Tillhörighet och att få vara en del av ett socialt sammanhang är nödvändigt för oss människor. Social exkludering utgör ett hot mot individens välbefinnande och har visats påverka individens beteende och åsikter. Syftet med studien var att undersöka om människor är mer intoleranta mot personer de inte känner tillhörighet med, om social exkludering leder till en ännu mer intolerant hållning samt om individens behov av tillhörighet påverkar hur de mår vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hälften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade på enkäter om hur de mådde, åsiktsfrågor och deras behov av tillhörighet. Resultaten visade att människor var mer intoleranta mot personer som inte delade deras uppfattning samt att socialt exkluderade personer inte var mer intoleranta. Vidare mådde individer med stort behov av tillhörighet sämre av att bli socialt exkluderade än de med ett lägre tillhörighetsbehov.

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess. Resultatet visar att de flesta uppskattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden som de har blivit erbjudna att delta i, för att det gör att de inte känner sig rastlösa. Ungdomarnas personliga situation hade inte förändrats efter att de började på åtgärden men deras sociala situation hade förbättrats.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess. Resultatet visar att de flesta uppskattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden som de har blivit erbjudna att delta i, för att det gör att de inte känner sig rastlösa. Ungdomarnas personliga situation hade inte förändrats efter att de började på åtgärden men deras sociala situation hade förbättrats.

Studien har gjorts på uppdrag av kommunaldelen Härryda utanför Göteborg och är baserad på kvalitativa intervjuer med 9 stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är utvalda efter kriterierna killar och tjejer i åldersgruppen 18-20 år och sysselsättningskategorierna studerande, arbetssökande eller arbetsförda. Mitt syfte är att utvärdera huruvida satsningen "Ungdomsjobb" har uppnått syftet med det engagemang och arbete som lagts ned på ovannämnda ungdomar. Som en sociologisk studie med inriktning på avvikelsesociologi (Becker 2006) utvärderas projektet ur ett jämlikhetsperspektiv genom att belysa ungdomarnas uttalanden om social exkludring. Resultatet visar att det finns skillander i intervjupersonernas uttryck kring den social exkluderingsproblematiken. Resultatet tillämpas tillsammans med de utvalda teorierna för att försöka förstå ungdomarnas tankar, attityder och känslor kring ungdomsjobb. Teorier om anomi, självidentitet, symbolisk interaktion, jämlikhet och avvikelse kommer att användas. Slutsatser jag har kunnat dra av mitt material är att vi har ett stort behov av ungdomsjobb. Det talas om ungdomsjobb som en del av ungdomarnas nuvarande sociala delaktighet och därmed inkludering i samhället. Detta är framträdande hos samtliga intervjupersoner. En markant skillnad mellan ungdomarnas uttalanden märks i hur man väljer att hantera svårigheter på arbetsplatsen. Vissa väljer att konfrontera problemet och andra väljer att undvika det. Dessutom finns skillnader i hur man respekterar personalen inom skolan jämfört med arbetsplatsen. / Socialtjänsten i Härryda kommuns projekt Ungdomsjobb

The purpose of this case study is to demonstrate how societal mechanisms can impact on asylum seekers and influence their individual identity. The information for this case study was collected through comprehensive interviews with a group of asylum seekers from Söderhamn whereby the individuals expressed their perception of their current situation. From the gathered material we could see a pattern emerge which gave us the framework and the foundation for our theoretical approach. The similarity we discovered when analyzing the material was the powerlessness the individuals experienced e.g. the individuals had no possibility to influence their current situation and worse, it was impossible for the individuals to enter society even when they had the willpower to do so. According to the asylum seekers the authority’s unwillingness to assist in language development worsens the chances for the individuals to integrate into the society. Through our case study we have discovered that social exclusion and alienation are common identity experiences the asylum seekers have been through which will be our theoretical framework.

Syftet med denna studie är att undersöka hur stigmatisering av ämnet pedofili påverkar tillgängligheten och möjligheten att söka hjälp och vård då stigmatisering av den sexuella avvikelsen leder till sociala konsekvenser för individer med diagnosen. För att uppfylla syftet har intervjuer genomförts med kuratorer, psykologer samt enhetschefer vilka samtliga kan komma i kontakt med pedofiler i sitt arbete. Insamlad data har vi analyserat med hjälp av de teoretiska perspektiven stämplingsteori, skuld och skam samt kognitiv dissonans. Resultaten visar att det finns specialiserad hjälp att få i Sverige men att det är svårt att nå ut med den. Utifrån den analys som görs visar studien att det rådande stigmat i ämnet påverkar tillgängligheten och möjligheten till hjälp. / <p>2018-06-04</p>

Denna uppsats ämnar undersöka om bostadssegregation och marginalisering av minoriteter, med fokus på afrosvenska personer, i Sverige upprätthålls av vardagsrasism och diskriminering. Samt att försöka se om det faktum att den vanligaste typen av främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige är mot personer med bakgrund i Afrika påverkar bostadssegregationen. Genom tre olika kvalitativa metoder kommer denna studie åt hur personer med egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering beskriver situationen samt hur personer med kunskap om  bostadsmarknaden och diskriminering uttrycker sig i frågan. Enligt resultatet av studien finns det en mer eller minde outtalad vardagsrasism i bostadsområden. Samt att personer med bakgrund i ett afrikanskt land tenderar att bli diskriminerade på bostadsmarknaden, men, det finns ingen rättslig term för detta vilket försvårar anmälningsprocessen. Resultatet visar att en problematik är det strukturella kontra individen. Det vill säga diskriminering är en individfråga medan rasism är en strukturell fråga. Slutligen visar studien att diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden som främst riktar sig mot den afrosvenska befolkningen till viss grad påverkar bostadssegregationen i Sverige. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet att det blir svårt att förändra den trenden utan att adressera negativa rasföreställningar i Sverige, då afrosvenska personer blir särbehandlade och misstänkliggjorda på grund av dom.

Bostadsmarknaden för hyresrätter i Uppsala är svår, speciellt för vissa utsatta grupper. Det handlar inte bara om att ta sig in på marknaden utan även att lyckas hålla sig kvar. Detta blir extra tydligt när områden renoveras och hyresnivåerna därefter blir oöverkomliga för en stor del av dess invånare. Processen då ett område byggs om och uppgraderas på ett sätt som exkluderar socioekonomiskt utsatta grupper kallas gentrifiering. Renoveringarna av hyresrätter i bostadsområdet Gränby, Uppsala, är ett exempel på detta. I denna studie undersöker vi om socialarbetare upplever att gentrifiering och social exkludering kan ha fått sociala och ekonomiska konsekvenser för hyresgäster i Gränby, samt för bostadssituationen i Uppsala i stort, och vilka eventuella konsekvenser som kan ses i de sociala insatserna. Vi har funnit att det finns ett flertal riskgrupper som påverkats extra märkbart av förändringarna i området, bland annat låginkomsttagare, ensamkommande och nyanlända samt äldre och pensionärer. Vidare vittnar socialarbetare om att ansvaret att tillförsäkra sig en trygg boendesituation i slutändan ofta hamnar hos individen då privata och samhälleliga aktörer nödvändigtvis längre har samma skyldigheter som tidigare. Sammantaget visar uppsatsens resultat på att människor i redanutsatta positioner på olika sätt exkluderas från en hyresmarknad som allt mer styrs av nyliberala ideal.

Tillgänglighet är något som går att mäta på olika sätt där ett tillvägagångssätt är med hjälp av mobilitet. Kollektivtrafiken spelar en stor roll för invånarna i en större tätort som Uppsalas mobilitet och för att knyta ihop stadens olika delar. Mobiliteten blir här ett sätt att mäta tillgänglighet, för att nå de olika destinationer måste en individ resa. I denna studie undersöks invånarna i Uppsalas tillgång till kollektivtrafiken för att kunna resa inom tätorten men även om General Transit Feed Specification är en lämplig metod. Detta görs genom en kvantitativ metod där befolkningsdata kombineras med data om kollektivtrafiken. Befolkningsdata hämtas från Statistiska Centralbyrån och data om kollektivtrafiken har hämtats i formatet General Transit Feed Specification. Med hjälp av dessa data ges möjlighet att undersöka vilka delar av staden och vilken del av befolkningen som har eller saknar tillgänglighet till kollektivtrafik. Resultatet av denna undersökning visar att tillgängligheten för detta sätt att resa skiljer sig mellan olika inkomstgrupper och delar av Uppsala. Denna undersöknings resultat visar även att General Transit Feed Specification är ett bra steg på vägen men kompletteringar behövs.

Syftet med vår studie var att undersöka hur Nyhamnen planeras för att inkludera allamedborgare. Vi ville även undersöka hur attraktivitet definieras av planerare vid nya stadsdelar i Malmö. Detta har vi undersökt genom att utföra en fallstudie. Studien baserades på en innehållsanalys av plandokument och på fyra semistrukturerade intervjuer. Materialet har noggrant transkriberats och analyserats som vidare har legat till grund för vår analys. Tidigare forskning inom området “attraktivitet och inkludering i planering” har visat att det främst är markpriset som bestämmer utsträckningen av inkluderingen.Utifrån ett planerarperspektiv undersökte vi om och hur Nyhamnen beskrivs som en attraktiv stadsdel. Vidare undersökte vi även om och hur planerare har arbetat med inkluderingsfrågor vid utformningen av stadsdelen. Vårt resultat visar på att Nyhamnen, enligt Malmö Stad, kan komma att bli Malmös nya skyltfönster. Resultatet visar även att attraktiviteten grundas i läget, det vill säga närhet till kommunikation, centrum och vatten. Förutom Malmö Stads vision om ekonomisk tillväxt i staden, då en attraktiv stad utvecklas, finns också visionen om att minska den sociala segregationen som råder i staden. Vidare har vårt resultat visat på att även om det planeras för ett varierat bostadsutbud i storlek, upplåtelseform och prissättning för att nå den mångfald planerare strävar efter, kommer det attraktiva läget medföra höga markpriser och driva bostadspriserna uppåt. Fortsättningsvis har vi diskuterat om hur attraktiviteten kan komma att påverka inkluderingsfrågor, samt om det räcker för Malmöborna att bara att ha en känsla av inkludering. / The purpose of our study was to investigate how Nyhamnen is planned to include all citizens. We also wanted to investigate how attractiveness is defined by planners at new neighborhoods in Malmö. We have investigated this by conducting a case study. The study was based on a content analysis of planning documents and on four semi-structured interviews. The material has been carefully transcribed and analyzed, which has furthermore been the basis for our analysis. Previous research in the area of "attractiveness and inclusion in planning" has shown that it is primarily the land price that determines the extent of inclusion. From a planning perspective, we investigated whether and how Nyhamnen is described as an attractive neighborhood. Furthermore, we also examined whether and how planners have worked with inclusion issues when designing the district. Our result shows that Nyhamnen, according to Malmö Stad, may become Malmö's new front location. The result also shows that the attractiveness is based on the location, because of its proximity to communication center, the city and access to water. In addition to Malmö Stads's vision of economic growth in the city, when an attractive city develops, there is also the vision of reducing the social segregation that prevails in the city. The attractive situation and high cost of land will drive housing prices upwards. In the future, we have discussed how the attractiveness may affect inclusion issues, and whether it is enough for Malmö´s residents to be included in public spaces or not.