This study focuses the development on the protection of landscapes with old industries and how it nowadays is appreciated by the inhabitants. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how the so called industrial landscape in Norrköping became a cultural heritage that the citizens want to protect. The study also aims to investigate the citizens´ knowledge about the industrial landscape in Norrköping, and what value they think that the place possesses. Data was collected by an information research and six qualitative interviews. The interviews where analysed by qualitative methods techniques. The results showed that the local citizens in Norrköping, find a lot of different values in the industrial landscape and see the place as an inportent area. Their knowledge about the place history was rather weak, but they did know the “basic facts”. However the citizens did have a lot of knowledge about the companies that existed in the industrial premises and what activities that can be undertaken in the area nowadays. / Den här studien handlar om utvecklingen av bevarandeskydd för industrilandskap och hur det nu för tiden uppfattas av lokalinvånarna. Det övergripande syftet är att öka kunskapen om hur industrilandskapet i Norrköping kom att bli ett kulturarv som invånarna i kommunen ville bevara. Studiens syfte är också att undersöka lokalinvånarnas kunskap om industrilandskapet i Norrköping och vilka värden de anser att platsen har. Data samlades in genom en informationsundersökning och sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna analyserades också genom en kvalitativ metod. Resultatet visade att lokalinvånarna i Norrköping finner flera olika värden i industrilandskapet och att de anser att platsen är viktig att bevara. Deras kunskap om platsens historia visade sig vara ganska små, men de kände till de mest visentliga fakta. Invånarna hade dock mycket kunskap om de verksamheter som finns i industrilandskapets lokaler nu för tiden samt vilka aktiviteter som finns att göra där.

Sweco Society AB använder idag två verktyg för uppskattning av framtida trafikflöden för nyexploaterade områden, så kallat trafikalstring. Dessa verktyg är relativt osäkra och Sweco önskar därför att en undersökning av dessa verktyg utförs. De två verktyg Sweco använder vid beräkning av trafikalstring är Trafikverkets trafikalstringsverktyg samt nyckeltal från rapporten Trafikalstringstal och trafikprognoser vid bebyggelseplanering. För att utvärdera verktygen och undersöka deras reliabilitet har jämförelser mellan trafikmätningar i fyra utvalda bostadsområden och utdata från trafikalstringsverktygen genomförts. De fyra utvalda bostadsområdena är liknande i utformning men skiljer sig på två parametrar vilka är inkomst och avstånd till stadskärna. De undersökta områdena är placerade i Norrköping och innehåller 53-122 bostäder var.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende.För att undersöka detta gjordes en komparativ studie mellan Norrköping och Borås mellan 1911-1950. Städerna valdes på grund av likheterna. Källorna var statistiskt material på lokalnivå frånStatistiska Centralbyrån. Slutsatserna från studien var att det finns en skillnad i sparande mellan Borås och Norrköping. Att arbetarrörelsens styrka påverkar sparbeteende kan inte beläggas och måste avfärdas, även om definitiva slutsatser är svåra att dra på grund av brister i data. Det behövs mer data samt kompletterande studier.

För att Securitas AB skall kunna behålla sin position i Norrköping Flygplats är det viktigt att de effektiviserar sin bemanning och scheman. Detta krävs för att kunna uppnå kostnadsreduceringar som skall i sin tur ge dem konkurrensfördelar för att behålla sin position vid årliga upphandlingar som sker mellan kommun och flygplats. För att effektivisera sin bemanning och scheman skall teoretiska delar användas för att styra grupper och verksamheten bättre, teoretiska delarna är i form av schemaläggningsprinciper. Vid en effektivisering av verksamheten skall en optimeringsmodell användas med flera funktioner som möjliggör en heltäckande optimeringslösning för att generera den mest kostnadseffektivaste bemanningen för schemaläggningen. Ett tekniskt system som ett informationssystem skall även strukturera Securitas arbete effektivare med en bättre bokföring över de anställda samt underlätta tillämpningen av ett standardiserat arbetssätt. Vikten av ett standardiserat arbetssätt behandlas mycket inom LEAN-filosofin och anses viktig i detta fall för att få de teoretiska delarna och informationssystemet att fungera ihop. En schemaläggningsprincip som rekommenderas att Securitas använder är perceptuell kontroll teori eftersom den har visat sig framgångsrik av företag som tillämpat den. Lösningen till Securitas problem är en kombination av teori och kvantitativa metoder som det går att räkna på. Optimeringsmodellen och informationssystemet skall tillsammans med schemaläggningsprinciperna skapa bättre förutsättningar för Securitas att sätta upp ett nytt optimalt schema som skall reducera kostnaderna med 10 % och öka effektiviteten för Securitas verksamhet i flygplatsen. Detta skall leda till en högre lönsamhet och att Securitas behåller sin position i Norrköping Flygplats vid årliga upphandlingar. / For Securitas AB case to maintain their position in Norrkoping Airport is it important to effectives their staffing and schedules. This is required to achieve cost reductions which will in turn give them the competitive edge to maintain their position at the annual contracts concluded between the municipality and the airport. To effectives their staffing and schedules are theoretical parts going to be used to control their groups and business better. The theoretical parts are in the form of scheduling principles. At the streamlining of operations is an optimization model going to be used that has several features that enable a comprehensive optimization solution to embarrass the most cost-effective staffing for the schedule planning. A technical system as an information system will also be used to structure Securitas work more efficiently with a better accounting of the employees and to facilitate the implementation of a standardized approach. The importance of standardized work is treated much in the LEAN philosophy and is considered important in this case to obtain the theoretical aspects and the information system to work together smoothly. A scheduling policy that is recommended that Securitas uses is the Perceptual Control Theory as it has proven to be successful by companies that applied it. The solution to Securitas Problem is a combination of theory and quantitative methods that can be used to count on. Optimization model and information system will together with the scheduling principles create better conditions for Securitas to set up a new optimal schedule to reduce costs by 10 % and increase the efficiency for Securitas operations in the airport. These actions are going to lead to higher profitability and will result that Securitas wins the annual procurements in Norrkoping Airport.

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder.

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom kollektivtrafiken är. Individens val av färdmedel beror på både dess relevans (användbarhet) och dess mervärden (fördelar och nackdelar) jämfört med bilens mervärden. Studien visar fyra faktorer som är viktiga för att förnyelse av planeringen av kollektivtrafik sker, att vissa stigberoenden är svårare att bryta än andra samt att arbetet för att öka kollektivtrafikens relevans och mervärden är komplicerat på grund av det delade ansvaret mellan ett flertal aktörer.

Gestaltning av ett nytt utomhusbad i centrala Norrköping. Hur fungerar badet som social mötesplats idag? Det nya badet bidrar till att aktivera den bortglömda ön Strömsholmen och framhäva vattnets roll i staden.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en kunskap om hur män och kvinnor inom detaljhandeln förenar yrkeslivet med familjelivet. Mina frågeställningar till respondenterna handlar om hur männen och kvinnorna ser på sitt yrke och om de upplever en stress när de är på arbetet och i hemmet. För att kunna ställa öppna frågor och en del följdfrågor till respondenterna, användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att få tillgång till så mycket empiri som möjligt. Därefter analyserades svaren och kopplades till Goffmans och Hochschilds teorier. Resultatet från samtliga intervjuer visade att både männen och kvinnorna hade partners hemma som tog hand om barnen och hushållet, när de arbetade sena kvällar och helger. Ibland kunde männen och kvinnorna få hjälp ifrån någon anhörig förälder med barnpassningen. Det fanns en viktig skillnad att kvinnorna hade anställning på deltid och männen på heltid. Av intervjuerna framgick det också att det fanns en inre stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvinna kunde känna av den stressen när det var mycket att göra i butiken och ibland i hemmet när hon var ensam med barnen. Två manliga respondenter blev lite stressade när de tänkte på sin partner som var ensam hemma med allt ansvar. Slutsatsen blev; för att kunna kombinera arbete i detaljhandeln på oregelbundna tider och med barn i skolan/förskolan, är det viktigt att ha en partner eller andra personer som tar hand om barnen.

Syftet med den här kandidatuppsatsen är att öka kunskapen om hursvenska folkbibliotek kan arbeta med biblioterapi. Detta uppnåsgenom att belysa SPES-projektet vid Norrköpings stadsbibliotek,ett biblioterapiprojekt i bokcirkelform, där deltagare ochcirkelledare träffas regelbundet för att prata om den lästalitteraturen. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer där jagintervjuat bibliotekarien och samtalsterapeuten som håller ibiblioterapicirkeln samt två deltagare. I analysen presenterasresultaten från informanterna i fem olika delar; introduktion tillSPES-projektet, cirkelledarnas syn på biblioterapi, rollen sombibliotekarie samt rollen som samtalsterapeut i biblioterapicirklar,bibliotekets roll i biblioterapeutiska verksamheter och till sistdeltagarnas upplevelser av biblioterapicirkeln. Min analysförankras kontinuerligt till tidigare forskning och i slutsatsen knyterjag ihop resultaten och lägger fram några riktlinjer som andrabibliotek och organisationer kan dra nytta av i uppstartandet avbiblioterapiverksamheter. Samtliga av mina informanter harpositiva erfarenheter av biblioterapi, trots detta är det ett ovanligtfenomen på svenska folkbibliotek idag. Jag hoppas att den härkandidatuppsatsen kan öppna ögonen för hur bibliotek kanimplementera biblioterapeutiska verksamheter.

Denna uppsats visar vilken påverkan infrastrukturprojekt vars mål är regionförstoring har på olika aspekter så som befolkningsmängd, utbildningsnivå, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men också genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen består av två huvudfrågeställningar, dels vad syftet är med Ostlänken och vad detta bygge kan innebära för Norrköping utifrån faktorer som befolkningsmängd, pendling, utbildningsnivå samt inkomstfördelning? Men också om det blev större inkomstskillnader i Strängnäs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en påverkan på vissa aspekter, speciellt utbildningsnivån, pendlingen samt inkomstfördelningen. Efter bygget av Svealandsbanan har majoriteten av de som flyttar in till Strängnäs varit högutbildade familjer som är höginkomsttagare. Detta i kombination med att antalet låginkomsttagare har minskat i kommunen gör att inkomstskillnaderna har ökat sedan Svealandsbanan byggdes.