Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras. Sammanvägningen och diskussionen av gamla och nya forskningsrön har lett till att bilden av den reproduktiva processen har kunnat tecknas, om än inte fullständigt. Det teoretiska analysverktyget har varit ramfaktorteorin och kodteorin i kombination med teori om läraren som ledare. Resultaten visar att läraren fortfarande hänfaller åt enkel förmedlingspedagogik samt har ett makt- och kontrollövertag gentemot eleven. Tidsnöd och hänvisningar till läroplanen anges som vanliga förklaringar på varför elever inte görs mer delaktiga i undervisningen. Reproduktionsprocessen karakteriseras generellt av oförmågan att genom kommunikation minska den asymmetriska maktfördelningen. Konkreta exempel på reproduktion är att låta bli att följa upp elevers svar eller tala med dessa på ett institutionaliserat språk som de inte behärskar. Vidare forskning på området behövs. Företrädesvis sådan som undersöker interaktionen mellan elever i klassrummet. Även hur interaktionen utanför klassrummet påverkar den i klassrummet är något som närmare behöver undersökas.

<p>This thesis is based on thirteen qualitative interviews with civil servants and politicians. The purpose of the study is to research these informants’ attitudes towards integration and their reflections about immigrants’ lower chances in an ethnically segregated housing and labour market. The theoretical frame of references is based on social constructionism and focuses on including and excluding power structures. The empirical material provides both structural and cultural explanations to immigrants’ problems as regards inclusion in Swedish society. The informants talk about integration as a mutual process and emphasise everybody’s responsibility. Despite this interpretation, comprehensions based on imagined differences between immigrants and natives appear, as well as immigrants’ losses in language, educational background and unequal gender structures. These common sense understandings may conceal unequal structures and discriminating practices in Swedish society.</p>

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ”oss och de andra”. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet. Resultatet visar även att det är viktigt att kritiskt granska texter som används av vår samhälleliga elit eftersom de i egenskap av sin maktposition har ett tolkningsföreträde. / The purpose of this study was to investigate how Sverigedemokraterna, in their program of principles, design Swedishness and as an effect of this creates a boundary between “us and them”. Our method of choice has been text- and discourse analysis. By analyzing the text in the program we’ve come to the conclusion that it has an effect on, and helps to create social categories that are crucial to people’s social positions and resource possibilities. The party builds their version of Swedishness on a social and national likeness that creates social inequality. Our results also shows that it’s important to examine texts used by the elite of society since they in their powerful position has a preferential right of interpretation.

Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

This thesis is based on thirteen qualitative interviews with civil servants and politicians. The purpose of the study is to research these informants’ attitudes towards integration and their reflections about immigrants’ lower chances in an ethnically segregated housing and labour market. The theoretical frame of references is based on social constructionism and focuses on including and excluding power structures. The empirical material provides both structural and cultural explanations to immigrants’ problems as regards inclusion in Swedish society. The informants talk about integration as a mutual process and emphasise everybody’s responsibility. Despite this interpretation, comprehensions based on imagined differences between immigrants and natives appear, as well as immigrants’ losses in language, educational background and unequal gender structures. These common sense understandings may conceal unequal structures and discriminating practices in Swedish society.

Introduktion: Fattigdom har beskrivits ge skadliga effekter på hälsan och förkortar den förväntade livslängden. Sociala och ekonomiska förhållanden påverkar hälsan genom hela livet där personer från lägre samhällsklasser har dubbelt så stor risk att utveckla allvarlig sjukdom och för tidig död än personer från högre samhällsklasser.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som socioekonomiskt utsatta personer upplever påverkar deras hälsa.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes med SBUs mall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” (SBU, 2020). För resultatanalysen användes en manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen ledde till fyra kategorier: arbetsrelaterade faktorer, ekonomiska faktorer, hälsolitteracitet och stigmatisering. Deltagarna beskrev främst faktorer som ledde till sämre upplevd hälsa där arbetsrelaterade och ekonomiska konsekvenser identifierades med slitsamma arbeten, osäkra anställningar och dyra sjukvårdsutgifter. Deltagarna beskrev slutligen svårigheter att ta del av hälsoinformation samt hur stigmatisering kring deras socioekonomiska status påverkade deras möjlighet till vård, vilket gjorde att de upplevde sin hälsa som sämre.   Slutsats: Låg socioekonomisk status bidrog till att deltagarna upplevde flertalet faktorer som påverkade deras hälsa negativt. Vid vårdande av socioekonomiskt utsatta patienter behöver sjuksköterskan identifiera patientens sociala bakgrund och dess resurser samt ha en grundad empati för att rikta åtgärderna så att de passar patienten. Ytterligare forskning behövs. / Introduction: Living in poverty has been described as having damaging effects on health. At the same time poverty shortens life expectancy. Social and economic factors may impact the health throughout a person's life, whereas people from the lower social classes are at higher risk of developing serious illness and suffer from early death, compared to people from a higher social class. Aim: To describe what factors that socio-economically vulnerable people experience affects their health.  Method: A literature study based on 11 qualitative original articles. Literature searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Quality review was done with SBU’s template “assessment of studies with qualitative methodology” (SBU, 2020). For the result analysis, a manifest content analysis was used. Results: The analysis lead to four categories: work-related factors, economic factors, health literacy and stigma. The participants mainly described factors that led to poorer perceived health where work-related and financial consequences were identified with strenuous work, precarious employment and expensive healthcare expenses. Finally, the participants described difficulties in accessing health information and how stigmatization around their socio-economic status affected their access to care, which made them experience their health as worse. Conclusion: Low socio-economic status contributed to the participants experiencing most factors that had a negative effect on their health. When caring for socio-economically vulnerable patients, the nurse needs to identify the patient’s social background and resources and have a well-founded empathy to direct the measures so that they suit the patient. Further research is needed.

Ett förändrat klimat ökar risken för fler frekventa skogsbränder, skogsbränder som spås vara mer intensiva än tidigare sett. Det här ger ett behov av att ha en fungerande katastrofhantering när en skogsbrand sker. Krav ställs även på ledande aktörer att besitta den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna hantera en omfattande skogsbrand. Det ställer även krav på att identifiera och bemöta de olika behov som kan uppstå vid en katastrof, samt ge samtliga drabbade samma möjligheter och en jämlik resursfördelning.   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur resursfördelningen såg ut mellan personal, samt undersöka hur exponerade boende samt skogsägare informerats och omhändertagits under skogsbranden. Den metod som använts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, där två rapporter om skogsbranden analyserades. Resultatet visade att det fanns en snedvriden resursfördelning mellan brandmännen och administrativ personal, där brandmännen tilldelades flest resurser. Resultatet visade även att skogsägarna omhändertogs väl och fick särskilda informationsplatser, samtidigt som exponerade boende utsattes för onödiga risker vid evakueringarna som skedde. Boende som inte talade svenska fick i vissa områden tillgång till information och stöd men var bristfälligt i andra områden. / A changing climate increases the risk of more frequent forest fires, forest fires that are predicted to be more intense than previously seen. This creates a need to have a functioning disaster management system when a forest fire occurs. Demands are also placed on leading actors to possess the knowledge and experience required to be able to handle an extensive forest fire. It also requires identifying and responding to the various needs that may arise in the event of a disaster, as well as giving all those affected the same opportunities and an equal distribution of resources.   The purpose of this essay is to investigate how the distribution of resources looked between personnel, as well as investigate how exposed residents and forest owners were informed and taken care of during the forest fire. The method used for this study is a qualitative content analysis with an inductive approach, where two reports about the forest fire were analyzed. The result showed that there was a skewed distribution of resources between the firefighters and administrative staff, where the firefighters were allocated the most resources. The result also showed that the forest owners were well taken care of and given special information points, while exposed residents were exposed to unnecessary risks during the evacuations that took place. Residents who did not speak Swedish had access to information and support in some areas but were inadequate in other areas.