Under 2000-talets början har inkomstojämlikhet ökat i världen. Det är omdebatterat vilka faktorer som ligger bakom och vilka medel som ska hantera problematiken. Uppsatsen undersöker ett av de vanligaste verktygen för att stävja inkomstojämlikhet, nämligen inkomstskatt. Syftet är att mäta vilken effekt inkomstskatt har på inkomstojämlikhet. För att uppfylla syftet tillämpas en instrumentvariabel regressionsanalys för att studera om inkomstskatt kan förklara inkomstojämlikhet i svenska kommuner under tidsperioden 2003–2017. Studien utmärker sig från tidigare studier inom området då en instrumentvariabel regressionsanalys använts för att exkludera att inkomstojämlikhet kan påverka nivå av inkomstskatt i en region. Statistiskt signifikanta resultat påvisar att inkomstskatt har negativ effekt på inkomstojämlikhet. Där en 1 procentenhets ökning i inkomstskatt leder till 2,08 procents minskning i inkomstojämlikhet. / During the beginning of the 21st century, income inequality has risen in most countries. What has caused this and how it should be solved is well debated. This paper intends to research one of the most well-known instruments to decrease income inequality, income tax. Our aim is to measure what effect income tax has on income inequality. To reach this aim we have applied an instrument variable regression analysis on income tax and income inequality, with Swedish municipalities during the timespan 2003-2017 as our selection group. This study distinguishes itself from previous studies in the area since we have used an instrument variable analysis to exclude the fact that income inequality can affect the level of income tax in a region. We have found significant results that income tax have a negative effect on income inequality and have concluded that a 1 percent increase in income tax will decrease income inequality with 2,08 percent.

Tiden före den senaste finanskrisen präglades av generös kreditgivning och ökande inkomstskillnader. Det är väl bevisat att hög skuldsättning ökar risken för finansiell instabilitet, och bevisen blir fler för att inkomstojämlikhet påverkar överskuldsättning i en positiv riktning. Flera, däribland Frank et. al. (2010), vill förklara sambandet mellan inkomstojämlikhet och skuldsättning med att människor ägnar sig åt statuskonsumtion. Frank et. al. (2010) formulerar en hypotes för att empiriskt undersöka huruvida konsumtionsfunktionen bör innehålla en relativ faktor, och syftet för denna uppsats är att undersöka giltigheten i ”hypotesen om utgiftskaskader” i en svensk kontext. Hypotesen testas genom regression av förändringen i andelen skuldsatta hos Kronofogdemyndigheten på förändringen i gini-koefficienten inom kommuner mellan åren 2011-2016. Studien finner inget signifikant samband mellan andelen skuldsatta och gini-koefficientens förändring. Resultatet kan möjligen förklaras med att den geografiska enheten som observeras är för stor. / The years leading up to the latest financial crisis were characterized by generous credit markets and growing income inequality. It is well proven that high indebtedness increases the risk of financial instability, and there is growing evidence of income inequality affecting the debt-rate in a positive direction. Several, including Frank et. al. (2010), believes that the relationship between indebtedness and income inequality can be explained by people engaging in status-seeking consumption. Frank et. al. (2010) formulates a hypothesis to empirically investigate whether the consumption function should contain a relative factor, and the purpose of this paper is to test the validity of the expenditure cascade-hypothesis in a Swedish context.  The hypothesis is tested by regressing the change in the number of people with debt registered at the Swedish Enforcement Authority on the changes in the gini-coefficient within municipalities in the years 2011-2016. The study finds no significant correlation between the number of debtors and the change in the gini-coefficient. The results may be explained by the fact that the geographical unit of observation is too large.

In our thesis we seek the answer to if trade openness has an effect on income gaps within countries. Since different trade flows can have different effects based on who the trading partners are, we disaggregate the trade flows based on these criteria. Using a dynamic two-ways fixed-effects model (LSDV) based on unbalanced panel data we follow 160 countries (of which 155 contribute to the variance since they have more than one observation) over the time-period 1970-2019 and a gini-coefficient that measures disponible household income. Furthermore, we also include a measurement of absolute poverty, measured as the share of the population living on less than 3,2 USD a day, where we have data for 130 countries (of which 111 with more than one observation, and the earliest observation is 1974). We divide our sample in low-, middle- and high-income countries and control for the effects on the gini-coefficient and absolute poverty stemming from both exports as well as imports. Our results indicate that when low-income countries exports to other low-income countries it decreases the income gaps within the exporting country. Low-income countries trade flows with middle- and high-income countries however seem to have a positive relationship with their income gaps, which we argue provides support for skill-enhancing trade (SET) and skill-biased technological change (SBTC). For high- and middle-income countries we don’t find any support for a relationship between income gaps and trade openness. Regarding absolute poverty we mostly see significant results for high-income countries, where export to other high-income countries decreases poverty while import from other high-income countries increases poverty. / I vår uppsats söker vi svar på om handelsöppenhet har en påverkan på inkomstklyftor inom länder. Då olika handelsflöden kan ha olika påverkan disaggregerar vi även handelsflödena med hänsyn till ursprungsland och handelspartner. Med hjälp av en dynamisk two-ways fixed effects modell (LSDV) baserad på obalanserad paneldata följer vi 160 länder (varav 155 bidrar till variansen då de har mer än en observation) över tidsperioden 1970-2019 och en gini-koefficient som mäter disponibel hushållsinkomst. Utöver detta inkluderar vi även ett mått på absolut fattigdom, mätt som andel av befolkningen som lever på mindre än 3,2 USD om dagen där vi har data för 130 länder (varav 111 med mer än en observation). Vi delar upp vårt sampel i låg-, medel- och höginkomstländer och kontrollerar för både exportens och importens påverkan på gini-koefficienten och absolut fattigdom. Våra resultat indikerar att när låginkomstländer exporterar till andra låginkomstländer minskar inkomstklyftorna i det exporterande landet. Låginkomstländers handelsflöden med medel- och höginkomstländer har däremot ett positivt samband med deras inkomstklyftor, något vi argumenterar för antyder ett stöd för skill-enhancing trade (SET) och skill-biased technological change (SBTC). För medel- och höginkomstländer finner vi inga belägg för ett samband mellan inkomstklyftor och handelsöppenhet. Gällande absolut fattigdom ser vi framförallt signifikanta resultat för höginkomstländer, där export till andra höginkomstländer minskar absolut fattigdom medan import från höginkomstländer ökar absolut fattigdom.

The purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the five institutional factors: democracy, rule of law, freedom to trade, education and corruption, and how they affect income inequality. The analysis covers a total of 20 different countries, 10 OECD countries, and 10 low to medium income countries between the time period of 2000-2017. The study´s dependent variable is the Gini index and the independent variables are different types of measurements for corruption, democracy, rule of law, freedom to trade, and education. Results from the regression analysis have been made in order to get a better understanding in what way these variables affect income inequality. The result of the regression analysis was that four of these five variables had a negative relation with income inequality. With the independent variable “Freedom to trade” stood for the outlying result. Something that is however in line with previous research where the two categories of countries were split into two different regression analyses and showed different results depending on the type of country. We did the same thing and also then we found the same result as the previous research. Our conclusion from this study is that there seems to be a negative connection between income inequality and the five institutional factors. / Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av de fem institutionella faktorerna: demokrati, rättsstatsprincipen, handelsfrihet, utbildning och korruption och hur de påverkar inkomst ojämlikheten. Analysen omfattar totalt 20 olika länder, 10 OECD-länder och 10 låg till medelinkomstländer mellan perioden 2000–2017. Studiens beroende variabel är Gini koefficienten och de oberoende variablerna är olika former av mått på korruption, demokrati, rättsstatsprincipen, handelsfrihet och utbildning. Resultaten från regressionsanalysen har gjorts för att få en bättre förståelse för på vilket sätt dessa variabler påverkar inkomst ojämlikheten. Resultatet av regressionsanalysen var att fyra av dessa fem variabler hade ett negativt samband med inkomstojämlikhet. Där den oberoende variabeln “handelsfrihet” stod för det udda resultatet. Något som dock går i linje med tidigare forskning där man dessutom delade upp de två kategorierna av länder i olika regressionsanalyser och kom fram till olika resultat beroende på typen av land. Detta gjorde vi också och fick även då samma resultat som den tidigare forskningen. Vår slutsats av studien är att det till synes finns ett negativt samband mellan inkomstojämlikhet och de fem institutionella faktorerna.