Denna studies syfte är att undersöka hur personer på ett forum upplever att de lära sig spelen de spelar, ett fokus ligger på hur mycket de lär sig genom spelet och av de som de spelar med. Motivering har även varit i fokus där vi har kunnat se flera olika sätt som datorspel hjälper till vid att motivera lärandet och där en förlust inte alltid behöver vara negativ. Det försöks även göra en skillnad på så kallade vanliga datorspel och datorspel som är framtagna utbildningssyfte. Frågorna på forumet används sedan för att försöka förstå vilka delar av datorspel som lärandet sker i och hur de som svarade på forumet själva uppfattade att lärandet har gått till.

Syftet med denna studie är att med hjälp av metoden Photovoice undersöka de processer som utmärker unga kvinnors identitetsskapande i förorten Botkyrka i Stockholm. Genom egen fotografering och kvalitativa intervjuer med metoden Photovoice har kvinnorna gets möjlighet att gestalta och kritiskt reflektera över vardagens villkor. Bilder som visar kvinnornas vardagsliv avser att ge sammanhang och förståelse som kompletterar den kunskap som är möjlig att tillhandahålla genom samhällsvetenskapliga metoder. Fyra kvinnor från Botkyrka i åldrarna 19-22 valde att delta i studien. Resultatet presenteras i två delar, en i form av en skriftlig rapport samt en utställning tillsammans med deltagarna i studien. Materialet i den skriftliga rapporten analyserades utifrån tre teman som berör identitetskapandeprocesser: modernitetsteorin, reflexivitet samt individualiseringen, även delar av empirin analyserades utifrån ett "vi och dom" - tänkande. Slutsatsen är att unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som stora delar av samhället ser som avvikande och icke önskevärt. Den samhälleliga bilden av hur en ungdom ska vara eller hur en ungdom ska se ut påverkar i sin tur ens självbild, medias porträttering av förorten spelar således en central roll i formandet av kvinnornas identitet. / <p>2015-06-08</p>

Etableringsprocessen, ungas väg in i vuxenlivet genom avslutad utbildning, arbete och egen bostad har blivit allt mer utdragen. Unga individer ställs i dagens samhälle inför en mängd olika valmöjligheter som det ofta råder en osäkerhet kring. Hur man ska bo, vad man ska arbeta med och vilka utbildningsmöjligheter som finns är något som alla individer måste ta ställning till. Samtidigt som unga individer reviderar kring olika val måste de ändå hålla sig sysselsatta och här är arbeten med prekära anställningsformer ett vanligt alternativ för unga i tidig vuxenålder. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga människors vuxenblivande och etableringsprocess påverkas av prekära anställningsförhållanden. Tio personer i åldrarna 21-27 intervjuades för att belysa deras känslor och upplevelser kring att arbeta under sådana förhållanden. Resultaten visar att arbetets betydelse för studiens unga är att det både kan ge ekonomiska och personliga fördelar. Den nuvarande anställningsformen bidrar dock till att vissa aspekter inte kan uppfyllas. Istället bidrar den till en oro och osäkerhet, vilket också avspeglas på hur de resonerar kring framtiden. Resultaten visar även att respondenternas egen bild av vuxenblivande och självständighet ofta står i motsättning till deras nuvarande arbetssituation. Istället lyfts utbildning, fast arbete och en trygg ekonomi som viktiga aspekter för att kunna förverkliga sig själva. Betyg, bristande erfarenhet och deras egen ambivalens kring valmöjligheterna utgör dock aspekter som kan försvåra deras etableringsprocess.

<p>ABSTRAKT</p><p>Marika Hämeenniemi</p><p>Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället.</p><p>År: 2006 Antal sidor: 43</p><p>I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.</p>

<p>Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller. Frågeställningen är: 1.Vad är orsakerna till att de intervjuade blivit utmattade? 2. Vilka faktorer är avgörande för återhämtningen? </p><p>Jag har använt kvalitativ metod med livsberättelse. Ett hermeneutiskt synsätt har använts under intervjuerna. Med hjälp av Hans Gerth & C Wright Mills rollteori beskrivs och tolkas situationen före och efter utmattningen. Utifrån Johan Asplunds teori om social responsivitet framhålls den konkreta socialitetens avgörande betydelse för återhämtningen. Insikter måste erövras med vad som Anthony Giddens beskrivit som reflexion i en senmodern tid.</p>

<p>Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? </p><p>Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många </p><p>val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i </p><p>ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. </p><p> </p><p>Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara </p><p>tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien </p><p>bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. </p><p>Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel </p><p>Castells och Zygmunt Bauman. </p><p> </p><p> </p><p>För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har </p><p>ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara </p><p>reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen </p><p>om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.</p>

<p><p><p> </p><p> </p></p></p>

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel Castells och Zygmunt Bauman. För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.

ABSTRAKT Marika Hämeenniemi Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället. År: 2006 Antal sidor: 43 I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.

No description available.