• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 85
  • 6
  • Tagged with
  • 91
  • 44
  • 35
  • 22
  • 20
  • 19
  • 16
  • 14
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kvinnorna i litteraturhistorien : Hur ser det ut i läroböckerna idag

Hildingsson, My, Stejre, Petra January 2013 (has links)
This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally. That means that we need to recognize that one person does not belong to only one category but travelles between them and may also belong to several categories at once. With the help of these theories we find that the newer textbooks do not treat men and women equally. Often men are allowed to travel between categories whilst women are reduced to being just women. In comparison with the older textbook there has been some improvement as to how many women they present but as our main focus was the quality and not the quantity the result is quite disappointing and we feel that this is something that the producers of schoolbooks need to put some thought into.
2

Eliten och Arbetarna : Ekonomisk ojämlikhet i Sovjetunionen och Ryssland

Cronqvist, Sixten January 2022 (has links)
No description available.
3

Att sitta på höga hästar : En kvalitativ studie om betydelsen av kapital och kön inom svensk ridsport

Lindström, Veronika January 2015 (has links)
Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas. Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället. Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor. Skillnader hos respondenternas uppväxtförhållanden, socialt och i viss mån ekonomiskt kapital har analyserats för att förstå vilka förutsättningar de haft för att utöva ridsporten. Resultatet visar sammanfattat att de allra flesta har möjlighet att börja rida som barn på ridskola. För att nå en högre nivå inom ridningen krävs det en eller fler hästar och här blir socialt-och ekonomiskt kapital avgörande. Studien bidrar till en djupare förståelse för betydelsen av kapital och habitus inom ridsporten.
4

Reproduktion av social ojämlikhet i klassrummet : En studie av reproduktionen av social ojämlikhet genom kommunikation utifrån lärarens perspektiv / Reproduction of social inequality in the classroom : A study of the reproduction of social inequality trough communication from the teachers perspctive

Mihic, Mili January 2014 (has links)
Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras. Sammanvägningen och diskussionen av gamla och nya forskningsrön har lett till att bilden av den reproduktiva processen har kunnat tecknas, om än inte fullständigt. Det teoretiska analysverktyget har varit ramfaktorteorin och kodteorin i kombination med teori om läraren som ledare. Resultaten visar att läraren fortfarande hänfaller åt enkel förmedlingspedagogik samt har ett makt- och kontrollövertag gentemot eleven. Tidsnöd och hänvisningar till läroplanen anges som vanliga förklaringar på varför elever inte görs mer delaktiga i undervisningen. Reproduktionsprocessen karakteriseras generellt av oförmågan att genom kommunikation minska den asymmetriska maktfördelningen. Konkreta exempel på reproduktion är att låta bli att följa upp elevers svar eller tala med dessa på ett institutionaliserat språk som de inte behärskar. Vidare forskning på området behövs. Företrädesvis sådan som undersöker interaktionen mellan elever i klassrummet. Även hur interaktionen utanför klassrummet påverkar den i klassrummet är något som närmare behöver undersökas.
5

Vad påverkar mäns uttag av föräldraledighet? : En kvantitativ studie om hur mäns sociala bakgrund påverkar deras uttag av föräldraledighet.

Kaloudis, Isabella, Lindgren, Malin January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social bakgrund påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Enligt tidigare forskning råder en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttag mellan könen. Faktorer som har visat sig påverka hur föräldrar delar upp föräldraledighet är utbildning, lön samt ett instiftande av reserverad ledighet för den ena partnern. Trots upprepade försök att minska det ojämlika uttaget av föräldraledighet mellan könen delas den idag inte lika. Vi vill därför i denna uppsats analysera om det finns andra mekanismer än de nämnda ovan som påverkar uppdelning av föräldraledighet. Enligt genusteorier handlar män och kvinnor utifrån en reproduktion av förväntade beteenden som de har lärt sig genom den socialisationsprocess de exponeras för. Den primära socialisationen, som innebär att människor reproducerar sina föräldrars beteenden under de första åren i ens liv, kan komma att påverka ens handlingar i ett senare skede. Vi vill därför besvara frågeställningen hur påverkas män av sina föräldrars handlingar, gällande uttag av föräldraledighet? Analyserna görs med hjälp av ett riksrepresentativt datamaterial från LNU. Hypoteserna som ska besvaras är mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå samt mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras fäders uttag av föräldraledighet. Resultaten visar inte att mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå eller deras fäders uttag av föräldraledighet. Båda hypoteserna förkastas. Resultaten indikerar att det är andra faktorer som påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Det behövs därför dels göras vidare studier på vilka faktorer dessa kan vara samt studier på nyare data då detta är ett fenomen som är i ständig förändring.
6

Ekonomisk ojämlikhet och tillväxt i en global värld

Abrahamsson, Sara January 2014 (has links)
Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut. Dessutom anses det att en hög grad av ekonomisk ojämlikhet hindrar ett politiskt och ekonomisk inkluderande samhälle vilket kan slå tillbaka på tillväxttakten. Denna uppsats, med avstamp i en mixad metod, undersöker förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och tillväxt. / The question about economic inequality belongs possibly to one of the most controversial questions throughout history. The opinions regarding the pros and cons of economic inequality, but mostly regarding the degree of economic inequality are divided. Initially it was assumed that economic inequality was a precondition for economic growth since it generates investment and is essential for the creation of incentives. New research, however, suggest that growth and economic inequality has a negative relationship, especially when considered in the long run. If so, this is of great importance for economic and political decisions. Moreover, it is considered that a high degree of economic inequality prevents an inclusive political and economic society that could have a setback on the economic growth rate. This paper, taking its starting point in a mixed method, examines the relationship between economic inequality and economic growth.
7

Ekonomisk ojämlikhet och tillväxt : En empirisk studie av OECD-länderna

Gårdenberg, Martina, Rizk, Michel January 2014 (has links)
Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen – om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans.
8

Ekonomisk tillväxt och ojämlikhet i inkomst : En empirisk studie av Kuznetskurvan och sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ojämlikhet i OECD-länder och Afrika

Lusth, Tobias January 2015 (has links)
Den omtvistade frågan om ekonomisk ojämlikhet är ständigt på den politiska agendan. Ponera att det önskvärda vore att klyftorna i samhället skulle minska. Kommer i så fall de regleringar som krävs för att uppnå detta med negativa konsekvenser i form av lägre ekonomisk tillväxt? Att saknaden av incitament skulle avskräcka enskilda individer från att satsa på karriär och innovationer är vanliga argument i hur tillväxttakten skulle påverkas negativt. Denna studie har undersökt hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt ser ut i OECD-länder samt i afrikanska länder mellan åren 1966-2014. Ett positivt samband kunde påvisas i båda grupperna vilket är i enighet med tidigare studier. Det intressanta är den eventuellt existerande Kuznetskurvan där sambandet mellan ojämlikhet och tillväxt blir det motsatta efter en viss nivå i landets utvecklingsfas. Inga konkreta bevis på detta hittas men tendenser kan urskiljas hos OECD-länderna när ojämlikhet och BNP per capita plottas mot varandra i ett punktdiagram. Denna studie lyckas inte heller med en icke-linjär regressionsmodell påvisa denna Kuznetskurvas existens, men detta skulle kunna bero på en del extremvärdens inverkan på resultatet. Ett diagram där höga värden på gini-index exkluderas visar nämligen hur sambandet mellan ojämlikhet i inkomst och ekonomisk tillväxt efter en viss nivå vänds och således blir negativt.
9

Hälsa och ekonomisk ojämlikhet : En studie om sambandet mellan hälsa och ekonomisk ojämlikhet i Sveriges kommuner

Karim, Mandana January 2017 (has links)
Syfte: Studien innehåller en ekonometrisk undersökning för att undersöka om ekonomisk ojämlikhet har en påverkan på hälsan i Sveriges kommuner, och om sambandet kvarstår när det kontrolleras för andra variabler.   Frågeställning: Har invånare i svenska kommuner med ekonomisk jämlikhet bättre hälsa än invånare i svenska kommuner med en högre grad av ekonomisk ojämlikhet?   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ analys av aggregerad data. Datan sammanställts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) som sedan följts av en bivariat analys för att slutligen påvisa vilka statistiska slutsatser som kan säkerställas.   Slutsats: Ekonomisk ojämlikhet resulterar i bättre hälsa både för män och kvinnor i Sveriges kommuner. Sambandet kvarstår när variablerna arbetslöshet samt högre utbildningsnivå inkluderas. Det uppstår multikollinearitet när variabeln medelvärde för disponibel inkomst tilläggs. Däremot är förklaringsgraden väldigt låg för alla samband och kan förklaras av att det bland annat är svårt att hitta starka samband mellan dessa variabler i små lokalsamhällen. / Purpose: The aim of this study to show if economic inequality has an impact on life expectancy in Sweden’s municipalities, and if the relationship remains when other variables are controlled for.   Research Question: Are Swedish municipalities with economic equality healthier than Swedish municipalities with a higher degree of economic inequality?   Method: This study has used a quantitative analysis of aggregated data. The data is compiled in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) and is used in a bivariate analysis to finally show the statistical conclusions.   Conclusion: Economic inequality will result in better health for both men and women in Swedish municipalities. The relationship persists when the variables unemployment and higher education level are included. But when the variable average for disposable income is added, it causes a multicollinearity problem. However, the coefficient of determination is quite low for all the relationships and it can be explained by that it is difficult to find strong correlations between these variables in small communities.
10

Delningsekonomin : kan aktiviteten på plattformarna inom delningsekonomin vara ojämlikhetshöjande? / Sharing economy : could the sharing economy exacerbate the economic inequality?

Höglund, Evelina, Turner, Joanna January 2019 (has links)
Delningsekonomin har framkallat stor kontrovers eftersom förespråkare hävdar att det ger effektivitet, möjlighet och flexibilitet medan kritiker hävdar att det bland annat förvärrar ojämlikhet. Med studien undersöks ifall arbetet på plattformarna och osäkerheten inom delningsekonomin kan bidra till den ökande ojämlikheten. Detta diskuteras utifrån resultat från intervjuer med leverantörer på plattformen Airbnb, alla från Gotland, och en intervju med en delningsekonomi-expert. Dessa jämförs med studier gjorda i USA. Moderna arbetsmarknaden kännetecknas av en flexibilitet där risker har förflyttats från arbetsgivare till arbetstagare. Dessa risker påverkar framförallt de som arbetar inom delningsekonomin. I delningsekonomin är det lägre (ofta icke-existerande) facklig organisering och inga kollektivavtal vilket gör att arbetarna är sämre skyddade på arbetsmarknaden och ansvaret ligger hos arbetstagaren. De har ofta ingen tillgång till social trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och pension. De exkluderas ofta från trygghetssystemet. Delningsekonomin kan tänkas stärka vad som tidigare orsakat ojämlikhet, vilket var att folk började behandlas som oberoende entreprenörer och att de ekonomiska och sociala riskerna med anställning blev den enskilda arbetstagarens ansvar. Delningsekonomin kan framförallt tänkas påverka ojämlikheten om den växer sig större, vilket den förväntas göra. På grund av att det är högt utbildade utförare som använder plattformen för att öka sin nuvarande inkomst bidrar delningsekonomin till ökade inkomster hos övre medelklassen. Denna grupp utför arbeten som traditionellt utförts av de med en lägre utbildningsstatus. Alla respondenter väljer att dela på plattformen för att få in en extra inkomst utöver sin huvudsakliga inkomst. Detta tyder på att deltagandet på Airbnb här på Gotland skulle kunna ge en utträngningseffekt. Inkomsterna för de som vanligtvis skulle ha gjort exempelvis städningen eller det administrativa arbetet på ett hotell utför istället av Airbnb-utövaren och därmed hamnar inkomsterna hos de som redan har en stabil inkomst. Resultaten bland intervjuerna pekar på att delningsekonomin främst är till för de med högre kompetens och en högre utbildning. / The sharing economy has provoked controversy – advocates claim that it provides opportunity and flexibility while critics argue that it exacerbates inequality. This study investigates whether the work on the platforms and the uncertainty in the sharing economy can contribute to the increasing inequality. This is discussed based on results from independent interviews with suppliers on the platform Airbnb and with a sharing economy expert. These are compared with studies done in the United States.  In the sharing economy, the union organization is often non-existent and there are no collective agreements, which means the employees are excluded from the security system. The sharing economy can therefore strengthen the trends that previously caused inequality: people treated as independent entrepreneurs and the economic and social risks of employment are the responsibility of the worker. Not everyone can do well in the sharing economy. The platform-earnings goes to those with a already fairly good income - to do well on Airbnb, you need some kind of capital to rent out. Findings show us that highly educated people use Airbnb to increase their current income - this could mean that the sharing economy contributes to increased incomes in the upper middle class. This group performs work that has traditionally been performed by people with lower educational status, whose jobs could be "pushed away".

Page generated in 0.0597 seconds