• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Leder en ökad inkomstojämlikhet till en ökad svaveldioxidmängd i luften? : En panelstudie av 25 demokratier för perioden 1971-1992. / Does an Increased Income Inequality cause an Increased Sulfur Dioxide Concentration in the Air? : A Panel Study of 25 Democracies for the period 1971-1992.

Rundberg, Lisa January 2012 (has links)
Enligt teorin för den så kallade miljökuznetskurvan är samband mellan inkomst per person och mängden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nått en viss nivå minskar istället föroreningsnivån med ökad inkomst per person. En tänkbar orsak är att individerna efterfrågar en bättre miljö när inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianväljarmodellen, är det inte medelinkomsten som är relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianväljarmodell på svaveldioxidmängden i luften genom att ta hänsyn till inkomstfördelningen som mäts med ginikoefficienten. Paneldata från 25 länder för perioden 1971-1992 har använts. Studien finner inte något empiriskt stöd för hypotesen att inkomstfördelningen påverkar svaveldioxidmängden i luften. / According to the theory of the Environmental Kuznets Curve there is a correlation between income per person and how much pollution there is. First, the pollution increases as the income increases and after a certain level of income, the pollution decreases when income increases. One possible reason is increased demand for a better environment when income increases. According to political economy models, such as the median voter model, it is not the average income that is relevant for policy decisions but the median income per person. This study tests a median voter model on the amount of sulfur dioxide in the air by taking the income distribution, which is measured by the gini coefficient, into account. Panel data from 25 countries for the period 1971-1992 were used. The study finds no empirical support for the hypothesis that income distribution affects the amount of sulfur dioxide in the air.
2

Inflationens och demokratins påverkan på inkomstklyftor : En studie av Latinamerika under åren 1976-1993

Larsson, Marlene January 2006 (has links)
<p>Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på</p><p>inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och</p><p>skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring</p><p>inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i</p><p>Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga</p><p>inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som</p><p>många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att</p><p>detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt</p><p>att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på</p><p>inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och</p><p>hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att</p><p>interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt</p><p>från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.</p>
3

Inflationens och demokratins påverkan på inkomstklyftor : En studie av Latinamerika under åren 1976-1993

Larsson, Marlene January 2006 (has links)
Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.
4

Skattens effekt på inkomstojämlikhet : En paneldatastudie av sambandet mellan inkomstskatt och inkomstojämlikhet

Palm, Frida, von Beckerath, Maja January 2019 (has links)
Under 2000-talets början har inkomstojämlikhet ökat i världen. Det är omdebatterat vilka faktorer som ligger bakom och vilka medel som ska hantera problematiken. Uppsatsen undersöker ett av de vanligaste verktygen för att stävja inkomstojämlikhet, nämligen inkomstskatt. Syftet är att mäta vilken effekt inkomstskatt har på inkomstojämlikhet. För att uppfylla syftet tillämpas en instrumentvariabel regressionsanalys för att studera om inkomstskatt kan förklara inkomstojämlikhet i svenska kommuner under tidsperioden 2003–2017. Studien utmärker sig från tidigare studier inom området då en instrumentvariabel regressionsanalys använts för att exkludera att inkomstojämlikhet kan påverka nivå av inkomstskatt i en region. Statistiskt signifikanta resultat påvisar att inkomstskatt har negativ effekt på inkomstojämlikhet. Där en 1 procentenhets ökning i inkomstskatt leder till 2,08 procents minskning i inkomstojämlikhet. / During the beginning of the 21st century, income inequality has risen in most countries. What has caused this and how it should be solved is well debated. This paper intends to research one of the most well-known instruments to decrease income inequality, income tax. Our aim is to measure what effect income tax has on income inequality. To reach this aim we have applied an instrument variable regression analysis on income tax and income inequality, with Swedish municipalities during the timespan 2003-2017 as our selection group. This study distinguishes itself from previous studies in the area since we have used an instrument variable analysis to exclude the fact that income inequality can affect the level of income tax in a region. We have found significant results that income tax have a negative effect on income inequality and have concluded that a 1 percent increase in income tax will decrease income inequality with 2,08 percent.

Page generated in 0.0664 seconds