komm­u­nikationsvetenskapliga perspektiv. Målet med denna studie är att bidra med ny kunskap till forsk­ningsfältet genom att anamma just dessa två perspektiv. Studiens material utgörs av sex intervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, tre på natio­n­ell nivå och tre på lokal nivå, samt kvalitativ textanalys av sex strategidokument. Empirin vi själva samlat in utgår alltså ifrån myndighetens perspektiv på relationen till de arbetssökande. Denna kompletteras med sekundär empiri för att också belysa relationen ur de arbetssökandes pers­pektiv. Resultaten från studien visar att medarbetare på nationell och lokal nivå inte är riktigt överens be­träffande huruvida digitalise­ringen leder till att de arbetssökande ställer större krav på Arbetsför­medlingen. Men vad man dock är överens om är att digi­taliseringen är ett verktyg som skapar möjligheter som underlättar för de arbetssökande att ställa större krav. Vi kan också konstatera att det inom Arbetsförmedlingen i stort råder en gemensam syn på att mer ansvar förskjuts till de arbets­sökande. Nyliberalismen driver på såväl ett ökat kravställande som en ökad ansvars­förskjutning, vil­ket för­utsätter nya, företrädesvis digitala, sätt att kommuni­cera. Vidare leder digitaliseringen till en ökad till­gänglighet och valfri­het för de arbetssökande när det gäller såväl servicens innehåll som val av serviceleverantör och kommu­ni­kationskanal. Arbetsförmedlingens ambition är att styra sina kun­der till webben. Det blir därför allt viktigare att behärska de digitala verktygen för att kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. När de digitala ser­vicevägarna prioriteras på bekostnad av den fysiska Arbets­förmedlingen riskerar de digitalt resurssvaga att miss­gynnas och marginaliseras. Genom resultaten kan vi sluta oss till att digitaliseringen blir ett effektivt verktyg för att tillgodose de nya kommu­nikativa preferenser som följer med den nyliber­alistiska ideologins strävan mot ökad individ- och marknadsorientering. I vår studie har vi visat att det finns en viss övertro på digitaliseringen från Arbetsförmedlingens sida. Ofta ser man till teknikens fördelar, men glömmer att ta hänsyn till den samhälleliga och sociala kontexten. Vi kan även konstatera att Arbetsför­medlingen till viss del saknar kunskaper om den digitala klyftans dimensioner och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exklusionen av digitalt resurssvaga arbetssökande.

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande. Ålder kan vara en bättre prediktor än känslomässig instabilitet för arbetssökande beteende i en svensk population. / The relationship between personality and job search behavior has mostly been investigated among students before. This study investigated if neuroticism affected job search behaviors for 123 unemployed non-students between 20-65 years. The survey used consisted of Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), measuring personality based on the five-factor model, and Job Search Behavior (Blau, 1994), measuring preparatory and active job search behaviors. There was a relationship between neuroticism and both job search behaviors. Neuroticism alone could, however, not predict which job search behavior individuals choose, but along with age neuroticism could predict preparatory job search, and age could even solely predict preparatory job search. Age may be a better predictor than neuroticism for job search behavior in a Swedish population.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om faktorer som påverkar arbetssökandetför personer med diagnosen ADHD, samt betydelsen av eventuella stöd såsomutbildning, kompetensutveckling och personlig rådgivning. De frågeställningar somstudien fokuserade på var om tidigare arbetslivserfarenheter har bidragit tilllärdomar för arbetssökandet och om de har fått något stöd samt vilken betydelse deteventuella stödet haft. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutiskmetod med halvstrukturerade intervjuer och det var sex personer som deltog istudien. Sammanfattningsvis visade resultaten på betydelsen av stöd och dessutompekades två viktiga områden ut, som skulle kunna förbättras för att arbetssökandemed ADHD kan få ett mer effektivt stöd i arbetssökarprocessen. Det första är att detfinns ett uttalat behov av att befintliga rådgivare/karriärcoacher utbildas avseendekarriärvägledning för personer med ADHD, för att på ett effektivare sätt stöttaarbetssökande med ADHD, förbättra bemötandet i de individuella mötena ochdärmed bidra med förutsättningar för att korta ner tiden till ett nytt arbete. Det andraär att några av studiens deltagare uppger att det troligtvis hade varit bra för dem atterhålla en ADHD-diagnos i en tidigare fas i livet. Detta är dock ett komplext områdeoch mer forskning behövs, för att säkrare resultat ska erhållas och rådgivning istudier och karriärvägledning ska kunna erbjudas så många som möjligt. Detframgick också att några av studiens deltagare uttryckte att det sannolikt skulle habidragit till att skapa bättre förutsättningar för en utökad självkännedom ochmöjlighet att utveckla sin yrkesidentitet tidigare i livet för att kunna hitta sin framtidaarbetsplats och därmed undvikit att behöva prova sig fram med återkommandemisslyckanden som påverkar självförtroendet och självkänslan i negativ riktning dåpersoner med ADHD kan ha svårigheter att passa in på arbetsmarknaden.

I den här studien undersöks metaforer i 15 platsannonser. Syftet är att undersöka hur metaforer används, om det finns någon koppling mellan källdomän och yrkesområde samt vilken bild metaforerna skapar av den arbetssökande och arbetsgivaren. För att avgöra vad som är metaforiskt i texterna används Metaphor Identification Procedure. För att hitta samband mellan källdomän och yrkesområde och för att kunna säga något om den syn som arbetsgivarna förmedlar tolkas metaforerna utifrån användningen i annonsen och med hjälp av litteratur om metaforer. Med hjälp av Metaphor Identification Procedure kunde 97 metaforer plockas ut ur platsannonserna. 12 varianter av dessa sorterades ut som beskrivningar av den arbetssökande och 3 varianter som beskrivningar av arbetsgivaren. Analysen av metaforerna visar att det inte verkar finnas någon särskild koppling mellan metaforernas källdomäner och yrkesområde, och att metaforerna bland annat förmedlar bilden av en arbetssökande som har en stark känsla för det hen gör och en vilja att utvecklas, samt bilden av en arbetsgivare som försöker undvika att uttrycka krav.

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två “mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.

Jobbsökning är den process som syftar till att matcha arbetssökande med lämpliga jobb och jobbmöjligheter. Den vanligaste metoden för jobbsökning är användningen av Internet, som tillhandahåller diverse sociala nätverk. Dessa tjänster lockar miljontals besökare varje år, vilket bland annat resulterat i att Internet i nuläget spelar en genomgripande roll vad gäller jobbsökning och sysselsättning. Internet och dess informations- och kommunikationsteknologi kommer framöver fortsätta ta en mer betydelsefull roll i en del av arbets- och jobbsökningsprocessen, vilket efterlämnar dagens socialt missgynnade arbetssökande eftersom nätverken inte täcker dessa individers behov. Således utvärderades konceptet FindMeAJob vars idé handlar om att sammanknyta socialt missgynnade arbetssökande med olika typer av individer och verksamheter som är i behov av arbetskraft. Studien rekryterade socialt missgynnade arbetssökande, HR-specialister, rekryterare och Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg för att besvara frågeformulär baserat på Likertskala, fördjupningsfrågor och Storyboard. Resultaten var blandade; respondenter för gruppen socialt missgynnade arbetssökande ser i helhet positivt på FindMeAJob och anser att deras behov kan täckas någorlunda, medan sakkunniga respondenter har delade meningar. En djupare analys av resultatet resulterade i en slutsats om vad FindMeAJob torde innehålla för att möta de behov som kan ställas av de socialt missgynnade arbetssökande.

Bakgrund: Arbetslöshet medför en rad hälsokonsekvenser för individen och i februari 2022 var 7,7% av Sveriges befolkning arbetslösa. Hälsofrämjande insatser och sysselsättning har visat sig medföra ett flertal hälsovinster för individen. Däremot finns det få studier som har undersökt huruvida levnadsvanor påverkar arbetssökandes livssituation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetssökande upplever att hälsofrämjande insatser skulle kunna bidra till ökad sysselsättning. Frågeställningar: Hur upplever arbetssökande sin hälsa? Upplever arbetssökande att de behöver hjälp med sina levnadsvanor?Metod: Studien är tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och utgår från en mixadmetod med en konvergent design. Data samlades in via en kvantitativ enkät med en likertskala samt via kvalitativ ansats genom öppna frågor med innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studien visar på att respondenterna inte är måna om sin hälsa men att de önskar må bättre och kunna känna sig tillfreds med sig själva i framtiden. Resultatet visar även att det finns brister i självtilliten något som även utgör ett hinder för arbetssökande i att uppnå ökad sysselsättning.Slutsats: Det finns ett behov av hälsopromotiva insatser för arbetssökande för utveckling av hälsorelaterade livskunskaper. Hälsofrämjande insatser kan bidra till ökad sysselsättning, då respondenterna upplever att de inte har en bra självbild eller självkänsla för att söka jobb men även att de inte upplever sig ha en god hälsa.

A Social Services Act was introduced in 2016 to avoid differences concerning assessments between municipalities and to improve legal certainty and equal treatment among applicants. This study is aiming at investigating social security officers’ assessment of applications for income support in order to fulfill the legislator’s aim of the actual act. In more details, the study uncovers criteria for how the social security officers assess whether clients are actively seeking employment or not.   A qualitative approach based on individual semi-structured interviews is conducted with six social security officers from three Swedish municipalities. Interviews are based on a fictional case. Lipsky’s theory of Street-level bureaucrats and Hasenfeld’s Human service organizations theory are applied to analyze collected interviews. The result shows that the amendment in the Social Service Act does not induce major changes in social security officers’ routines. There are various factors influencing these officers’ decision making regarding the clients’ activities to search for jobs. Decision-making is contextually dependent and there is room for discretion concerning the interpretation of the actual Social Service Act. Therefore this act might be improved in order to achieve equal treatment and legal certainty.

Äldre arbetssökande möter svårigheter och hinder när de söker jobb och behöver därför stöd och vägledning. Vår undersökning fyller kunskapsluckan med svaret på om stödet och vägledningen upplevs hjälpa de äldre i sin jobbsökningsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie är att förstå hur äldre arbetssökande upplever och förhåller sig till sin ålder i jobbsökningsprocessen. Genom att undersöka och analysera betydelsen av högre ålder och de svårigheter de äldre arbetssökande beskriver på arbetsmarknaden, kan gruppen förstås bättre och därmed erbjudas bättre stöttning och vägledning.Studien genomfördes på ett omställningsföretag i en stad i västsverige som erbjuder specifik stöttning till gruppen äldre genom ett riktat seminarium. Genom metodtriangulering har material samlats in både via en observation av seminariet och djupgående intervjuer. Arbetet har växt fram induktivt och som tolkningsram för att få en förståelse för hur de äldre upplever sin situation på arbetsmarknaden användes Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital samt olika åldersbegrepp.Resultatet bekräftar att äldre arbetssökande möter svårigheter i sin jobbsökningsprocess och dessa hinder förstås som öppen och dold åldersdiskriminering, svårigheter att förstå den nya arbetsmarknaden och det nya sättet att söka jobb, samt individens sätt att hantera sin situation.

The migration to Sweden has increased in the last few years and in order to diminishsegregation and unemployment among the population, it has been a prioritized matterto help the migrants to enter the Swedish labour market. Employers that set languagerequirements when recruiting can reduce the possibility for a person with a differentethnical background to obtain employment. These language requirements can beappropriate and necessary to achieve a legitimate purpose. This study aims toinvestigate in which cases the employer has the right to set a language requirementand in which circumstances setting the requirement is discriminatory on grounds ofethnicity. In order to answer the research question, a legal dogmatic method has beenused.The investigation indicates that the court judge discrimination on grounds of ethnicityvery restrictively and in some cases fails to enforce the law correctly. Employersseem to evade sanctions easily, for example by implying that the decision is based onthe applicant’s personal qualities. This could be a reason why there are only a fewcases taken to the court.