<p>Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på</p><p>inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och</p><p>skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring</p><p>inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i</p><p>Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga</p><p>inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som</p><p>många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att</p><p>detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt</p><p>att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på</p><p>inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och</p><p>hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att</p><p>interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt</p><p>från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.</p>

Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.

In our thesis we seek the answer to if trade openness has an effect on income gaps within countries. Since different trade flows can have different effects based on who the trading partners are, we disaggregate the trade flows based on these criteria. Using a dynamic two-ways fixed-effects model (LSDV) based on unbalanced panel data we follow 160 countries (of which 155 contribute to the variance since they have more than one observation) over the time-period 1970-2019 and a gini-coefficient that measures disponible household income. Furthermore, we also include a measurement of absolute poverty, measured as the share of the population living on less than 3,2 USD a day, where we have data for 130 countries (of which 111 with more than one observation, and the earliest observation is 1974). We divide our sample in low-, middle- and high-income countries and control for the effects on the gini-coefficient and absolute poverty stemming from both exports as well as imports. Our results indicate that when low-income countries exports to other low-income countries it decreases the income gaps within the exporting country. Low-income countries trade flows with middle- and high-income countries however seem to have a positive relationship with their income gaps, which we argue provides support for skill-enhancing trade (SET) and skill-biased technological change (SBTC). For high- and middle-income countries we don’t find any support for a relationship between income gaps and trade openness. Regarding absolute poverty we mostly see significant results for high-income countries, where export to other high-income countries decreases poverty while import from other high-income countries increases poverty. / I vår uppsats söker vi svar på om handelsöppenhet har en påverkan på inkomstklyftor inom länder. Då olika handelsflöden kan ha olika påverkan disaggregerar vi även handelsflödena med hänsyn till ursprungsland och handelspartner. Med hjälp av en dynamisk two-ways fixed effects modell (LSDV) baserad på obalanserad paneldata följer vi 160 länder (varav 155 bidrar till variansen då de har mer än en observation) över tidsperioden 1970-2019 och en gini-koefficient som mäter disponibel hushållsinkomst. Utöver detta inkluderar vi även ett mått på absolut fattigdom, mätt som andel av befolkningen som lever på mindre än 3,2 USD om dagen där vi har data för 130 länder (varav 111 med mer än en observation). Vi delar upp vårt sampel i låg-, medel- och höginkomstländer och kontrollerar för både exportens och importens påverkan på gini-koefficienten och absolut fattigdom. Våra resultat indikerar att när låginkomstländer exporterar till andra låginkomstländer minskar inkomstklyftorna i det exporterande landet. Låginkomstländers handelsflöden med medel- och höginkomstländer har däremot ett positivt samband med deras inkomstklyftor, något vi argumenterar för antyder ett stöd för skill-enhancing trade (SET) och skill-biased technological change (SBTC). För medel- och höginkomstländer finner vi inga belägg för ett samband mellan inkomstklyftor och handelsöppenhet. Gällande absolut fattigdom ser vi framförallt signifikanta resultat för höginkomstländer, där export till andra höginkomstländer minskar absolut fattigdom medan import från höginkomstländer ökar absolut fattigdom.