No description available.

Denna studie riktar fokus mot det växande intresset för att bosätta sig på landsbygden, en trend som fått alltmer uppmärksamhet i det moderna samhället. För att fördjupa förståelsen för detta fenomen, grundas studien på kvalitativa intervjuer med sex individer som har valt att flytta till landsbygden. Dessa intervjuer syftar till att studera personliga upplevelser och synvinklar från dem som aktivt har deltagit i denna migrationsrörelse. Studien koncentrerar sig på att utforska individers motivationer och upplevelser relaterade till deras beslut att flytta till landsbygden. Detta ger en möjlighet att djupdyka i de personliga drivkrafterna och hur dessa beslut påverkar både individens liv och de samhällen de väljer att bosätta sig i. Syftet med studien är att undersöka de mänskliga aspekterna av denna omvända migrationstrend och att förstå hur dessa val formar individers vardag. Resultaten visar att män valt att migrera till landsbygden på grund av flera olika motiv och anledningar, varav de mest centrala motiven var längtan efter en livsstil som ger bättre livskvalitet, samt strävan efter en kulturell förändring som stärker deras intressen och självbild.

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två “mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.

Under de senaste åren har flyktingströmmarna till Sverige nått historiska nivåer. Många av de som kommer flyr krigets Syrien. Gruppen av syrier som fått permanenta uppehållstillstånd och nu ska skapa sig ett nytt liv i Sverige är stor. Hur ska Sverige utnyttja denna grupps kompetens och hur ska flyktingarna själva ta plats i samhället på såväl arbetsmarknad men även få social tillhörighet. Detta kan antas bli en återkommande fråga i den offentliga debatten. Vi upplever att det finns kunskapsluckor om dessa människor och deras tankar om Sverige, hur de trodde att det skulle bli och hur det blev. Detta är en intervjustudie där sex syrier har tillfrågats om sina förväntningar på och upplevelser av Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna hört om Sverige som ett fritt, demokratiskt, jämställt land med generös flyktingpolitik och permanenta uppehållstillstånd. Ett land där man kan bli vad man vill bara man kämpar. När de summerar hur det blivit efter de första åren konstaterar de att mycket stämmer men att det är lång väntan på uppehållstillstånd och yrkesvalideringar, att det dröjer innan de får sitt första arbete och att det är svårt att hitta forum där de kan prata svenska. Studien kan i framtiden utvecklas till att undersöka hur samma grupp som varit i Sverige ytterligare en tid uppfattar sin situation. / In recent years, the flow of refugees to Sweden reached historic levels. Many of those who will flee Syria war. The group of Syrians who have permanent residence and is now going to create a new life in Sweden is great. How should Sweden take advantage of this group's expertise and how the refugees themselves will have a place in society in both the labor market but also socially. This is likely to be a recurring issue in the public debate. We feel that there are gaps in knowledge about these people and their ideas about Sweden, the way they thought it would be and how it turned out. This is an interview where six Syrians were asked about their expectations and experiences of Sweden. The results show that the respondents heard about Sweden as a free, democratic, egalitarian country with generous refugee policy and permanent residence permits. A country where you can be what you want only one struggling. When they add up how it has been for the first few years, they acknowledge that this is true but it is a long wait for a residence permit and yrkesvalideringar, it will take time before they get their first job and that it is difficult to find a forum where they can speak Swedish. The study can be developed in the future to investigate how the same group that has been in Sweden for some more time then understand their situation and if it changed.

This study aims to create a greater understanding of how mega-sports events can be used as a means of nation branding to influence the destination image and travel intention of the host nation. In this thesis, the authors, through a deductive approach and a quantitative research strategy, conducted a survey of Swedish people interested in sports. The Statistical Package for Social Sciences (SPSS) program was used to process the collected quantitative data from the questionnaire. The empirical results of the thesis were analyzed with previous research to strengthen the study. The result of the study shows that mega-sports events can be a pull-factor for tourist’s travel intentions and mega-sports events can also be used as a means for nation branding. Furthermore, the study shows that interest in sports functions as a push-factor when traveling, for Swedish people interested in sports. However, the effects of nation branding on the destination image and travel intentions vary, and largely depend on whether people have visited the event or not. Media surrounding a mega-sport event also has an impact, as do the host countries' geographical and cultural differences to the targeted market. Differences in the empirical result mean that it is not possible to draw conclusions about how mega-sports events affect the destination picture.

This thesis considers the individual drivers of migration in modern Swedish emigration and the subsequent decision to remain in the host country. The study draws on primary data from 14 semi-structured digital interviews with Swedes who have emigrated and permanently settled down in different locations in the United States. Through the push- and pull framework, individual cases have been considered whilst also comparing the findings with previously identified drivers in migration research. The sociological findings of this study present the collectivist Swedish norm Jantelagen (‘The Law of Jante’) as a prospective push-factor in both the decision to emigrate and to permanently settle down in the U.S. Subsequently, certain discrepancy exists on the macro level of Swedish society as both radically individualistic with collectivistic norms expecting individual conformity. The result implies that emigration is an option to break free from normative restrictions for certain individuals. Relatedly, the perception of a negative political development, restricted freedom of opinion, and self-censoring political correctness are explicit push-factors for some Swedes to emigrate and/or reside permanently. Furthermore, higher levels of stimulation in education and work, easy access to the job and housing market in the U.S. could be linked to the migration driver subjective well-being/happiness. Network often influenced the emigration and led to perceived lifestyle improvement. Moreover, the initial push and pull factors proved to be inconstant as motives and circumstances in the migration process changed e.g. in case of separation from a partner.