This thesis consists of three independent essays. In the first essay, I examine the implications of income redistribution on human capital accu­mulation and income inequality, presenting a model where human capital investment is indi­visible and agents differ in economic opportunity as well as intellectual ability. Further, indi­viduals respond to changes in the rate of redistributive taxation by altering their investment in educa­tion. It turns out that while redistributive policy is likely to be successful both in terms of effi­ciency and equity in low-tax societies, it may be highly detrimental in both respects if the rate of redistribution is already moderate or high.  The second essay explores the implications of interregional redistributive taxation on interre­gional and interpersonal inequality and on social welfare. I introduce a model of two regions, which are unequal with respect to their employment opportunities. Moreover, residents are differentia­ted by their income and respond to changes in the rate of interregional redistribu­tion by ad­justing their labour supply. The analysis indicates that interregional redistribution need enhance neither interregional equity nor social welfare. Furthermore, increases in the rate of interregional redistribution are most likely to be beneficial in terms of equity as well as welfare if the degree of income dispersion is high between, but not within regions.  The third essay is an empirical study of insider-outsider relations, wage formation and unemp­loyment persistence. Specifically, the paper aims at examining whether the degree of insider-outsider effects in wage and employment determination varies across labour unions, and discusses which eco­nomic factors might explain such differences. A model of membership rules and unemployment persistence is estimated using a unique panel data set on 16 Swedish blue-collar unions. While the evidence rejects the theory in aggregate regressions, the ten­dency to disen­franchise unemployed workers seems to be present in individual unions. More­over, the fin­dings suggest that the degree of insider behaviour varies considerably across unions. Particu­larly, insider-outsider effects seem to be stronger in unions whose members operate in shelte­red or expansionary industries, as well in unions with large memberships or large flows of temporary members. Two conclusions follow from the analysis. The first is that lacking support in favour of the insider-outsider hypothesis in aggregate regressions need not imply that insider-outsider effects are absent in wage and employment determination. Thus, insider-outsider models should preferably be estimated on union-specific, rather than aggre­gated data. The second conclusion is that cross-union variations in the aptitude for disenfran­chising the unemployed seem to emanate from differences in union-specific labour market conditions, such as the dependence on sales in export markets, the degree of competition from imported substitutes, industrial change and sector-specific fluctuations in labour demand. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003

<p>Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.</p>

Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.

Denna uppsats visar vilken påverkan infrastrukturprojekt vars mål är regionförstoring har på olika aspekter så som befolkningsmängd, utbildningsnivå, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men också genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen består av två huvudfrågeställningar, dels vad syftet är med Ostlänken och vad detta bygge kan innebära för Norrköping utifrån faktorer som befolkningsmängd, pendling, utbildningsnivå samt inkomstfördelning? Men också om det blev större inkomstskillnader i Strängnäs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en påverkan på vissa aspekter, speciellt utbildningsnivån, pendlingen samt inkomstfördelningen. Efter bygget av Svealandsbanan har majoriteten av de som flyttar in till Strängnäs varit högutbildade familjer som är höginkomsttagare. Detta i kombination med att antalet låginkomsttagare har minskat i kommunen gör att inkomstskillnaderna har ökat sedan Svealandsbanan byggdes.

This paper aims at examining the distribution of income, from labour, business and capital, in Stockholm during the period from 1870–1914. The main source material consists of population records, with income data for all tax payers, and the investigation is limited to three observation years; 1870, 1893 and 1914. The results show a slow general equalization of incomes (with aggregate data), especially so in the period from 1870–1893, and this is coinciding with a reduction of income share for the top 10 percent. The results do however show a growing inequality in income shares between men and women (with decomposed data), where women’s share declined throughout the whole period from 1870–1914.

Studien handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv, titta på skillnader i idrottsdeltagande mellan tre tvillingpar av länder, dels på aggregerad nivå och dels på skillnader i idrottsdeltagande mellan olika sociala grupper som kön, ålder och utbildningsnivå. Grundtanken är att i mer jämlika och ekonomisk utvecklade länder borde idrottsdeltagandet vara högre och skillnader mellan olika grupper borde vara mindre jämfört med ojämlika och mindre rika länder. Ländernas karaktäristiska definieras utifrån tre makromått; BNP per capita, landets inkomstfördelning mellan medborgarna (GINI) samt landets grad av jämställdhet mellan könen (Gender Gap Index). Bakgrunden till denna uppsats bygger på att majoriteten av tidigare forskning är landspecifik, vilket innebär att förklaringsmodellerna blir svåra att applicera på andra länder. Därför är det viktigt undersöka om det finns gemensamma strukturer och egenskaper hos fler länder på makronivå. Den teoretiska grunden utgörs av Ronald Inglehart teori om postmaterialistiska värderingar, Korpi &amp; Palmes typologi över välfärdsstater och avslutningsvis Wilkinsons &amp; Picketts teori om utjämnade av inkomstfördelning. Slutsatsen är att hypoteserna får ett varierat stöd utifrån resultaten. Resultaten visar på stora skillnader i idrottsdeltagande mellan de två andra tvillingparen och Polen och Ryssland. Skillnader i kön, ålder och utbildningsnivå är små hos Sverige och Finland samt Australien och England. Förutom att de är fler kvinnor än män som idrottade i de nordiska länderna. Vidare har Polen och Ryssland störst könsskillnader i idrottsdeltagande då majoriteten som idrottar är män och också störst skillnad i idrottsdeltagande beroende på ålder och utbildningsnivå.

In our thesis we seek the answer to if trade openness has an effect on income gaps within countries. Since different trade flows can have different effects based on who the trading partners are, we disaggregate the trade flows based on these criteria. Using a dynamic two-ways fixed-effects model (LSDV) based on unbalanced panel data we follow 160 countries (of which 155 contribute to the variance since they have more than one observation) over the time-period 1970-2019 and a gini-coefficient that measures disponible household income. Furthermore, we also include a measurement of absolute poverty, measured as the share of the population living on less than 3,2 USD a day, where we have data for 130 countries (of which 111 with more than one observation, and the earliest observation is 1974). We divide our sample in low-, middle- and high-income countries and control for the effects on the gini-coefficient and absolute poverty stemming from both exports as well as imports. Our results indicate that when low-income countries exports to other low-income countries it decreases the income gaps within the exporting country. Low-income countries trade flows with middle- and high-income countries however seem to have a positive relationship with their income gaps, which we argue provides support for skill-enhancing trade (SET) and skill-biased technological change (SBTC). For high- and middle-income countries we don’t find any support for a relationship between income gaps and trade openness. Regarding absolute poverty we mostly see significant results for high-income countries, where export to other high-income countries decreases poverty while import from other high-income countries increases poverty. / I vår uppsats söker vi svar på om handelsöppenhet har en påverkan på inkomstklyftor inom länder. Då olika handelsflöden kan ha olika påverkan disaggregerar vi även handelsflödena med hänsyn till ursprungsland och handelspartner. Med hjälp av en dynamisk two-ways fixed effects modell (LSDV) baserad på obalanserad paneldata följer vi 160 länder (varav 155 bidrar till variansen då de har mer än en observation) över tidsperioden 1970-2019 och en gini-koefficient som mäter disponibel hushållsinkomst. Utöver detta inkluderar vi även ett mått på absolut fattigdom, mätt som andel av befolkningen som lever på mindre än 3,2 USD om dagen där vi har data för 130 länder (varav 111 med mer än en observation). Vi delar upp vårt sampel i låg-, medel- och höginkomstländer och kontrollerar för både exportens och importens påverkan på gini-koefficienten och absolut fattigdom. Våra resultat indikerar att när låginkomstländer exporterar till andra låginkomstländer minskar inkomstklyftorna i det exporterande landet. Låginkomstländers handelsflöden med medel- och höginkomstländer har däremot ett positivt samband med deras inkomstklyftor, något vi argumenterar för antyder ett stöd för skill-enhancing trade (SET) och skill-biased technological change (SBTC). För medel- och höginkomstländer finner vi inga belägg för ett samband mellan inkomstklyftor och handelsöppenhet. Gällande absolut fattigdom ser vi framförallt signifikanta resultat för höginkomstländer, där export till andra höginkomstländer minskar absolut fattigdom medan import från höginkomstländer ökar absolut fattigdom.

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen – om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans.

<p>The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950’s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ”inverted U”-hypothesis that was formulated on the basis of that article. The essence of the hypothesis is that a country, during its development, moves from agricultural to industrial production. At first, income inequality increases and then, at the end of the process, decreases.</p><p>The aim of this paper has been to investigate the relationship between income distribution and economic development in a particular region, namely the countries of the former Soviet Union, during 1992-2003. Also, we have tested whether Kuznets theory and the “inverted U”-hypothesis hold true for our sample. The investigations method is a survey, which uses secondary data collected from the World Bank’s database of World Development Indicators. Regression-analysis has been employed to conduct cross-sections between 20 countries over 4 periods in Eastern Europe and Central Asia. The number of observations equals to 62. The variables that we use are: the Gini index, GDP per capita and the agricultural sector’s share of GDP.</p><p>The results of the regression do not indicate any resemblance to the pattern of the “inverted U”-hypothesis. The curve we get is that of a “positive U”. Countries with high GDP per capita as well as countries with low GDP per capita have high income inequality. Countries with mediate GDP per capita levels have low income inequality. Our analysis concludes that the countries in our sample might have had a very unique economic development following the fall of the Soviet Union. Only 7 countries partly follow the Kuznets theory if tested individually. Since these seven countries seem to have a reversed development with increasing agricultural sector and the remainder of the countries show increasing income inequality, we reject the “inverted U”-hypothesis and question the ability of Kuznets’ theory to explain income distribution for our sample.</p>

The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950’s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ”inverted U”-hypothesis that was formulated on the basis of that article. The essence of the hypothesis is that a country, during its development, moves from agricultural to industrial production. At first, income inequality increases and then, at the end of the process, decreases. The aim of this paper has been to investigate the relationship between income distribution and economic development in a particular region, namely the countries of the former Soviet Union, during 1992-2003. Also, we have tested whether Kuznets theory and the “inverted U”-hypothesis hold true for our sample. The investigations method is a survey, which uses secondary data collected from the World Bank’s database of World Development Indicators. Regression-analysis has been employed to conduct cross-sections between 20 countries over 4 periods in Eastern Europe and Central Asia. The number of observations equals to 62. The variables that we use are: the Gini index, GDP per capita and the agricultural sector’s share of GDP. The results of the regression do not indicate any resemblance to the pattern of the “inverted U”-hypothesis. The curve we get is that of a “positive U”. Countries with high GDP per capita as well as countries with low GDP per capita have high income inequality. Countries with mediate GDP per capita levels have low income inequality. Our analysis concludes that the countries in our sample might have had a very unique economic development following the fall of the Soviet Union. Only 7 countries partly follow the Kuznets theory if tested individually. Since these seven countries seem to have a reversed development with increasing agricultural sector and the remainder of the countries show increasing income inequality, we reject the “inverted U”-hypothesis and question the ability of Kuznets’ theory to explain income distribution for our sample.