Behovet av effektivisering och förbättring är ständigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgått förändringsarbete och utifrån dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjälpa organisationer att genomföra lyckade förändringsarbeten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer upplever förändringsarbete utifrån Kotters ”framgångsrecept”. Ser chefer effekter av förändringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förändringsarbetet och Kotters “framgångsrecept” för ett lyckat förändringsarbete? För att uppnå syftet har en kvalitativ ansats använts bestående av en fallstudie inom Strängnäs kommun som genomför ett stort förändringsarbete kallat Brobygget. Brobygget är inspirerat av Lean filosofin och dess verktyg. Uppsatsens teoretiska ramverk kretsar därmed kring forskning om Lean och om organisationsförändring. I kommunen har nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer från olika verksamheter genomförts. Resultatet visar att chefernas inställning till förändringsarbetet och dess effekter i stort är positiv. Några av de förbättringar som förändringsarbetet har genererat i chefernas verksamheter är bättre kommunikation, medarbetarnas ansvarstagande och att saker förs upp till ytan och tas itu med direkt. Chefernas ansåg att förändringsmodellen fungerade som ett ramverk och gav en riktning för vart förändringsarbetet ska leda. De ser ökade möjligheter för medarbetarna att ta eget ansvar, att skapa kortsiktiga vinster, att hitta lösningar och att vara reflekterande kring förändringsarbetet, och menar att det är aspekter som Strängnäs kommuns förändringsmodell och verksamhetsstrategi genererar och bidrar till. Slutsatsen är att genomslaget och framgången kan bero på att den strategi och förändringsmodell som Strängnäs kommun arbetar efter är tydligt inspirerad av Lean filosofin och dess verktyg.

The Middle Ages and the 1600th century is often portrayed as a dark time in history, associated with violence and death. That has led to the common conclusion that it was a time when people, usually men, used violence to solve disputes and that it often led to manslaughter. Violence was an acknowledged part of the everyday life in a time when honour and reputation was crucial in the hierarchy of society. By the lake Mälaren in the middle of Sweden is Strängnäs, an old diocese town, that rouse up around the cathedral and monastery in the 1300th century. In 1523 a crucial event took place in Strängnäs, one that would change not only Strängnäs but the whole of Sweden for ever. Gustav Vasa was elected new king of Sweden and the reformation began. The church lost its power and was no longer a threat to the crown for the power of the realm. During this time the power of the king strengthened and the countrys administration developed.   But society is regulated by laws and the development of society shines trough in the enforcement of these laws. By studying the records from the courts you get a direct insight to how the law was practised in reality. In this study I am going to examine the records from the municipal court of Strängnäs during 1590-1599 to see how the enforcement of law and order was followed in a small Swedish town during the 1590s.

This project deals with the positioning a building in a complex context. The site for the new city hall is located in between: between high and low, between brick and wood, between two different directions of the street network. How can the new building mediate between these different elements? / Projektet handlar i första hand om att infoga en byggnad på en komplicerad plats. Tomten för den nya stadshallen befinner sig mitt i mellan; mellan högt och lågt, mellan tegel och trä och mellan två riktningar i stadsväven. Hur kan den nya byggnaden medla mellan dessa olika element?

Strängnäs är en småstad inte helt lik vad som helst, man kan fortfarande se hur de historiska lagren påverkat och än idag påverkar stadens bebyggelse. Hur Domkyrkan, stadens allra tydligaste urbana artefakt bidragit till en våg av byggnader i det kanske självklara materialet tegel, men även i det minst lika vackra ”fattigmansteglet”, falu rödfärg. Det torg där stadshallen placerats består av bägge, dels har vi den strikta huvudgatan med nationalromantiska samt klassicistiska inslag, sedan det mer bråkiga villaområdet norr om, där slamfärger dominerar fasaderna. För mig har projektet gått och blivit väldigt personligt, jag är själv uppvuxen i en mälarstad med historiska anor och förstår vikten av att som invånare kunna identifiera sig med staden och dess stadsväv. Mitt huvudfokus har därför varit att representera samt inkorporera de materiella samt typologiska kvalitéer jag menar att staden samt den mer specifika platsen tillgodoser. Av just denna anleding menar inte mitt projekt att sticka ut, hamnen fungerar redan idag som en port in till staden, där dess silhuetten täcks av den medeltida domkyrkan. Jag har istället med hjälp av materialitet samt proportionsanpassning haft en vilja att smälta in i det redan existerande kvarteret utan att inskränka eller ta fokus från dess redan existerande arkitektoniska kvalitéer.

Strängnäs finally got its rail service in 1895. Enthusiasts as Bishop Thore Strömberg had not, despite twenty of work years, found enough support for the idea until then. Lake systems were important for transports in Sweden in this period and which of the two systems, canals or railways, that was preferable was not obvious. For residents in Strängnäs the lake of Mälaren offered good opportunities for travelling and transport during this period, at least during the ice-free season. The railway-question in Strängnäs may be seen in five periods: First from 1850 to 1870, the second from 1870 to 1880, the third 1881-1888, the fourth 1889-1889 and the last and fifth 1890-1895. Finally on September 30, 1895 a railway track could be open between Strängnäs and Åker styckebruk, inaugurated by King Oscar II.

In my proposal of the new City Hall in Strängnäs there is several things I want to take advantage of in the project and for the estetics of the building;- The building represent some of old crafts of the city.- The silhuette of the building is accented with the crossing of the lines in the central staircase.- A clear connection of the visible floors of the City Hall to the next building (the neighbour bank).- Finding the driving components in the configuration of structural principles, the choosing of materials and the relations to the neighbourhood.- Binding the concept/design by different tests of rooms and program. / I mitt förslag på en ny stadshall i Strängnäs har det funnits flera saker jag vill ta tillvara i projektet och för utformningen av byggnaden.De viktigaste är; - att byggnaden representerar stadens hantverk i material- byggnadens silhuett accentueras med korsande siktlinjer- ett tydliggörande av synliga bjälklag likt grannbyggnaden(banken) för en mjukare övergång mellan dessa.- hitta drivande komponenter i utformningen av strukturella principer, materialval och förhållningen till kvarteret.- Binda ihop koncept/ gestaltning med olika tester av rum och programmet.

Mitt kandidatprojekt är en kommunal administrationsbyggnad belägen i Strängnäs. Projektet försöker utforska hur man kan skapa modern arkitektur i en historisk miljö. Hur formger man en byggnad med vår tids material och byggnadstekniker som fortfarande kan relatera till äldre tiders typologier utan att bli pastich? / My bachelor project is an administration building in Strängnäs, Sweden.  It attempts to explore ways of creating modern architecture in a historic environment. How do you design a building, using the materials and building techniques of our time, that can relate to typologies from other eras without becoming pastiche?

Strängnäs is a small scaled eclectic city where houses date from different centuries. This is shown in their different architectural styles. Main idea with this project is to adjust the City Hall building to the place that we were assigned. I wanted to create a building that is going to meet the area requirements, which is around 1600 sqm of work and activity area, and at the same time is going to be experienced as a small-scale building. / Strängnäs är en småskalig eklektisk stad där husen daterar från olika sekelskiften och är därmed utförda i olika stilar. Huvudidén med mitt projekt är att anpassa den nya stadshallen till området. Jag vill skapa en byggnad som kommer att uppfylla kraven på det gene- rösa programmet, med ca 1600kvm arbets- och aktivitetsyta, men som ska kännas småskalig.

Mitt förslag till Strängnäs stadshall bottnar i en frågeställning och en undersökning av vad en stadshall är och vem den är till för. Som utgångspunkt har jag undersökt basilikan, vars funktion i staden jag tycker är intressant: som torghall i det antika Rom användes den till allt från rättsliga förhandlingar till handel. Det rum som basilikan var i staden saknar nästan sin motsvarighet idag, där de enda offentliga och tillgängliga platserna som finns är gatorna och torgen utomhus. Stadshallen i Strängnäs är som en tolkning av basilikan: ett inomhustorg som medborgarna i Strängnäs har tillträde till. Stadshallens tomt ligger intill Västervikstorget som sommartid är en knytpunkt för det folk, - och kulturliv som präglar Strängnäs. Hallen blir en förlängning av Västervikstorget och skapar rum för rörelse och liv iområdet året om. / My proposal to the Town Hall in Strängnäs is based on an analysis of what a town hall is - and who it is accessible for. As a starting point I studied the basilica, whose function in the city I find interesting. As a town hall in the antique Rome it was used for many various purposes, such as legal negotiations and trade. The space that the basilica was in the city has almost no equivalent in the city today, where the only public and accessible spaces available are the streets and the squares. The Town Hall in Strängnäs is an interpretation of the basilica: an indoors square accessible to the citizens of Strängnäs. The plot of the Town Hall is next to Västervikstorget, which during the summers functions as a junction point for the social and cultural life of Strängnäs. The Town Hall becomes an extension of Västervikstorget and creates space for the motion and vivacity in the area throughout the year.

Denna uppsats visar vilken påverkan infrastrukturprojekt vars mål är regionförstoring har på olika aspekter så som befolkningsmängd, utbildningsnivå, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men också genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen består av två huvudfrågeställningar, dels vad syftet är med Ostlänken och vad detta bygge kan innebära för Norrköping utifrån faktorer som befolkningsmängd, pendling, utbildningsnivå samt inkomstfördelning? Men också om det blev större inkomstskillnader i Strängnäs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en påverkan på vissa aspekter, speciellt utbildningsnivån, pendlingen samt inkomstfördelningen. Efter bygget av Svealandsbanan har majoriteten av de som flyttar in till Strängnäs varit högutbildade familjer som är höginkomsttagare. Detta i kombination med att antalet låginkomsttagare har minskat i kommunen gör att inkomstskillnaderna har ökat sedan Svealandsbanan byggdes.