Det är inte lätt att vara förälder i dagens samhälle eftersom föräldraskapet kräver mycket ansvar. Uppsatsens frågeställning syftar till föräldraskap och barnuppfostran i det senmoderna samhället. Studien är gjord med den hermeneutiska metoden där grunderna bygger på att försöka förstå det tänkta fenomenet. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk är byggt på Giddens teorier om senmodernitet, risk, intimitet, släktskap och föräldraskap samt olika typer av föräldraskap och globalisering. Resultatet består av olika viktiga teman. I den preliminära tolkningen var de olika teman barnföräldrarelationen, barnuppfostran och föräldraskap som vidare utvecklades till ansvar och barndom i den fördjupade tolkningen. Dessa teman utvecklades genom teorierna och kopplingarna till studiens syfte och frågeställning för att uppnå resultatet. I resultatet framkommer de olika upplevelserna av föräldraskap i det senmoderna samhället. Respondenterna knöt an senmodernitet och den snabba utvecklingen med teknologi. Det visade sig att utvecklingen ansågs vara mer riskfylld med fler nackdelar än fördelar som respondenterna associerade med den teknologiska utvecklingen. Resultatet visade även att relationen mellan barn och föräldrar idag upplevs vara starkare tack vare bra kommunikation. Därför använder sig föräldrarna av de enklaste metoderna vilka är kommunikation och gränssättning.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera identitetsskapande bland ungdomar organiserade i arbetarrörelsens ungdomsförbund i Umeå. Undersökningen är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med ungdomar som har varit engagerade i ungdomsförbunden. Intervjuerna analyseras i förhållanden till Giddens (1999) tankar om senmodernitet och hur senmoderniteten påverkar vårt identitetsskapande. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt behandlar uppsatsen identitet som något föränderligt. Uppsatsen beskriver bland annat hur informanterna skapar sin identitet genom sitt engagemang. Genom engagemanget finner informanterna en mening och ett syfte med sina liv. Kollektivet bidrar också till att legitimera informanternas livsval. Arbetarrörelsen säger sig, både traditionellt och idag, företräda arbetarklassen. Att använda klass som identitetsmarkör är viktigt för informanterna. Samtidigt finns det en osäkerhet kring deras egen klassidentitet och vilken klass de egentligen tillhör. Utöver det handlar informanternas identitetsskapande till stor del om att hitta likheter i den egna gruppen. På det sättet skapar kollektivet en egen identitet som starkt skiljer sig från de andra. Skillnaden mellan de själva och högerförbunden är en av de viktigaste faktorerna för att bygga deras eget kollektiv.

<p>Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt.</p>

<p>Bloggen är idag ett samhällsvitt fenomen med många användare. De som dominerar bloggarna i Sverige är unga tjejer och bloggande utgör en stor del av deras internetanvändande. Det blir av dessa skäl intressant att studera vilken effekt bloggande kan ha för just dessa användare och deras identitet.</p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad för mening bloggande har i unga tjejers liv och att undersöka huruvida bloggande kan fungera som ett identitetsskapande verktyg för dessa tjejer.</p><p>För att undersöka detta gjordes intervjuer med sex tjejer, varav två bedrev en och samma blogg, detta resulterade i fyra enskilda intervjuer och en parintervju.</p><p>Resultatet är att bloggande har en viktig roll i unga tjejers liv på en rad olika sätt då de genom bloggen kan skapa gemenskap med andra men samtidigt kritisera andra. De kan använda bloggen till att dokumentera sina liv, lyfta sina åsikter och för att skriva av sig. Dessutom kan bloggande fungera som ett identitetsskapande medel för unga tjejer då de på bloggen kan forma, omforma och förstärka sig själva med bloggen som verktyg. De förlänger sitt jag genom bloggen men konstruerar samtidigt medvetet en bloggidentitet som de särskiljer från verkligheten.</p><p>Resultaten i denna studie kan användas för att förstå hur unga tjejer i stockholmsområdet använder bloggen som ett sätt att utvidga sin identitet i senmoderniteten.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Marika Hämeenniemi</p><p>Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället.</p><p>År: 2006 Antal sidor: 43</p><p>I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.</p>

<p>En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar. Studien belyser frågan om det finns en gemensam känsla för ansvar, hur denna ser ut och på vilket sätt utvecklingen i det senmoderna samhället kan tänkas ha format denna känsla. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk bygger på Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tankar om det senmoderna samhället, individualiseringen och hur detta påverkar och hanteras av enskilda människor. Genom en hermeneutisk ansats genomfördes fem intervjuer i dialogform med respondenter uppväxta i det senmoderna samhället. Resultatet presenterar en huvudtolkning som inte understödjer tanken om massflykt från ansvar utan som målar upp ansvar som ett dynamiskt och pulserande fenomen som bland annat är behjälpligt i formandet av individens självidentitet.</p>

<p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:DoNotOptimizeForBrowser /> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:0pt;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:Arial; font-weight:normal;} p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent {margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:54.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:DoNotOptimizeForBrowser /> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:0pt;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:Arial; font-weight:normal;} p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent {margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:54.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> De senaste decennierna har flertalet företag världen över arbetat med omfattande förändringsprocesser i syfte att skapa mindre hierarkiska organisationsstrukturer. <em>Bära Bort Bord</em> är ett nedslag i en sådan förändringsprocess. Studien bygger på intervjuer med sju Sandvikanställda som i uppdrag av företaget på halvtid går en treårig organisationskonsultutbildning för stiftelsen Gestalt Akademin. Utbildningen är en del av en så kallad <em>kulturförändring</em> som man arbetar med att genomföra inom organisationen. Syftet med den här studien är att utifrån en diskursanalytisk förståelseram föra en diskussion kring hur dessa sju individers tankar och erfarenheter av att arbeta med <em>kulturförändringarna </em>kan relateras till en vidare social och kulturell förändringsprocess. Studien visar bland annat hur talet om <em>kulturförändringarna</em> synliggör en uppluckring av de gränser som karakteriserade den moderna industrin mellan chefen/operatören, arbete/fritid och tjänstemanna-/arbetarkollektiv samt en tilltagande individualisering och tydligare ansvarsöverföring på den enskilda individen.</p>

Bloggen är idag ett samhällsvitt fenomen med många användare. De som dominerar bloggarna i Sverige är unga tjejer och bloggande utgör en stor del av deras internetanvändande. Det blir av dessa skäl intressant att studera vilken effekt bloggande kan ha för just dessa användare och deras identitet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad för mening bloggande har i unga tjejers liv och att undersöka huruvida bloggande kan fungera som ett identitetsskapande verktyg för dessa tjejer. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sex tjejer, varav två bedrev en och samma blogg, detta resulterade i fyra enskilda intervjuer och en parintervju. Resultatet är att bloggande har en viktig roll i unga tjejers liv på en rad olika sätt då de genom bloggen kan skapa gemenskap med andra men samtidigt kritisera andra. De kan använda bloggen till att dokumentera sina liv, lyfta sina åsikter och för att skriva av sig. Dessutom kan bloggande fungera som ett identitetsskapande medel för unga tjejer då de på bloggen kan forma, omforma och förstärka sig själva med bloggen som verktyg. De förlänger sitt jag genom bloggen men konstruerar samtidigt medvetet en bloggidentitet som de särskiljer från verkligheten. Resultaten i denna studie kan användas för att förstå hur unga tjejer i stockholmsområdet använder bloggen som ett sätt att utvidga sin identitet i senmoderniteten.

Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt.

ABSTRAKT Marika Hämeenniemi Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället. År: 2006 Antal sidor: 43 I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.