Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende.För att undersöka detta gjordes en komparativ studie mellan Norrköping och Borås mellan 1911-1950. Städerna valdes på grund av likheterna. Källorna var statistiskt material på lokalnivå frånStatistiska Centralbyrån. Slutsatserna från studien var att det finns en skillnad i sparande mellan Borås och Norrköping. Att arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende kan inte beläggas och måste avfärdas, även om definitiva slutsatser är svåra att dra på grund av brister i data. Det behövs mer data samt kompletterande studier.

Vikten av privat sparande har aldrig varit större och samtidigt som den finansiella marknaden har blivit mer riskfylld har fler privatpersoner börjat investera i aktier. Många studier, såväl nationella som internationella, har återkommande gånger visat att den finansiella okunskapen är utbredd och att ett flertal individer saknar grundläggande ekonomisk förståelse för begrepp som har en direkt påverkan på deras privatekonomi. Samtidigt har andra studier återkommande gånger konstaterat att investerare besitter ett allt för högt självförtroende i förhållande till sin faktiska finansiella förmåga, vilket i praktiken kan leda till att individer utsätter sig för betydligt högre finansiella risker än de är medvetna om. I denna studie undersöker författarna relationen mellan den aktieintresserade svenskens uppskattade- och faktiska finansiella förmåga, samt hur den påverkar dennes spar- och riskbeteende gällande deltagande på aktiemarknaden, val av att delegera investeringsbeslut, diversifiering, handelsfrekvens samt spontanitet på aktiemarknaden. Syftet är att undersöka om den uppskattade finansiella förmågan systematiskt varierar med den individens faktiska förmåga samt personlighets karaktäristiska. Vidare syftar studien till att öka investerares medvetenhet om sitt egna beteende för att hjälpa denne att fatta mer genomtänkta investeringsbeslut. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på data insamlad via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten publicerades i två grupper på Facebook för aktieintresserade individer mellan datumen 11/3–2018 till 20/3–2018. Utifrån den insamlade datan kunde t-test samt regressionsanalyser konstatera att den aktieintresserade svenskens uppskattade finansiella förmåga varierade systematiskt med dennes faktiska finansiella förmåga. Individer med låg finansiell förmåga överskattar sin förmåga medan individer med hög finansiell förmåga underskattar sin förmåga. Testen fann även att överskattningen steg med intresse, ålder, om individen läst en ekonomikurs samt om individen var man. Finansiell förmåga påverkar även investerare att själva fatta investeringsbeslut istället för att delegera uppgiften till utomstående. Inga signifikanta resultat hittades för att nivån på finansiell förmåga eller graden av överskattning påverkade spar- eller riskbeteende. De signifikanta resultat som identifierats angående spar- och riskbeteende är att äldre är mer diversifierade; kvinnor är mer spontana på aktiemarknaden; kvinnor har en högre handelsfrekvens än män; de som läst på universitet är mindre spontana på aktiemarknaden; de som läst ekonomikurs är mer spontana på aktiemarknaden. Utifrån resultatet uppmanar författarna investerare att ifrågasätta sin förmåga och politiker till att se över skol- samt pensionssystemet. Genom att förse elever med finansiell kunskap kan deras övervärderade uppskattning av sin förmåga minska och genom att låta myndigheter ta ett större ansvar för pensionen minskar risken att individens framtida pension försämras på grund av felaktiga investeringsbeslut till följd av individens missuppfattade finansiella förmåga.

Ett aktuellt debattämne på den politiska agendan är de ökade samhällsklyftorna som till stor del beror på inkomstskillnader i den svenska befolkningen. Det har visat sig finnas svårigheter för människor att ta beslut på en allt mer komplex finansmarknad med många attribut, som ställer högre krav på människors finansiella kunskapsförmåga för att kunna hantera sin egen privatekonomi. Människor med lägre finansiell kunskapsnivå har till stor del uteslutits och detta har varit mer tydligt för samhällsgrupper med sämre sociala och ekonomiska förhållanden. Tidigare forskning har visat att personer med utländsk bakgrund är en samhällsgrupp som denna problematik berör. Genom en kvalitativ fallstudie, med en socialkonstruktivistisk ansats, i form av fokusgruppsintervjuer med personer med utländsk bakgrund, ämnar denna studie bidra med ökad förståelse för hur denna samhällsgrupp ser på och tänker kring finansiella beslut på finansmarknaden. Studiens teoretiska referensram är baserad på tidigare forskning om personer med utländsk bakgrund, kognitiv förmåga, diskriminering samt forskningsfältet ”financial literacy”. Resultatet visade på att det fanns ett behov av ”financial literacy” bland informanterna, då många ansåg att den befintliga informationen som finns på finansmarknaden var svårtolkad och sätter allt högre krav på människans kognitiva förmåga. Det framgick även att många informanter ur den valda samhällsgruppen i studien “personer med utländskbakgrund” valde att avstå från att investera på finansmarknaden på grund av den risk som är associerad med finansiella investeringar. / A current topic of debate on the political agenda are the increased social gaps, which are largely due to income differences within the Swedish population. There have been difficulties for people to make financial decisions in an increasingly complex financial market with many attributes, which places higher demands on people's financial knowledge to manage their own personal finances. People with lower financial knowledge have largely been excluded and this has been more evident for social groups with poorer social and economic conditions. Previous research has shown that people with a foreign background are a social group affected by this problem. Through a qualitative case study, with a socialconstructivist approach, based on focus group interviews with people from foreign background, this study aims to contribute to greater understanding of how this group of people views and thinks about financial decisions in the financial market. This study's theoretical frame of reference is based on past research about people with foreign backgrounds, cognitive ability, discrimination and the research field of “financial literacy”. The results showed that there was a need for financial literacy among the informants, as many considered that the existing information available in the financial market was difficult to interpret and has higher demands on humans cognitive ability. It was also found that many informants from the chosen social group in this study “people with foreign backgrounds” chose to draw back from investing in the financial market because of the risk associated with financial investments.

The younger generation shows a different consumption behavior compared to previousgenerations where the attitude towards debt and loans is more relaxed. In addition, manypeople also experience difficulties with saving money and the human brain is a major factorin the connection between money and consumption behavior. Dreams is an application whereyou can save money and they argue that they increase the user’s wellbeing, feeling of safetyand motivation towards saving money. Dreams is designed for the users to be able to savemoney in an easy, fun and innovative way. The black background with white text bothclarifies and creates contrast for the user. This qualitative study that is based on semistructured interviews will analyze how Dreams persuade their users to save money. The studyis based on Fogg’s behavior model for persuasive design and Persuasive system designmodel. Both models explain persuasive design that influences behavior. The results show thatthere are design factors that contribute to users saving in Dreams as well as design factorsthat would make Dreams more persuasive. / Den yngre generationen visar ett annorlunda konsumtionsbeteende jämfört med tidigaregenerationer, där inställningen till skulder och lån är mer avslappnad. Dessutom upplevermånga svårigheter med att spara pengar och den mänskliga hjärnan är en stor faktor ikopplingen mellan pengar och konsumtionsbeteende. Dreams är en app där man kan sparapengar och de argumenterar att de ökar användarens välmående, trygghet och motivation attspara pengar. Dreams är designad för att användarna ska kunna spara pengar på ett enkelt,roligt och innovativt sätt. Den svarta bakgrunden och vita texten som tydliggör och skaparkontraster för användaren. Den här kvalitativ studien som är baserad på semistruktureradeintervjuer kommer analysera hur Dreams övertygar sina användare att spara pengar. Studienutgår från Foggs beteendemodell och Persuasive system design model. Båda modellernaförklarar övertygande design som påverkar beteende. Resultatet visar att det finnsdesignfaktorer som bidrar till att användare sparar i Dreams samt designfaktorer som skullegöra Dreams mer övertygande.