• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 32
  • 1
  • Tagged with
  • 33
  • 14
  • 13
  • 9
  • 8
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vad ville socialisterna? : Arbetarrörelsens diskussion kring marxismen i tidskriften Tiden 1908-1932

Jansson Kujanpää, Alexander January 2012 (has links)
I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället. I början av 1930-talet hade skribenterna i Tiden tappat tilltron till de dogmatiska marxistiska teorier som vill sätta in arbetarrörelsen i en historisk process eller en större revolutionär rörelse, och vägen mot socialismens mål, om något reellt sådant ens längre fanns, hade blivit betydligt osäkrare. Men klasskampens nödvändighet och teorin om kapitalisternas exploatering av arbetarna ifrågasattes av få skribenter. Debatten om marxismen i Tiden lutar starkt åt det reformistiska hållet, men vittnar mot dem som hävdar att de svenska socialdemokraterna distanserade sig från marxismen redan kring sekelskiftet 1900.
2

Arbetarrörelsen och sparande : En komparativ undersökning om arbetarrörelsens påverkan av sparbeteende

Risman, Per-Markus January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende.För att undersöka detta gjordes en komparativ studie mellan Norrköping och Borås mellan 1911-1950. Städerna valdes på grund av likheterna. Källorna var statistiskt material på lokalnivå frånStatistiska Centralbyrån. Slutsatserna från studien var att det finns en skillnad i sparande mellan Borås och Norrköping. Att arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende kan inte beläggas och måste avfärdas, även om definitiva slutsatser är svåra att dra på grund av brister i data. Det behövs mer data samt kompletterande studier.
3

Unga och engagerade : En studie om identitetsskapande i progressiva ungdomsförbund i Umeå / The young and organized : A study of identity within the youth league of the left-wing movement in Umeå municipality

Määttä, Adam January 2015 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera identitetsskapande bland ungdomar organiserade i arbetarrörelsens ungdomsförbund i Umeå. Undersökningen är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med ungdomar som har varit engagerade i ungdomsförbunden. Intervjuerna analyseras i förhållanden till Giddens (1999) tankar om senmodernitet och hur senmoderniteten påverkar vårt identitetsskapande. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt behandlar uppsatsen identitet som något föränderligt. Uppsatsen beskriver bland annat hur informanterna skapar sin identitet genom sitt engagemang. Genom engagemanget finner informanterna en mening och ett syfte med sina liv. Kollektivet bidrar också till att legitimera informanternas livsval. Arbetarrörelsen säger sig, både traditionellt och idag, företräda arbetarklassen. Att använda klass som identitetsmarkör är viktigt för informanterna. Samtidigt finns det en osäkerhet kring deras egen klassidentitet och vilken klass de egentligen tillhör. Utöver det handlar informanternas identitetsskapande till stor del om att hitta likheter i den egna gruppen. På det sättet skapar kollektivet en egen identitet som starkt skiljer sig från de andra. Skillnaden mellan de själva och högerförbunden är en av de viktigaste faktorerna för att bygga deras eget kollektiv.
4

Fotboll i Textilstaden : En studie kring IF Elfsborgs väg genom ett tufft men framgångsrikt 1930-tal / Football in Textile city : A study of IF Elfsborgs path through a tough but successful 1930s

Fridén, Dennis January 2019 (has links)
The purpose of this essay has been to study IF Elfsborgs way through the economic hardships of the 1930s, a decade known as the clubs most successful. Basically, the focus has been to emphasize the decisions made by the club during this period in contrast to its surroundings and swedish society as a whole. How has the club been affected by changes in society and to what extent has the club had an impact on the working class in its home town of Borås? With this study I want to demonstrate the role of football in 1930s swedish society, and also emphasize the importance of the network of relationships between the club and the city's entrepreneurs.The source material for this study consists mainly of archival protocols such as; annual protocols, section protocols, economic accounts and activity reports. I have also used newspaper clippings, membership lists and pictures, all available at the association archive, located at the city archive in Borås. Besides the source material my main literary support during this process has been Torbjörn Anderssons Kung Fotboll (2002), along with a few others such as Rolf Pålbrants Arbetarrörelsen och idrotten 1919-1939 (1977) and Rune Jungens Vävarstad i uppror: arbetarrörelsen i Borås 1880-1920 (1978).The main result of this study has been that societal circumstances particular to Borås at the time, along with the club’s connections with the city’s business owners were crucial to maintaining a good relationship with the working class which in turn played a major role in the club’s success in the 1930s.
5

En tid som andades förändring : En uppsats om religiös hängivelse till mer än religion

Andersson, Sara January 2012 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin
6

Ruska om den slumrande arbetaren : Domnarvets Arbetarförbunds Utmaningar 1890-1891 / Awake the slumbering worker : Domnarvets working unions challenges 1890-1891

Almqvist, Andreas January 2015 (has links)
This composition investigates the challenges and problems that Domnarvets workers union had to relate to under its pioneering time 1890-1891. In my investigation I used the protocols from the union meetings where their interests where discussed. My purpose is to reveal these problems, and I have selected a couple of them in this composition. The issues are the harassments from the management and the difficulties in obtain place for their meetings. The relation to the state church, revivalist movement and the temperance movement and the difficulties of enthuse the workers in Domnarvet to the union. Finally I have been looking at the union´s relation to the major working class issues at the time, the eight hour day and the voting right. My method is to analyze the protocols of the meetings and point out the issues that I find interesting to my investigation. I have been looking for strategies from the union and for political ideologies in the protocols. I have also had an open eye for arguments and ideas that showed the unions stand in the issues I was interested in. The results are that these workers were not hesitating to do things that could anger the management and attempted to obtain places for their meetings. They did delete the religious agenda at the meeting after a while. The major working class issues of eight hour day and voting right disappeared after harassments from the management. But the management did finally get the union on its knee, at least for this time.
7

Storstrejken 1909 i Örebros dagspress : En granskning av media som maktfaktor i kampen mellan arbete och kapital

Johansson, Richard January 2010 (has links)
No description available.
8

Efterkrigsprogrammet, planhushållningen och välfärdsstaten : En studie av efterkrigsprogrammets förankring i arbetarrörelsen på lokal nivå, Skara 1945–1955 / The post-war programme, planed economy and the welfare state : A study of the post-war programme's anchoring in the labour movement at the local level, Skara 1945-1955

Lundqvist, Robert January 2022 (has links)
The post-war programme of the labour movement was developed in 1944 and presented at the Congress of the Social Democratic Workers' Party in the same year. The programme had an impact on policy at the central level in the post-war period. Some fundamental reversals from previous Social Democratic Party programs, such as the view of private property rights, made an impact in Swedish welfare building. The economic efficiency and allocation of resources came into focus and socialization was given a subordinate role. At the central and state level, the impact of the post-war programme was relatively clear, but the question then becomes whether the programme made any impact at the local level within the labour movement? That question is the basis for the purpose of my inquiry, how does the post-war programme ground the labour movement at the local level? By examining the protocols and annual reports of Skara's Labour movement 1945-1955, and by coding and categorisation on the basis of the three main areas of the post-war programme, which are divided into 27 points contained in the programme, I have found some overreassuring rhetorical approaches and political expressions of will. In general, the distribution issue can be seen as one of the most important goals for local labour movement. This includes demands for increased wages, discussions about industrial democracy, insurance for loss of income and working conditions in the workplace. Whether the labour movement's post-war programme has affected the local trade union movement in Skara, there may be divided opinions about. However, the empirical material can give indications that there is a rhetoric and a mindset that is consistent in many parts.
9

Den svenskspråkiga arbetarrörelsen i Finland 1904 – 1906 i tidningen Arbetaren / The swedishspeaking labour movement in Finland from 1904 - 1906 as reported in the newspaper Arbetaren

de Loisted, André January 2019 (has links)
No description available.
10

Från mörkret stiga vi mot ljuset : den tidiga svenska arbetarrörelsens strategiska musikanvändning

Holmgren, Per January 2014 (has links)
Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv. Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken. Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.

Page generated in 0.0689 seconds