Den 31 juli 2014 bryter en våldsam skogsbrand ut på ett hygge strax norr om den lilla byn Seglingsberg i Västmanland. Orsaken misstänks vara gnistbildning från en pågående markberedning. Efter 12 dagar av intensivt räddnings- och släckningsarbete som kantas av bristande kommunikation, influgna superplan från Italien och livräddande insatser så har branden ödelagt ett område lika stort som ön Tjörn. Den största branden i Sveriges moderna historia är ett faktum.  Efterspelet präglas av självrannsakan; räddningstjänstens förmåga och den svenska krisberedskapen ifrågasätts. Samtidigt så påbörjas rättsprocesser mot både skogsbolaget Stora Enso och den anlitade skogsentreprenören.  I juni 2017 får branden för första gången juridiska konsekvenser. Då avgörs om Stora Enso gjort sig skyldig till miljöbrott och därmed tvingas betala skadestånd på motsvarande 270 miljoner till Dalarnas Försäkringsbolag.  Radiodokumentären Branden i Västmanland tar lyssnaren tillbaka till hygget där branden startade den rekordvarma julimånanaden 2014. Vi får höra hur drabbade minns rädslan, flykten och sorgen men också hur en kris kan stärka lokal samverkan och gemenskap.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka en situation som inte hör till vardagen, hur spontanfrivilliga arbetat, agerat och knutit band med varandra vid en katastrofsituation. Att berätta deras historia och med sociologiska glasögon se på hur detta utvecklade sig. Det hela utspelar sig sommaren 2018 i skogarna utanför Färila i Ljusdals kommun i Gävleborgs län och handlar om en grupp människor, spontanfrivilliga, som tar egna initiativ och skapar en omfattande apparat med funktioner som ett mellanstort företag på bara några dagar, för att understödja brandmän och andra vid den näst största skogsbranden i Sverige i modern tid. Sociologen Robert D. Putnam (2006, ss. 121-122) skriver i sin bok Den ensamme bowlaren att ”det sociala kapitalet är knutet till nätverk av samhörighet – man arbetar tillsammans”. Putnam betonar vikten av närsamhället och dess roll när det kommer till det sociala engagemanget. Interaktionen mellan människor. Åtta respondenter har intervjuats, varav sex spontanfrivilliga, en brandvärnsman och en hemvärnsman. Dessa har fått berätta om sina upplevelser och hur de sett på det som hänt. Detta har resulterat i en narrativ analys av deras berättelser. Dessa har sedan analyserats med hjälp av teorier kring närsamhälle, attribution och interaktionsritualer. Den teoretiska delen avhandlar närsamhällets inverkan på det sociala engagemanget, attributionsteorins fokus på tolkning av varför någon gör som den gör och slutligen interaktionsritualer – de mikrohändelser som skapar emotionell energi. Resultatet visar på en samlad bild av hur resultatfokuserade, sammansvetsade och energiska alla de människorna var, som spontant ställde upp för att hjälpa till att bekämpa elden på det sätt de kunde, genom att vara behjälpliga i bakgrunden. Man kan, utifrån resultatanalysens konklusion, diskutera frågor som handlar om hembygd, känslor, gemenskap och nätverkande. Här ser vi kraften, viljan och energin i det som det gemensamma målet klarar av att åstadkomma.

This study has taken place in two nature reserves in the municipality of Uppvidinge in the Kronoberg region in southern Sweden. These have been chosen by the County Administrative Board to be part of a bigger landscape of fire affected nature, and prescribed fire has been implemented in these. The areas are called Ösjöbol and Berga fly and have been burned 2012 and 2013 respectively. Non-burned areas have been inventoried as well. Vascular plants and mineral soil have been inventoried with the Hult-Sernander-Du Rietz scale of five levels.   Issues emanate from the County Administrative Board’s goals for prescribed fire: how sticks and herbs were affected, how much soil was uncovered, how the structure and fire favoured species were affected, and how deciduous trees and spruces (Picea abies) were affected.   The study shows that the soil increased, as well as the fire favoured species. The structure of species was changed to being more dominated by herbs than sticks. New spruces were not found, and no aspens (Populus tremula) grew on the fire site. Generally, the forest is more open and richer in number of species, but to maintain a continuously dynamic forest, more fires are needed. / Denna studie har utförts i två naturreservat i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Dessa är av Länsstyrelsen utsedda att ingå i ett större landskap av brandpåverkad natur, varför det har genomförts naturvårdsbränning i dem. Områdena heter Ösjöbol och Berga fly och har bränts 2012 respektive 2013. Ej brända kontrollytor har också inventerats. Kärlväxter och blottad jord har inventerats med Hult-Sernander-Du Rietz femgradiga skala. Resultaten har testats för statistisk säkerhet och redovisas i diagram och tabeller.   Frågeställningarna utgår från Länsstyrelsens mål för naturvårdsbränning och behandlar: hur ris och örter påverkats, hur mycket blottad jord som förekommer, hur artstrukturen i allmänhet och de brandgynnade arterna i synnerhet har förändrats, samt hur nyetableringen av lövträd och minskningen av gran (Picea abies) fungerat.   Studien visar att blottad jord ökat och likaså brandgynnade arter. Artstrukturen har förändrats till mer örtdominerad än risdominerad. Nyetablering av gran förekommer inte, men man har inte lyckats få in asp (Populus tremula) på brandfälten. Över lag har skogen blivit mer öppen och mer artrik, men för en på sikt fortsatt dynamisk skog krävs fler bränningar.

The County Administrative Board of Dalarna conducts controlled conservation burnings in nature reserves to increase biodiversity. The fire increases diversity in several ways by attracting fire dependent organisms, increasing the number deciduous trees, enhancing the volume of dead wood and bringing morphological diversity as fire scars on trees. After the burnings deciduous trees usually increase, but to reduce grazing from browsers (who would consume most of the deciduous biomass) fences can be used to exclude the grazers.   In the first part of my study I inventoried tree status after two controlled nature conservation burnings in eastern and northern Dalarna (Trollmosseskogen and Rensjön). The aim was to increase the knowledge of fire effects on trees and to find out if the desired results were achieved on diversity. The results show that the number of tree species has increased in Trollmosseskogen. Fire damages on trees were more common in Rensjön than in Trollmosseskogen. In both nature reserves the volume of dead wood has increased successively over time which suggests that the fire gives prolonged effects on tree mortality. This shows that long-term inventories are important to do to get an overall picture on the effect on tree mortality.   The second part of my study deals with Vändleberget, a nature reserve that was fenced 2005 after burning to protect particularly deciduous tree re-growth from browsers. Tree inventories and measurements were performed by placing plots both inside and outside the fenced area. Tree height and tree diversity showed a trend towards higher levels inside the fenced area, but the differences were not significant. Stem density, in total, is very high in the investigated area in Vändleberget and therefore I suggest selective logging to promote deciduous trees such as aspen (Populus tremula), ash (Fraxinus excelsior), oak (Quercus robur) and goat willow (Salix caprea). Spruce (Picea abies) and some trivial deciduous trees, especially birch (Betula spp.) can be removed. When the remaining trees are about four meters high I suggest that the fence can be taken down, as at that height the browsers can no longer harm the deciduous trees severely by eating the top of the trees or physically breaking the tree trunk.    To conclude, I found that conservation burning increases biodiversity on several levels such as number of species and morphological diversity. Fences can be used to reduce grazing which could promote tree diversity.

Problemformulering och syfte: Med vår studie vill vi undersöka medierapporteringen från sommarens skogsbränder i Ljusdal 2018 som var de största i Sverige i modern tid. Närmare bestämt vill vi undersöka de lokala mediernas nyhetsrapportering eftersom det just är de lokala redaktionerna som är först på plats och därmed står inför det viktiga men försvårande arbetet att identifiera och rapportera om extrema händelser under stor tidspress. Syftet med vår studie är att undersöka hur krisrapporteringen i de lokala medierna har gestaltats och berättats genom medierapporteringen som var om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av artiklar och inslag från Hela Hälsinglands och P4 Gävleborgs hemsidor. Huvudresultat: Genom den kvantitativa innehållsanalysen har vi kommit fram till att rapporteringen främst fokuserade på arbetet som pågick med att släcka bränderna, de evakuerade och alla frivilliga som på olika sätt hjälpte till. Genom den kvalitativa innehållsanalysen har vi identifierat och analyserat följande fyra teman: Historien om de drabbade, Historien om branden och de kämpande brandmännen, Historien om uppslutningen och Historien om kritiken och organisationen runt branden. Dessa historier löper parallellt med varandra och formar tillsammans den narrativa berättelsen om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018.

Hur kan en skogsbrand raderas ur det historiska minnet? När skogsbränderna härjade i Västmanland 2014 var det många som följde medias rapportering med högsta intresse. Att en lika stor brand utbrutit 100 år tidigare tycks ha fallit i glömska. Spannarbodabranden i trakterna kring Lindesberg i Örebro Län var den mest omfattande under hela 1900-talet. Den här uppsatsen syftar till att ge en inblick i det brandhärjade året 1914, med fokus på branden i Spannarboda och försöker ge svar på hur händelsen sågs av sin samtid genom dagspressen. Både lokal och nationell press har använts som källor till uppsatsen och även samtida lagtexter och utbildningsmaterial har studerats. Denna uppsats visar vikten av att lära av historiska sammankopplingar mellan t.ex. människan, naturen och tekniken och se historiska händelseförlopp från fler perspektiv. Genom att vi undersöker hur människan, tåget och skogsbranden påverkade varandra, kan vi få ökad förståelse för detta historiska händelseförlopp och även ta med oss erfarenheter som kan komma till användning t.ex. i dagens krishantering.

Forest fires can have a great impact on the relationship between soil organic matter (SOM) and soilbulk density (SBD). SOM will reduce with increased fire intensity, which ultimately leads to more compaction of the soil. The compaction rate might increase to the limit of where root growth will be absent thus leading to actions to restore the soil. This study investigates changes in the relationship between SOM and SBD in spodosol and histosol in Seglingsberg, located in South-central Sweden, where a forest fire occurred summer 2014.  In addition, changes of pH values in the two types of soilwere examined in order to receive information about the chemical states of the different soil types.A total of 29 samples at depths of 0-17 cm were received from one day of fieldwork and these were later analysed concerning the pH, the SBD and the SOM content. The results showed an increase of pH-values in the fire-exposed area compared to pH values measured at the reference site (pH ~5). More importantly, the results from the SBD and SOM analyses indicated that there was in fact an inversely proportional relationship between the two soil parameters. In addition, high pH values were measured at the same subareas of which the highest SBD- and the lowest SOM values were obtained.Statistical analyses were applied on the results in order to conclude if the soil property changes caused by the fire were significantly different from normal conditions or not. The results from the statistical analyses revealed that 25% of the fire-exposed sites had changed significantly. However, more samples should have been taken while in field, since lack of data is thought to have had a great impact on the final results.Although there were no strong statistical evidence for the hypothesis, it is clear that the forest firein Västmanland year 2014 affected both the SOM, SBD and pH values in the soils. / Under sommaren år 2014 utbröt en omfattande skogsbrand i Västmanlands län, vilket medföljdedramatiska konsekvenser för framförallt ett flertal skogsbolag, men även för boende i området. Med skogsbränder följer negativa såväl som positiva konsekvenser, där de positiva framförallt gäller med avseende på arter som har evolverat i samband med bränder. Förutom ovannämnda konsekvenser så finns det risk för att markförhållandena ändras till följd av en skogsbrand. I denna studie undersöktes hur  markegenskaper  i  torv-  samt  podsoljordar  hade  förändrats  med  avseende  på  pH,  halten  avorganiskt material samt packningsgrad. Fältstudien genomfördes i ett drabbat brandområde strax norrom Seglingsberg, Surahammars kommun. Totalt togs 29 stycken jordprover inom fem stycken transekter i området. Av dessa kunde 25 stycken användas till alla tre analyserna. Resultaten från jordprovsanalyserna användes därefter till att genomföra statistiska undersökningar. Detta för att se hur stor spridningen var mellan och inom de fem transekterna samt för att kunna avgöra om jordproverna visade sig vara signifikant förändrade från ursprungsförhållanden.Resultaten från jordprovsanalyserna visade att det fanns mest organiskt material kvar i de östra delarna av området, medan det var kraftigt reducerat ju längre nordväst jordproverna hade hämtats. I samband med att markens organiska material hade reducerats kunde man även bevittna att jordtäcket hade blivit mer kompakterat. Resultaten från pH-analysen pekar också på att förändringarna varit som störst i de nordvästliga delarna. pH-analysen bevisade att markkemin ser annorlunda ut än innanbranden, då värdena ibland låg 2 enheter för högt än vad man vanligen brukar observera i podsol- ochtorvjordar. Då pH-skalan är logaritmisk innebär detta en minskad försurning med 100 gånger. Resultaten från alla jordprovsanalyser tyder att branden varit som mest intensiv i den nordvästra delen av undersökningsområdet, i området bestående av ungskog.Även om resultaten från jordprovsanalyserna pekade på att branden orsakat tydliga mark- förändringar, visade majoriteten av de statistiska undersökningarna inte på signifikanta förändringar. Det är därför inte möjligt att generalisera resultaten och således applicera dessa på hela brandområdet i Västmanland.Eftersom att naturligt förekommande skogsbränder är relativt få till antalet i Sverige, finns därmed få studier tillgängliga inom ämnesområdet. Det finns en upplaga av studier inom kontrollerade och anlagda brandfält, men i och med att dessa förhållanden är fixerade, så påverkas markegenskaperna sällan avsevärt. Forskningsrapporter indikerar på ett mer extremt klimat i framtiden, som förmodas leda till en ökad omfattning samt ett ökat antal naturligt förekommande skogsbränder. Om denna prognos stämmer är det viktigt att undersöka markförhållandena, då en skogsbrand kan ha direktavgörande effekt på återväxten.

Under sommaren 2014 bröt den största skogsbranden ut i modern svensk historia. Branden startade i närheten av Sala och totalt brann cirka 14 000 ha. Till följd av klimatförändringar förväntas medeltemperaturen öka och nederbörden minska under sommarhalvåret i Sverige, vilket ökar risken för skogsbränder. Skogsbränder kan ha betydande effekter för akvatiska ekosystem och ett flertal studier av skogsbränders effekter har visat på förhöjda halter av näringsämnen, bas- och anjoner. Det branddrabbade området domineras av skogsmark, öppna torvmarker samt sjöar. Området har påverkats av ett intensivt skogsbruk och försurning. Med syfte att analysera brandens hårdhet och dess vattenkemiska effekter, utvärderades och klassificerades brandhårdheten. Analysen indikerade att ökad brandintensitet orsakat ökad brandhårdhet samt att skogsbeklädda dikade torvområden varit känsligare än öppna torvmarker. I området provtogs nio bäckar och tio sjöar. Under de första tre månaderna efter branden observerades höga halter av ammoniumkväve och sulfat i samtliga bäckar och i de flesta sjöarna inom det branddrabbade området. I Gärsjöbäcken var medianhalterna av ammoniumkväve 79 gånger högre efter branden. De höga ammoniumkvävehalterna medförde höga nitratkvävehalter till följd av nitrifikation. Surhet bedöms ofta genom pH och ANC (Acid neutralicing capacity) som är ett vattens förmåga att neutralisera en stark syra. Den initiala sulfatpulsen orsakade en sänkningav ANC i samtliga bäckar. Efter pulsen ökade ANC till följd av ökat läckage av kalium, kalcium och magnesium efter branden. Buffertkapaciteten varierade i bäckarna och i Myckelmossbäcken observerades högst sulfathalter och lägst ANC-värden. I april var ANC fortfarande lägre i Myckelmossbäcken än i övriga bäckar. Totalfosforhalterna ökade efter branden men inte i samma utsträckning som ammoniumkvävehalterna. Korrelationsanalyser gjordes mellan brandhårdhet och vattenkemiska parametrar. Maxhalterna av ammoniumkväve korrelerade positivt med svedd öppen torvmark och hårt brända kronor i skogsbeklädd torvmark. Det indikerade att när organiskt material förbränndes i öppna och skogsbeklädda torvmarker vid måttliga förbränningstemperaturer ökade läckaget av ammoniumkväve. / During the summer of 2014 the largest wildfire in Swedish modern history occurred. The fire was ignited in a forest close to the Swedish town Sala and incinerated a total of 14 000 ha. The frequency of wildfires is expected to increase, due to effects of climate change such as increased temperature and decreased precipitation during the summer months. Wildfires can have a considerable impact on aquatic ecosystems and previous studies of wildfires have shown elevated concentrations of nutrients, cat- and anions. The area of the fire mainly consists of forestland, peatland and lakes and has been affected by acidification and intensive forestry. To assess the fire severity and the effects on the water chemistry, the fire severity was analyzed and classified. The analysis indicated that increased fire intensity caused increased fire severity and that drained forested areas were more vulnerable to fire than undrained peatland. Measurements of water chemistry were conducted at nine streams and ten lakes inside the affected area. During the initial three months of the post-fire period large peaks of ammonium-nitrogen and sulphate were observed in the streams and in a majority of the lakes. In the stream Gärsjöbäcken the median concentrations of ammonium-nitrogen were 79 times higher after the fire. Due to nitrification the elevated concentrations of ammonium-nitrogen caused elevated concentrations of nitrate-nitrogen. ANC (Acid Neutralizing Capacity) and pH are often used to assess the acidity in surface waters, where ANC is the water’s ability to neutralize a strong acid. The initial peak of sulphate caused a drop in ANC but after the peak had past ANC increased due to elevated concentrations of base cations. The measured streams and lakes had different buffering capacity and in one stream Myckelmossbäcken the highest concentrations of sulphate and weakest buffering capacity were observed. In April ANC were still lower in Myckelmossbäcken than in other measured streams. Correlation analysis of fire severity and water chemistry indicated that the maximum concentrations of ammonium-nitrogen increased with severely burned canopies in drained forested peatlands and in scorched open peatland.

Wildfire is a destructive and devastating phenomenon experienced all around the world, which is predicted to increase in frequency and geographical range as climate change continues throughout the 21st century and beyond. This paper used a GIS approach to analyse the expected change in wildfire geographical range by 2050 using a Global Climate Model of the worst case scenario. After new wildfire-prone regions were identified, an analysis of these regions was undertaken regarding human-risk to ignition, currently the largest cause of wildfire outbreaks. This was performed using a ranking system of variables known to increase the human-risk, namely rural exodus, density of agricultural machinery, prevalence of tobacco smoking, and camping tourism popularity. The results were in consensus with the scientific community regarding the effect of climate change on the geographical range of wildfire outbreaks, and identified Europe as a key area of future concern. Within Europe, Austria was seen as having the highest risk to human-ignition. This could be of utmost importance to European, especially Austrian, management agencies as they look to restrict the future impact of climate change on their communities. This paper serves as an example of how spatiotemporal patterns of extreme weather events and climate change can be projected using GIS. / Skogsbrand är ett destruktivt och förödande fenomen över hela världen och förutspås att öka i frekvens och geografisk utbredning med förändrade klimatförutsättningar under det tjugoförsta århundradet och framöver. Den här studien har använt GIS som metod för att analysera den förväntade förändringen av skogsbränders geografiska utbredning år 2050, baserat på värsta scenariot framtaget i en global klimatmodellering. Efter att nya skogsbrandsbenägna regioner identifierats, gjordes en analys av regionerna avseende mänskliga faktorer som ökar risken för antändning, för närvarande den största orsaken till skogbrandssutbrott. Riskanalyserna utfördes med ett rankingsystem av variabler som är kända för att öka risken, nämligen avfolkning av landsbygden, densitet av jordbruksmaskiner, förekomsten av tobaksrökning, och campingturismens popularitet. Studiens resultat stämmer överens med vetenskapliga studier avseende klimatförändringens effekter på geografisk utbredning av skogbrandssutbrott. I studien identifierades Europa som ett nyckelområde för framtida risker. Inom Europa hade Österrike den högsta risken för mänsklig antändning. Resultatet kan vara av yttersta vikt för europeiska, särskilt österrikare, förvaltningsorgan som försöker att begränsa den framtida inverkan av klimatförändringar på deras samhällen. Den här studien är ett exempel på hur rumsliga fördelningsmönster av extrema väderförhållanden och klimatförändringar kan projiceras genom att använda GIS.

Fire is a vital part of the taiga ecosystems and as the amount of prescribed fires increases, it is also likely that public awareness and interest in fire increases and thereby also the need for nature interpreters who can perform guided tours in these areas. This report aims to provide guidance for nature interpreters as to what information they should convey while guiding groups of people in taiga forests where fire has occurred. The methods used to study this were: 1) Interviews with conservationists who work with forest fire in some way on what information they think is important to convey and 2) a web survey in which respondents answered questions about their knowledge and feelings about forest fire. Based on the results of the interviews it is concluded that the focus of the guided tour should be on explaining fire as a natural phenomenon of the taiga and its role in the dynamics of the taiga. Based on the result of the web survey it is also concluded that the guide should bear in mind that though the participants of the tour may well be aware that fire is beneficial for the taiga they may not know how and why that is, nor what happens if the taiga does not burn, and some effort should thus be put into explaining those mechanisms. / Eld är en livsviktig del i taigans ekosystem och medan mängden genomförda naturvårdsbränder ökar är det också rimligt att tro att allmänhetens medvetenhet och intresse för brand ökar. Därigenom kan också behovet av guidade turer i brandområden öka. Målet med denna rapport är att ge vägledning till guider om vilken information som bör förmedlas under guidade turer i brandområden. Metoderna för att studera detta var: 1) intervjuer med naturvårdare som på något sätt jobbar med brand och 2) en webbenkät där respondenter svarar på frågor om deras kunskap om, och inställning till, brand. Baserat på resultaten från intervjuerna dras slutsatsen att fokus i de guidade turerna bör ligga på att förmedla att brand är ett naturligt fenomen och vilken roll branden har i taigans dynamik. Baserat på resultatet från webbenkäten dras också slutsatsen att även om deltagarna i turen mycket väl kan vara medvetna om brandens positiva effekter på skogen så vet de kanske inte varför och hur, eller vad som händer om taigan inte brinner. Därför bör kraft även läggas på att förklara dessa mekanismer.