<p>Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta. Resultaten pekar på att viss asymmetri kan föreligga, en räntehöjning visar sig ha en signifikant negativ effekt medan en sänkning inte har motsvarande signifikanta positiva effekt och koefficienterna skiljer sig signifikant ifrån varandra.</p>

Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta. Resultaten pekar på att viss asymmetri kan föreligga, en räntehöjning visar sig ha en signifikant negativ effekt medan en sänkning inte har motsvarande signifikanta positiva effekt och koefficienterna skiljer sig signifikant ifrån varandra.

Tiden före den senaste finanskrisen präglades av generös kreditgivning och ökande inkomstskillnader. Det är väl bevisat att hög skuldsättning ökar risken för finansiell instabilitet, och bevisen blir fler för att inkomstojämlikhet påverkar överskuldsättning i en positiv riktning. Flera, däribland Frank et. al. (2010), vill förklara sambandet mellan inkomstojämlikhet och skuldsättning med att människor ägnar sig åt statuskonsumtion. Frank et. al. (2010) formulerar en hypotes för att empiriskt undersöka huruvida konsumtionsfunktionen bör innehålla en relativ faktor, och syftet för denna uppsats är att undersöka giltigheten i ”hypotesen om utgiftskaskader” i en svensk kontext. Hypotesen testas genom regression av förändringen i andelen skuldsatta hos Kronofogdemyndigheten på förändringen i gini-koefficienten inom kommuner mellan åren 2011-2016. Studien finner inget signifikant samband mellan andelen skuldsatta och gini-koefficientens förändring. Resultatet kan möjligen förklaras med att den geografiska enheten som observeras är för stor. / The years leading up to the latest financial crisis were characterized by generous credit markets and growing income inequality. It is well proven that high indebtedness increases the risk of financial instability, and there is growing evidence of income inequality affecting the debt-rate in a positive direction. Several, including Frank et. al. (2010), believes that the relationship between indebtedness and income inequality can be explained by people engaging in status-seeking consumption. Frank et. al. (2010) formulates a hypothesis to empirically investigate whether the consumption function should contain a relative factor, and the purpose of this paper is to test the validity of the expenditure cascade-hypothesis in a Swedish context.  The hypothesis is tested by regressing the change in the number of people with debt registered at the Swedish Enforcement Authority on the changes in the gini-coefficient within municipalities in the years 2011-2016. The study finds no significant correlation between the number of debtors and the change in the gini-coefficient. The results may be explained by the fact that the geographical unit of observation is too large.