Enligt teorin för den så kallade miljökuznetskurvan är samband mellan inkomst per person och mängden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nått en viss nivå minskar istället föroreningsnivån med ökad inkomst per person. En tänkbar orsak är att individerna efterfrågar en bättre miljö när inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianväljarmodellen, är det inte medelinkomsten som är relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianväljarmodell på svaveldioxidmängden i luften genom att ta hänsyn till inkomstfördelningen som mäts med ginikoefficienten. Paneldata från 25 länder för perioden 1971-1992 har använts. Studien finner inte något empiriskt stöd för hypotesen att inkomstfördelningen påverkar svaveldioxidmängden i luften. / According to the theory of the Environmental Kuznets Curve there is a correlation between income per person and how much pollution there is. First, the pollution increases as the income increases and after a certain level of income, the pollution decreases when income increases. One possible reason is increased demand for a better environment when income increases. According to political economy models, such as the median voter model, it is not the average income that is relevant for policy decisions but the median income per person. This study tests a median voter model on the amount of sulfur dioxide in the air by taking the income distribution, which is measured by the gini coefficient, into account. Panel data from 25 countries for the period 1971-1992 were used. The study finds no empirical support for the hypothesis that income distribution affects the amount of sulfur dioxide in the air.