Ljunghedar är en slags torra hedar med låg täckningsgrad av träd och buskar och med en flora dominerad av dvärgbuskar såsom Calluna vulgaris (ljung), tåg- och starrväxter och ett antal blommande örter. Hedarna har sedan forntiden präglats av hävd i form av bete och bränning och är idag beroende av att sådan skötsel bibehålls. Denna studie undersökte huruvida täckningsgraden och den genomsnittliga höjden på C. vulgaris påverkades av naturvårdsbränning och om jordmånsdjupet hade någon inverkan på effekten av brand. Data insamlades från totalt 12 olika brända områden på norra Nordkoster, med anslutande orörd mark och analyserades med ANCOVA. Naturvårdsbränningen hade en negativ effekt på både täckningsgraden och höjden av C. vulgaris de närmsta åren efter brand men jorddjupet hade inte någon signifikant påverkan. Då mätningarna genomfördes mellan ett och tre år efter bränningen var resultatet väntat då det kan ta upp till tio år innan C. vulgaris återtagit en dominant roll i växtsamhället. Att jorddjupet inte hade någon påverkan skulle kunna förklaras av växtens förmåga att kolonisera många olika habitat med olika fuktighetsförhållanden, eller av att interaktionseffekten av jorddjup uppstår först i senare tillväxtsstadier. Kunskap om den lokala återetableringen efter brand kan vara ett viktigt verktyg i förvaltningen av ljunghedar då skötseln och bränningsintervallen kan anpassas till de lokala förutsättningarna.

This study has taken place in two nature reserves in the municipality of Uppvidinge in the Kronoberg region in southern Sweden. These have been chosen by the County Administrative Board to be part of a bigger landscape of fire affected nature, and prescribed fire has been implemented in these. The areas are called Ösjöbol and Berga fly and have been burned 2012 and 2013 respectively. Non-burned areas have been inventoried as well. Vascular plants and mineral soil have been inventoried with the Hult-Sernander-Du Rietz scale of five levels.   Issues emanate from the County Administrative Board’s goals for prescribed fire: how sticks and herbs were affected, how much soil was uncovered, how the structure and fire favoured species were affected, and how deciduous trees and spruces (Picea abies) were affected.   The study shows that the soil increased, as well as the fire favoured species. The structure of species was changed to being more dominated by herbs than sticks. New spruces were not found, and no aspens (Populus tremula) grew on the fire site. Generally, the forest is more open and richer in number of species, but to maintain a continuously dynamic forest, more fires are needed. / Denna studie har utförts i två naturreservat i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Dessa är av Länsstyrelsen utsedda att ingå i ett större landskap av brandpåverkad natur, varför det har genomförts naturvårdsbränning i dem. Områdena heter Ösjöbol och Berga fly och har bränts 2012 respektive 2013. Ej brända kontrollytor har också inventerats. Kärlväxter och blottad jord har inventerats med Hult-Sernander-Du Rietz femgradiga skala. Resultaten har testats för statistisk säkerhet och redovisas i diagram och tabeller.   Frågeställningarna utgår från Länsstyrelsens mål för naturvårdsbränning och behandlar: hur ris och örter påverkats, hur mycket blottad jord som förekommer, hur artstrukturen i allmänhet och de brandgynnade arterna i synnerhet har förändrats, samt hur nyetableringen av lövträd och minskningen av gran (Picea abies) fungerat.   Studien visar att blottad jord ökat och likaså brandgynnade arter. Artstrukturen har förändrats till mer örtdominerad än risdominerad. Nyetablering av gran förekommer inte, men man har inte lyckats få in asp (Populus tremula) på brandfälten. Över lag har skogen blivit mer öppen och mer artrik, men för en på sikt fortsatt dynamisk skog krävs fler bränningar.

The County Administrative Board of Dalarna conducts controlled conservation burnings in nature reserves to increase biodiversity. The fire increases diversity in several ways by attracting fire dependent organisms, increasing the number deciduous trees, enhancing the volume of dead wood and bringing morphological diversity as fire scars on trees. After the burnings deciduous trees usually increase, but to reduce grazing from browsers (who would consume most of the deciduous biomass) fences can be used to exclude the grazers.   In the first part of my study I inventoried tree status after two controlled nature conservation burnings in eastern and northern Dalarna (Trollmosseskogen and Rensjön). The aim was to increase the knowledge of fire effects on trees and to find out if the desired results were achieved on diversity. The results show that the number of tree species has increased in Trollmosseskogen. Fire damages on trees were more common in Rensjön than in Trollmosseskogen. In both nature reserves the volume of dead wood has increased successively over time which suggests that the fire gives prolonged effects on tree mortality. This shows that long-term inventories are important to do to get an overall picture on the effect on tree mortality.   The second part of my study deals with Vändleberget, a nature reserve that was fenced 2005 after burning to protect particularly deciduous tree re-growth from browsers. Tree inventories and measurements were performed by placing plots both inside and outside the fenced area. Tree height and tree diversity showed a trend towards higher levels inside the fenced area, but the differences were not significant. Stem density, in total, is very high in the investigated area in Vändleberget and therefore I suggest selective logging to promote deciduous trees such as aspen (Populus tremula), ash (Fraxinus excelsior), oak (Quercus robur) and goat willow (Salix caprea). Spruce (Picea abies) and some trivial deciduous trees, especially birch (Betula spp.) can be removed. When the remaining trees are about four meters high I suggest that the fence can be taken down, as at that height the browsers can no longer harm the deciduous trees severely by eating the top of the trees or physically breaking the tree trunk.    To conclude, I found that conservation burning increases biodiversity on several levels such as number of species and morphological diversity. Fences can be used to reduce grazing which could promote tree diversity.

Fire is a vital part of the taiga ecosystems and as the amount of prescribed fires increases, it is also likely that public awareness and interest in fire increases and thereby also the need for nature interpreters who can perform guided tours in these areas. This report aims to provide guidance for nature interpreters as to what information they should convey while guiding groups of people in taiga forests where fire has occurred. The methods used to study this were: 1) Interviews with conservationists who work with forest fire in some way on what information they think is important to convey and 2) a web survey in which respondents answered questions about their knowledge and feelings about forest fire. Based on the results of the interviews it is concluded that the focus of the guided tour should be on explaining fire as a natural phenomenon of the taiga and its role in the dynamics of the taiga. Based on the result of the web survey it is also concluded that the guide should bear in mind that though the participants of the tour may well be aware that fire is beneficial for the taiga they may not know how and why that is, nor what happens if the taiga does not burn, and some effort should thus be put into explaining those mechanisms. / Eld är en livsviktig del i taigans ekosystem och medan mängden genomförda naturvårdsbränder ökar är det också rimligt att tro att allmänhetens medvetenhet och intresse för brand ökar. Därigenom kan också behovet av guidade turer i brandområden öka. Målet med denna rapport är att ge vägledning till guider om vilken information som bör förmedlas under guidade turer i brandområden. Metoderna för att studera detta var: 1) intervjuer med naturvårdare som på något sätt jobbar med brand och 2) en webbenkät där respondenter svarar på frågor om deras kunskap om, och inställning till, brand. Baserat på resultaten från intervjuerna dras slutsatsen att fokus i de guidade turerna bör ligga på att förmedla att brand är ett naturligt fenomen och vilken roll branden har i taigans dynamik. Baserat på resultatet från webbenkäten dras också slutsatsen att även om deltagarna i turen mycket väl kan vara medvetna om brandens positiva effekter på skogen så vet de kanske inte varför och hur, eller vad som händer om taigan inte brinner. Därför bör kraft även läggas på att förklara dessa mekanismer.

Tätortsnära naturreservat med vandringsleder och stigar bidrar till mycket mänsklig aktivitet. Denna aktivitet kan mynna ut i skogsbränder och naturvårdsbränningar som påverkar mark, träd och annan vegetation och bidrar tillhögre naturvärden och gynnar de få arter som är beroende av brand. Syftet med studien var att inventera brandfält i naturreservat som uppkommit spontant eller av antropogena aktiviteter. Studien innefattade att utvärdera hur träden reagerat på brand och om branden lett till en förändrad biologisk mångfald.Tolv talldominerade brandfält i fyra naturreservat inventerades. Ett brandfält är efter en kontrollerad naturvårdsbränning medan orsaken till de andra är okända. Resultaten visar på lågt antal skadade och stående döda träd samt en låg andel föryngring i flera brandfält. Dessa bränder påverkar biodiversiteten genom att de har gett en förändrad struktur och livsmiljö i jämförelse med obrända miljöer.

Naturvårdsbränning är en åtgärd som avser att återskapa effekterna avnaturliga skogsbränder genom att påverka det ekologiska systemet. Trotsfördelarna föreligger risker, såsom oönskad eskalering och spridning av eld,rök och glöd, vilket kan negativt påverka mark, människor och samhällen.Studiens syfte var att undersöka hur ansvariga inom Länsstyrelsen hanterarrisker genom identifiering av kritiska incidenter utifrån Critical IncidentTechnique (CIT) baserad på intervjuer, samt att bidra till att öka den allmännakunskapen kring åtgärden.Resultatet visade att naturvårdsbränningsansvariga tar stor hänsyn till riskeroch arbetar kontinuerligt för att minimera dem. Dock identifierades treförbättringsområden inom riskhanteringsarbetet: säkerhet under bränningar,kommunikation under bränningar och kommunikation med samhället.Förbättringar inom dessa områden kan minimera risker under bränningar,minska oron i samhället och antalet falsklarm samt öka tryggheten igenomförandet för allmänheten och naturvårdsbränningspersonal vidnaturvårdsbränningar. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd

Ekträd har en central roll i den biologiska mångfalden, där de utgör både livsrum och födkrok för ett stort antal insekter, lavar, svampar och fåglar under sin långa livstid och därefter i den döda veden. Ek har minskat dramatiskt under de senaste 200 åren, men orsakerna till detta är inte helt klarlagda. I östra Nordamerika har den försämrade föryngringen av ek kopplats till de betydligt färre skogsbränderna och ur detta har den s.k. brand-ek-hypotesen uppstått. Denna säger att branden spelar en viktig roll i ekens föryngring i östra USA och i Nordamerika p.g.a. att eken är bättre anpassad än många andra träd för att klara brand, vilket ger den en konkurrensfördel som gör att den inte bara gynnas av brand, utan också kan vara beroende av den. Jag har studerat hur föryngring av ek påverkats av en naturvårdsbränning som genomförts i Krogölen i Allgunnens naturreservat i sydöstra Sverige. Hypotesen är att brand har en gynnsam effekt på ekföryngring även i Sverige och att brand-ek-hypotesen är tillämpbar också här. Detta kunskapsområde är relevant för naturvården i Sverige när det gäller att planera naturvårdsbränningar i områden med förekomst av ek. Eftersom studien har genomförts som en pilotstudie, där endast ett brandområde studerats, kan inga slutsatser om generella brandfältseffekter dras. Mina resultat talar för att krontäckning har en effekt på tätheten av fröplantor i Krogölen, och att den har större betydelse i brandfältet än i det obrända området, vilket talar emot brand-ek-hypotesen. Effekten av brand och krontäckning förklarar i denna studie 21,8% av variationen i den rottransformerade fröplanttätheten per 12,6 m2. Det går inte att se någon ökning av fröplantor eller rotskott i det brända området jämfört med det obrända. För framtida studier skulle det vara intressant att titta på fröplantors dödlighet i olika livsstadier under varierande ljusförhållanden, effekten av predation i brandfält, hur olika brandintensitet kan inverka på ekens föryngring samt bestående effekter av brand över tid och betydelsen av i vilket utvecklingsstadie branden skett. / Oak trees have a central role in biodiversity, where they serve as both a habitat and a feeding ground for a large number of insects, lichens, fungi and birds during its long life and thereafter in the dead wood. Oak has declined dramatically over the past 200 years, but the reasons for this are not entirely known. In eastern North America, the deteriorating regeneration of oak has been linked to the significantly less forest fires and from this the so-called fire-oak hypothesis have emerged. It states that the fire plays an important role in the regeneration of the oak in the eastern United States and North America due to the oak being better adapted than many other trees to endure fire, which gives it a competitive advantage that makes it not only benefit from fire, but also possibly depend on it. I have studied how the regeneration of oak has been affected by a prescribed fire in Krogölen in the Allgunnen nature reserve in the south-east of Sweden. My hypothesis is that fire has a favorable effect on oak regeneration also in Sweden and that the fire-oak hypothesis is also applicable here. This area of ​​knowledge is relevant for nature conservation in Sweden in planning prescribed fires in oak areas. As the study has been carried out as a pilot study, studying only one burned area compared to a none burned area, no conclusions about general fire effects can be drawn. My results suggest that canopy cover has an effect on the density of seed plants in Krogölen, and that it is more comprehensive in the fire field than in the unburned area, which is not conclusive with the fire-oak hypothesis. The effect of fire and canopy cover in this study explains 21.8% of the variation in the root-transformed seed plant density per 12.6 m2. There is no increase in seed plant density or root sprout density in the burned area compared to the unburned area. For future studies, it would be interesting to look at seed plant mortality in different life stages under varying light conditions, the effect of predation in fire fields, how different fire intensities can affect oak regeneration, lasting effects of fire over time and the significance of the oak developmental stage when the fire occurs.

Den biologiska mångfalden i Sverige såväl som globalt minskar kraftigt och har gjort under en längre tid. Utdöendetakten idag är upp till 1000 gånger snabbare än den naturliga och många arter har redan dött ut delvis på grund av klimatförändringar. Syftet med översikten är att sammanställa vilka metoder som i Sverige används för att bevara den biologiska mångfalden i skogen och se hur effektiva dessa är. Även möjliga vägar framåt kommer att diskuteras. Bevarandemetoderna och -verktygen som används i Sverige är bland annat spridningskorridorer, naturvårdsbränning, naturreservat, det svenska artprojektet, åtgärdsprogram, frivilliga avsättningar och naturvårdshänsyn vid avverkningar. Samtliga metoder och verktyganvänds för att bevara den biologiska mångfalden i svenska boreala skogar. I forskningsöversikten beskrivs varje metod eller verktyg och vilka effekter som dessa ger. Resultatet fokuserar på metoderna naturvärdsbränning och spridningskorridorer, även om formellt avsatta områden så som naturreservat är den mest använda metoden i Sverige i nuläget. Alternativa metoder som borde implementeras i svenska skogar presenteras också. Dessa är mikroklimatisk buffring, identifikation av nyckelbiotoper samt utökad planering och samarbete. Slutligen presenteras ett didaktiskt perspektiv om elevers förståelse av biologisk mångfald, vilka undervisningssätt som vanligen används för att lära ut om biologisk mångfaldsamt vilka undervisningssätt som framöver bör användas för att öka elevernas kunskaper. Litteraturöversikten visar att dagens bevarandemetoder i Sverige ger betydligt större positiva effekter än negativa och att dessa bör fortsätta användas och i vissa fall utökas. Angående alternativa metoder finns det stöd för att dessa skulle fungera väl även inom Sverige. Den didaktiska undersökningen visar att elever och lärarstudenter visar en nedåtgående kunskapskurva om biologisk mångfald och att detta har pågått under en längre tid. Undervisningsmetoder som oftast används är grupparbeten och -diskussioner, lärarledda presentation och fältstudier. Dessa metoder bör fortsätta användas, gärna tillsammans med lektioner eller projekt utomhus och besök till verksamma laboratorier, för att öka elevernas förståelse kring biologisk mångfald. / The biodiversity in Sweden as well as globally is decreasing at an alarming rate and has been for a rather long time. The extinction rate is up to 1000 times higher than the normal rate and many species has already gone extinct partly due to climate change. The purpose of this summery is to compose commonly used conservation methods and tools in Sweden and see how efficient these are. Possible ways forward will also be discussed. Conservation methods and tools commonly used in Sweden are corridors, conservation burning, nature reserves, the Swedish Species Project and actions programs. All the mentioned methods and tools are used for biodiversity conservation in Swedish boreal forests. In this literature review each method or tool is described as well as its effects on biodiversity. Corridors and conservation burning are the focus for the report even though nature reserves is the most used method in Sweden today. Alternative methods for biodiversity conservation that we believe should be implemented in Swedish forests will also be presented. These methods are microclimatic buffering, identification of key biotopes and extended planning and communication between the owners and the state or municipality and other involved organizations. Lastly, a didactive perspective is presented in which students’ knowledge of biodiversity, common teaching methods regarding biodiversity and optimal teaching methods for an increased understanding will be discussed. The review show that the commonly used methods in Sweden are much more positive than negative and should therefore continue, and in some cases be extended. Regarding alternative methods, there is significant support for positive results in Sweden if used. The didactic analysis show that students and teacher students show a decreasing knowledge with respect to biodiversity and that this has gone on for quite some time now. Teaching methods often used in biodiversity education is groupwork and -discussions, presentations and field studies. These methods should continue being used as well as lessons or projects outdoor and field trips to laboratories to increase the students’ knowledge about biodiversity.