<p>Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta. Resultaten pekar på att viss asymmetri kan föreligga, en räntehöjning visar sig ha en signifikant negativ effekt medan en sänkning inte har motsvarande signifikanta positiva effekt och koefficienterna skiljer sig signifikant ifrån varandra.</p>

Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta. Resultaten pekar på att viss asymmetri kan föreligga, en räntehöjning visar sig ha en signifikant negativ effekt medan en sänkning inte har motsvarande signifikanta positiva effekt och koefficienterna skiljer sig signifikant ifrån varandra.