The purpose of this paper is to gather science in social work considering how activations programs, subsidized jobs that the municipalities offer affect the clients possiblities of getting steady work and how it affects their well-being professionally and socially. Subsidized jobs are temporary and part-time jobs that the clients must accept and are financed by the municipalities and the state. With the help of social citizenship and human capital and 17 peer reviewed articles this study shows that these people are the victims of the deregulated labor market. They don't know for sure if the will make enough money from one month to the next. Therefore they are not sure to be qualified for the income-related social insurances. Because of this, these people are probable to be in need of economic welfare from the social services. The purpose of these programs is to make participants employable. This study shows that many people in activation programs, in part-time employment and in temporary employment generally have worse health than people who have steady work. Furthermore the research on activation programs is poor and ambivalent at best. The research cannot show that activation programs are efficient measures to get the participants into jobs, nor a better well-being. The risk is that the social services are letting those in the most need of help down. There is a new underclass that is made out of people in part-time employment, temporary employment and in activation programs. This new underclass consists of people who live with the risk of permanent economic uncertainty.

The aim of this study is to deepen the knowledge of how the rhetoric surrounding social exclusion, digital exclusion and prioritized groups are expressed in the strategic documents, library plans, written by and for ten public libraries in Sweden. This since a necessity for the public library to think in social terms has been expressed. We call the concept that sums up these three parts Vulnerability and a deputy subject tied to this concept we call “Subject in vulnerability”. The aim of this study is furthermore to investigate the language in relation to our custom term Vulnerability. Our intention is in this way to map the rhetoric in the library plans concerning the role of the library in relation to the users and Vulnerability. The theoretical and methodological framework is mainly Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s Theory of Discourse. As an additional theory a norm-critical approach is used. The questions asked are: - In what different ways are Users in vulnerability expressed in library plans? What social roles are assigned to these users in policy documents? How does the library’s role emerge through the library plans in relation to Users in vulnerability?  Five discourses are found that are related to the following themes: Everybody, Digital exclusion, Social factors, Abilities of individuals, and Needs and the library’s challenges. From these were extracted six subjects positions of which one is depicted/described in order to make clear another one.     The discussion presents the conflicts among the subject positions in the discourses, which reveals an unstabled “Subject in vulnerability” within the Vulnerability disourses. The public library clearly sees it as its mission to work for inclusion and to prevent exclusion, but exactly what role they need to play in the social mission is unclear, through the looking glass of the Vulnerability discourses.

The purpose of this essay is to understand how young adult men experience the environment and the growing conditions that exist in so-called particularly vulnerable areas. And on the basis of these, figure out how they relate to and distance themselves from crime as a way of life. The method used to answer the study's purpose and questions was a qualitative method in which six young adult males aged between 24 - 25 years grown or residing in so-called particularly vulnerable areas were interviewed. The study is based on a thematic analysis with the aim of capturing reflections and experiences. By using semi-structured questions, the respondents were able to contribute with more nuanced answers regarding their reflections and experiences concerning the phenomenon in question. Results showed that the respondents who grew up in these so-called particularly vulnerable areas, experienced worse conditions and fewer opportunities in life comparing to children who grew up in areas with higher socioeconomic status. The respondents relate to their area through strong social friendships and solidarity groups with shared meanings. Within these groups, some respondents feel that there are unwritten rules and norms, such as the way to dress or the way to talk. In order to integrate within these groups, it is usually required to have similar attitudes, common interests and a background from the area to understand the internal symbols and language. Respondents in the so-called particularly vulnerable area later develop a social maturity through a greater consistency thinking and a future thinking. The experience of high expectations from parents, friends and the pursuit of a good self-image are the driving forces to distance themselves from crime. To avoid getting into criminal habits, respondents express that it is essential to have a good education and established schools with resources that can handle the younger ones who run the risk of getting into crime. According to the respondents' experience, you can also distance yourself from crime through sports, hobbies, education, or employment.

The share of elderly people in the worlds population is evergrowing and research has shown that elderly people may face difficulties when using public transport. Therefore the purpose of this study is to investigate elderly individuals usage of public transport and the role of transport providers as well as decision makers in Malmö. This has been done using qualitative methods which includes both semi-structured interviews with transport providers and decision makers but also a focus group consisting of elderly individuals. The theoretical framework contains three concepts, mobility, social exclusion and perceived accessibility along with factors that affects elderly peoples use of public transport. Differences in priorities regarding public transport also constitutes the theoretical framework. The studys empirical material consists of information concerning elderly travelers experiences using the public transport in Malmö but also how transport providers and decision makers work in order to promote this groups usage. The analysis discuss how increased mobility for elderly travelers could decrease the risk for social exclusion along with how different factors affect their perceived accessibility. Priorities of transport providers and decisions makers as well as elderly travelers is also discussed. The conclusions show that using public transport facilitates the possibilities for elderly travelers to carry out activities as well as socializing with family and friends, which decrease the risk for social exclusion. How the busdriver manage the bus and the characteristics of the seats seems to affect elderlys perceived accessibility the most. However, elderly travelers, decision makers and transport providers seem to have similar priorities regarding public transport in Malmö. / Andelen äldre människor i världen blir allt större och forskning visar att vid användande av kollektivtrafik så kan äldre resenärer uppleva svårigheter. Syftet med denna studie är därmed att undersöka äldres användning av kollektivtrafiken och vilken roll kollektivtrafiksaktörer har i detta. Detta har gjorts genom användandet av kvalitativa metoder, i form av semistrukturerade intervjuer med kollektivtrafiksaktörer och en fokusgrupp bestående av äldre resenärer. Det teoretiska ramverket består dels av de tre begreppen mobilitet, social exkludering och upplevd tillgänglighet men även faktorer som påverkar äldres användning av kollektivtrafiken. Vidare så utgör även skillnader i prioriteringar en del av det teoretiska ramverket. Studiens empiriska material består av äldre resenärers upplevelser av kollektivtrafiken i form av information insamlad via en fokusgrupp och intervjuer utförda av Malmö stad. Utöver detta så utgör även kollektivtrafiksaktörers arbete för att främja äldres användning av kollektivtrafiken en del av det empiriska materialet. I analysen diskuteras hur ökad mobilitet för äldre individer kan reducera risken för social exkludering men även hur de olika faktorer påverkar de äldre resenärernas upplevda tillgänglighet. Kollektivtrafiksaktörerna och de äldre resenärernas prioriteringar diskuteras även. Slutsatsen visar att användandet av kollektivtrafik främjar möjligheten för äldre resenärer att delta i aktivitet och socialisera med vänner och familj, vilket minskar risken för social exkludering. Busschaufförernas körning och sätenas egenskaper är faktorer som tycks påverka äldre resenärernas upplevda tillgänglighet mest. Däremot tycks både äldre resenärer och kollektivtrafiksaktörer ha liknande prioriteringar om kollektivtrafiken i Malmö.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur social exkludering skildras i Divergent och Hungerspelen och diskutera resultaten ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv. Syftet är att utifrån fyra kategorier, som alla är faktorer som indikerar social exkludering, undersöka dels på vilket sätt faktorerna förekommer, dels hur protagonisten förhåller sig till dem. Faktorerna som används är: 1. Snedvriden resursfördelning som socialt exkluderande faktor 2. Brist på demokratiska sammanhang som socialt exkluderande faktor 3. Reducering av den fria viljan som socialt exkluderande faktor 4. Rumslig segregation som socialt exkluderande faktor Faktorerna, till exempel resursfördelning, kommer att i sin tur analyseras utifrån några valdamotiv, till exempel kläderna, för att lyfta vilka funktioner olika motiv i romanerna har för att främmandegöra läsarens egen samtid. Detta kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Syftet är alltså inte att ge konkreta förslag på lektionsupplägg utan i stället ge en förståelse för hur romanerna, som exempel på genren ungdomsdystopi, kan synliggöra olika perspektiv på socialexkludering i läsarens eget samhälle samt ge en fördjupad förståelse för frågor som rör socialexkludering i litteraturundervisningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka platsens betydelse för arbete med kvinnors deltagande i offentliga rum i stadsdelen Vårberg; vilka strategier som studiens urval av verksamheter använ-der samt vilka värden som verksamheterna arbetar utifrån. Urvalet består av totalt åtta stycken respondenter: en privatperson samt sju stycken representerar från sex stycken olika verksam-heter. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som forskningsmetod. Empirin har samlats in genom semistrukturerade enskilda intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys.Studiens resultat har analyserats genom tidigare forskning kring trygghetsskapande arbete istorstäder, samt genom teorier om social exkludering, intersektionalitet samt förtroende ochtillit. Resultatet visar att fördomar om platsen bidrar till social exkludering, samt att kvinnor haren särskilt utsatt position i Vårberg. Kvinnor är både en målgrupp och verktyg för såväl socialinkludering som trygghetsskapande arbete i stadsdelen. Den sociala inkluderingen syftar delstill kvinnors deltagande i offentliga rum, dels till kunskapshöjande och sociala aktiviteter fördeltagande i en mer abstrakt samhällsgemenskap, exempelvis arbetsliv och sociala nätverk. / The aim for this study is to investigate the significance of location as well as which strategies and values the organizations used in the study strive for in relation to women’s participation inpublic spaces in the district of Vårberg. The sample consists of a total of eight respondents: one individual and seven representatives from six different organizations. The study has a qualitative approach with case study as a research method. The empirical data has been collected through semi-structured one-on-one interviews and analyzed using a thematic analysis. The study's results have been analyzed through previous research on safer cities as well as sociological theories of social exclusion, intersectionality and trust. The results show that prejudices surrounding the place contribute to social exclusion, and that women have a particularly vulnerable position in Vårberg. Women are both a target group and a tool for both increasing general social inclusion as well as safety-work in the district. The work of social inclusion seeks to affect women’s participation in public spaces and to broaden their participation in a more ab-stract social community.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.

Social dumpning innebär att kommuner får personer som är i behov av ekonomiskt bistånd att flytta till andra kommuner. Syftet med studien var att undersöka olika professioners upplevelse av vilka konsekvenser social dumpning kan ha för individer som utsätts för detta. Forskningsansatsen var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju personer med olika professioner. Intervjupersonerna upplevde att social dumpning medför många negativa konsekvenser för de utsatta, däribland boendesegregation med boende i undermåliga bostäder, förlust av sociala nätverk och dåliga utsikter att ta sig in på arbetsmarknaden. Empirin analyserades utifrån teorier om stigma samt makt och resultatet visade att de som utsätts för social dumpning ofta blir stigmatiserade och socialt exkluderade. Det framkom även att kommunerna, genom att utsätta personer för social dumpning, i många fall går emot socialtjänstlagen. Dessutom fråntas de drabbade personerna rätten till tillfredsställande levnadsförhållanden och andra mänskliga rättigheter som anges i FN:s konventioner. / Social dumping refers to the actions of local authorities that cause people in need of financial assistance to move to other local authorities. This study investigates how different professions experience the consequences of social dumping on affected individuals. The research approach was qualitative and seven people with different professions were interviewed. The interviewees observed that social dumping had a range of negative consequences for vulnerable individuals, including housing segregation caused by housing individuals in substandard accommodation, loss of social networks and poor employment prospects. The empirical data was analysed according to stigma and power theories and the results showed that social dumping often causesstigmatisationand social exclusion. It was also observed that social dumping often occurs in conjunction with local authorities disregarding the Social Services Act. Victims are often deprived of their right to a satisfactory standard of living and other human rights in UN conventions.

Arbetslöshet bland unga vuxna är ett växande samhällsproblem. Anställda på arbetsmarknadsinsatser arbetar för att motverka denna problematik. Forskning påvisar att deltagande i arbetsmarknadsinsatser långsiktigt bidrar till komplettering av gymnasiestudier, inträde till arbetsmarknaden samt minskade symtom av psykisk ohälsa. Den tidigare forskningen presenterar även att studie- och yrkesvägledning är av relevans i arbetsmarknadsinsatserna. Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur det salutogena förhållningssättet tillämpas av de anställda på arbetsmarknadsinsatsen för övergångar (AFÖ) i mötet med deltagare. Studien grundar sig på begrepp ur Antonovskys teori KASAM. I studien analyseras de anställdas salutogena arbetssätt med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kaosteorins begrepp stängda- och öppna system har bidragit till ett helhetsperspektiv på AFÖ. Studien utgår ifrån kvalitativ metod. AFÖs enkätundersökning samt två av deras resultatredovisningar har använts för att stärka samt stödja de svar som framkom från intervjupersonerna. Analysen visar att samtliga intervjuade arbetar på liknande sätt, med få undantag. En förutsättning för arbetet som bedrivs inom AFÖ är att fokusera på det friska i det sjukliga. En åtskillig del av arbetet fokuserar på att medvetandegöra deltagarna om deras inre- och yttre resurser, för att främja deras utveckling mot uppsatta mål. Det salutogena förhållningssättet bidrar till att förbättra individens kognitiva och fysiska förmågor. AFÖs mål är att deltagarna ska komma närmare sysselsättning och självförsörjning. Resultatredovisningar visar på att AFÖ når detta mål. / Unemployment among young adults is a growing problem for the society. Labor market efforts are working to counter this problem. Research shows that participation in labor market initiatives contributes to completion of high school studies, entry into the labor market and reduced symptoms of mental health. Previous research also shows that study and vocational guidance is of relevance in labor market efforts. The purpose of our study is to describe and analyze how the salutogenic approach is applied by employees in meeting with participants in the labor market effort for transitions (arbetsmarknadsinsatsen för övergångar, AFÖ). The study is based on selected concepts from Antonovsky's theory KASAM. The study analyzes the employee's salutogenic approach with the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The Chaos Theory of Careers concept of closed and open systems has contributed to an overall perspective on AFÖ. The study is based on qualitative methodology. A survey and two result presentations from AFÖ have been used to strengthen and support the answers provided by the interviewees. Our analyzes shows that all interviewees work in a similar way, with some exceptions. A prerequisite for the work of AFÖ’s to focus on the healthiness in the sickness. An important part of the work focuses on awareness of participants about their inner and outer resources, in order to promote the development towards their set goals. The salutogenic approach helps improve the individual's cognitive and physical abilities. AFÖ’s goal is that the participants will come closer to employment and self-sufficiency. Result presentations show that AFÖ achieves this goal.