Under hösten 2007 gjordes en inventering av sötvattensmusslor i vattendrag och sjöar i Västra Götalands län, Sverige. Studien fokuserade på andelen juveniler i förhållande till total populationsstorlek hos ett antal arter, eftersom detta värde antas ge en indikation på föryngringens status inom musselpopulationerna. I detta projekt har fyra av de lokaler som studerades år 2007 besökts på nytt och en inventering av arten allmän dammussla (Anodonta anatina) har gjorts. Syftet var att se om det har skett någon förändring sedan den förra undersökningen. Har andelen juveniler inom de undersökta populationerna ökat eller minskat? Inventeringen i kombination med de statistiska analyserna kunde inte påvisa någon verklig förändring på någon av lokalerna. Detta innebär att musselpopulationerna på de undersökta lokalerna troligen inte har genomgått någon större förändring i reproduktion 2011 jämfört med 2007.

Föreliggande rapport studerar naturlig föryngring med frötallar. Syftet är att studera och förstå vilka faktorer som påverkar utfallet av naturlig föryngring med hjälp av fröträd genom att titta på rådande teoribildning på området samt jämföra denna med resultat från en egen genomförd fältstudie.   Metodmässigt har studien genomförts som en fältstudie där två hyggen belägna i Norbergs kommun i Västmanland studerats ca 10 år slutavverkning.   Slutsatserna, baserade på resultaten från fältstudien, visar att sammantaget har den naturliga föryngringen givit tillfredställande resultat, även om de olika inventeringsmetoderna ger något olika resultat. Vidare finner man att såväl läge, karaktäristika som ljusförhållanden, i enlighet med teorin, har en tydlig inverkan på föryngringsresultatet. Både provytans läge och karaktäristika på hygget samt skillnader mellan de två hyggena stödjer dessa resultat. Fältstudiens resultat ger vidare att det råder ett tydligt samband mellan god föryngringskvalitet och provytans närhet till frötallar. Avseende plantornas höjdfördelning konstateras att resultaten skiljer sig åt ganska markant dels mellan provytor samt speciellt mellan hyggena, vilket troligen kan sammankopplas med mer gynnsammare ljusförhållanden på det ena hygget. Vidare kan det skönjas att provytor med ett högt antal uppmätta plantor inte sällan också visade en hög höjd på plantorna. Resultaten gav även att inslaget av andra träslag än tall är stort på båda hyggena och står för mer än en tredjedel av antalet föryngrade plantor.

Denna studie syftade till att undersöka hur inväxningen av tre av våra vanligaste trädslag varierar med variation av grundläggande faktorer i skiktade bestånd. Undersökningen genomfördes i Västra Götaland med cirkelprovytor i barrblandskog och omfattar 30 provytor. I varje provyta klavades samtliga stammar och antal uppslag av plantor registrerades. För varje provyta bestämdes grundyta och ståndortsindex samt ålder och höjd på högsta träd. Inväxningen generellt är god och gran dominerar. Skillnaden mellan trädslagen visar att bedömning av inväxning från naturlig föryngring behöver göras på trädslagsnivå för att ha precision. Medeldiameter är den enda parameter med statistisk signifikans för all inväxning. Att medeldiameter ger störst förklaringsgrad indikerar att variationer i inväxningen bättre kan förklaras med ekologiska principer om succession eller luckdynamik än med ståndortsindex och grundyta i de undersökta områdena. Inväxning kan också förväntas minska över tid då medeldiametern ökar, den är alltså inte konstant utan ändras med ändrad successionsfas.

<p>Many species and hence biodiversity depend on old, large oaks (Quercus robur) with hollow trunks. The populations of oak-living organisms have to migrate to a nearby old oak in order to survive the death of the host. The oak district south of Linköping, Sweden, is unique in area and the number of old oaks. It is anyway doubtful whether regeneration of oak will secure future continuity. Oaks are light-demanding and thrive in open pastures. Grazers also pose a problem, eating acorns and seedlings not protected by e.g. thorny shrubs. This is a study of regeneration of young oaks in the oak district and the influence of management, light conditions and thorny shrubs. There were less grown-up oaks up to 40 cm diameter than between 40 and 80 cm in grazed areas. The occurrence of oak seedlings was very low in dark un-grazed areas. Seedlings were much more common under than outside of oak canopies regardless of management. Ground coverage was lower at seedlings than in random plots. In grazed areas the density of seedlings was 30 times higher in thorny shrub than outside, but few seedlings were higher than 80 cm. The study showed that thorny shrubs are vital for establishment and survival of oak seedlings in grazed areas. It also showed that there is a risk of gaps in oak age distribution in the oak district. Management should spare thorny shrub and help seedling establishment outside of oak canopies, were oak seedlings are more likely to become trees.</p>

Many species and hence biodiversity depend on old, large oaks (Quercus robur) with hollow trunks. The populations of oak-living organisms have to migrate to a nearby old oak in order to survive the death of the host. The oak district south of Linköping, Sweden, is unique in area and the number of old oaks. It is anyway doubtful whether regeneration of oak will secure future continuity. Oaks are light-demanding and thrive in open pastures. Grazers also pose a problem, eating acorns and seedlings not protected by e.g. thorny shrubs. This is a study of regeneration of young oaks in the oak district and the influence of management, light conditions and thorny shrubs. There were less grown-up oaks up to 40 cm diameter than between 40 and 80 cm in grazed areas. The occurrence of oak seedlings was very low in dark un-grazed areas. Seedlings were much more common under than outside of oak canopies regardless of management. Ground coverage was lower at seedlings than in random plots. In grazed areas the density of seedlings was 30 times higher in thorny shrub than outside, but few seedlings were higher than 80 cm. The study showed that thorny shrubs are vital for establishment and survival of oak seedlings in grazed areas. It also showed that there is a risk of gaps in oak age distribution in the oak district. Management should spare thorny shrub and help seedling establishment outside of oak canopies, were oak seedlings are more likely to become trees.

Föryngringen av skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat. Plantering under skärm och självföryngring under skärm verkade fungera på norra Gotland på jordar av grus och sand. Att resultatet skiljer sig åt beror sannolikt på olika markstrukturer för de olika delarna av ön där vissa av norra Gotlands jordar med sand, grus och mindre stenstruktur har större nytta av en högskärm samt lämpar sig bättre för naturlig föryngring.

Denna studie genomfördes längs med Nissans vattensystem i Jönköpings län mellan januari och april år 2023. Fältabetet utfördes i 19 lokaler på Sveaskogs mark som omfattas av Jönköpings Länsstyrelses nya vattenvårdsavtal. Ett av avtalets huvudmål är att utveckla och bevara ekologiskt funktionella kantzoner, det område av vattendragsfåran mellan lägsta och högsta vattenstånd samt övrig mark med direkt påverkan på vattendragets ekologi. Syftet i detta arbete har varit att följa upp ett delmål som syftar till att främja återväxten av lövträd i de skyddade kantzonerna. I denna studie har uppkommande trädplantor mellan 30-100 centimeter noterats i cirkelprovytor i de 19 lokalerna. Statistiska analyser utfördes sedan på den insamlade datan för att bedöma eventuella skillnader mellan de 11 lokaler som åtgärdats enligt avtalet jämfört med 8 som inte åtgärdats ännu. Även virkesvolymen för de olika områdena mättes som ett sätt att bedöma skillnaderna i ljusförhållanden.Resultaten av de statistiska analyserna visar att det kommer upp ett större antal lövträd i de åtgärdade lokalerna än i de oåtgärdade. Tidigare forskning tyder på att detta beror på den ökade ljustillgången.

Forests cover about 30% of the earth surface and is a vital resource as a habitat for plants, animals and humans. Today climate change and global warming is a fact and something must be done. We burn massive amounts of fossil fuels and during this combustion carbon dioxide is created. To help eliminate this global change we need to start caring about the forests. The forests have a major role in climate change and global warming. It currently contributes to about one-sixth of the global carbon emissions. But today deforestation is a real environmental threat. The world trees are being cut down too quickly for the earth to regenerate new forests. And while the society is moving into a more bio-based economy the pressure of a efficient forest industry and forest regrowth is increasing drastically. A new way of reforestation must happen, a sustainable and natural method must be im plemented. In Sweden and the Scandinavian area the method has had a stagnant development. Is done manually with a standardized procedure not taking natural properties into account. Money often goes over quality. My project will focus on developing a concept that can live up to the upcoming future demands and the environmental aspects that needs to be taken in account to ensure a healthy and sustainable forest. The final result performs an efficient and precise reforestation and enables for a detailed planning and analysis of the area in advanced.

Ekträd har en central roll i den biologiska mångfalden, där de utgör både livsrum och födkrok för ett stort antal insekter, lavar, svampar och fåglar under sin långa livstid och därefter i den döda veden. Ek har minskat dramatiskt under de senaste 200 åren, men orsakerna till detta är inte helt klarlagda. I östra Nordamerika har den försämrade föryngringen av ek kopplats till de betydligt färre skogsbränderna och ur detta har den s.k. brand-ek-hypotesen uppstått. Denna säger att branden spelar en viktig roll i ekens föryngring i östra USA och i Nordamerika p.g.a. att eken är bättre anpassad än många andra träd för att klara brand, vilket ger den en konkurrensfördel som gör att den inte bara gynnas av brand, utan också kan vara beroende av den. Jag har studerat hur föryngring av ek påverkats av en naturvårdsbränning som genomförts i Krogölen i Allgunnens naturreservat i sydöstra Sverige. Hypotesen är att brand har en gynnsam effekt på ekföryngring även i Sverige och att brand-ek-hypotesen är tillämpbar också här. Detta kunskapsområde är relevant för naturvården i Sverige när det gäller att planera naturvårdsbränningar i områden med förekomst av ek. Eftersom studien har genomförts som en pilotstudie, där endast ett brandområde studerats, kan inga slutsatser om generella brandfältseffekter dras. Mina resultat talar för att krontäckning har en effekt på tätheten av fröplantor i Krogölen, och att den har större betydelse i brandfältet än i det obrända området, vilket talar emot brand-ek-hypotesen. Effekten av brand och krontäckning förklarar i denna studie 21,8% av variationen i den rottransformerade fröplanttätheten per 12,6 m2. Det går inte att se någon ökning av fröplantor eller rotskott i det brända området jämfört med det obrända. För framtida studier skulle det vara intressant att titta på fröplantors dödlighet i olika livsstadier under varierande ljusförhållanden, effekten av predation i brandfält, hur olika brandintensitet kan inverka på ekens föryngring samt bestående effekter av brand över tid och betydelsen av i vilket utvecklingsstadie branden skett. / Oak trees have a central role in biodiversity, where they serve as both a habitat and a feeding ground for a large number of insects, lichens, fungi and birds during its long life and thereafter in the dead wood. Oak has declined dramatically over the past 200 years, but the reasons for this are not entirely known. In eastern North America, the deteriorating regeneration of oak has been linked to the significantly less forest fires and from this the so-called fire-oak hypothesis have emerged. It states that the fire plays an important role in the regeneration of the oak in the eastern United States and North America due to the oak being better adapted than many other trees to endure fire, which gives it a competitive advantage that makes it not only benefit from fire, but also possibly depend on it. I have studied how the regeneration of oak has been affected by a prescribed fire in Krogölen in the Allgunnen nature reserve in the south-east of Sweden. My hypothesis is that fire has a favorable effect on oak regeneration also in Sweden and that the fire-oak hypothesis is also applicable here. This area of ​​knowledge is relevant for nature conservation in Sweden in planning prescribed fires in oak areas. As the study has been carried out as a pilot study, studying only one burned area compared to a none burned area, no conclusions about general fire effects can be drawn. My results suggest that canopy cover has an effect on the density of seed plants in Krogölen, and that it is more comprehensive in the fire field than in the unburned area, which is not conclusive with the fire-oak hypothesis. The effect of fire and canopy cover in this study explains 21.8% of the variation in the root-transformed seed plant density per 12.6 m2. There is no increase in seed plant density or root sprout density in the burned area compared to the unburned area. For future studies, it would be interesting to look at seed plant mortality in different life stages under varying light conditions, the effect of predation in fire fields, how different fire intensities can affect oak regeneration, lasting effects of fire over time and the significance of the oak developmental stage when the fire occurs.

The populations of three–spined sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) in the Baltic Sea have increased tenfold over the last decade. A large increase in abundance can alter the offshore and coastal food webs. Despite of these facts, there are large gaps in the knowledge about the stickleback ecology in the Baltic and the possible effect they might have on their environment. Earlier investigations state that stickleback mainly occupy the deeper areas offshore, and only migrate to the shallow areas during May–July to spawn. Observations by recreational fishermen indicate that this may be incorrect, and that some adult sticklebacks are present in the shallow areas even during the winter. One aim of this study was to investigate the timing of stickleback migration to a shallow coastal area in Kalmar Sound. The study also aimed to examine the relative abundance in two adjacent shallow areas in the archipelago south of Kalmar, where one of the areas is a pike spawning ground. A one month long test fishing with fyke nets was started on the first day after ice break. Results show that the sticklebacks are present in the bays immediately after the ice break, and that high abundances coincide with the pike spawning period. Stomach analyses showed that sticklebacks consumed a large proportion of crustaceans, but also fish eggs were found. These results shed new light on the management actions for many of the coastal spring spawning fish species that have shown decreasing abundances during the last decades. / Bestånden av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön har ökat markant, data visar på en tiofaldig ökning under det senaste decenniet. Ökningen kan medföra att bl.a. näringsväven, till havs och längs kusterna förändras. Trots vetskapen om detta finns det kunskapsluckor kring spiggens ekologi och dess möjliga påverkan på sin omgivning. Litteratur säger att spiggen till största del bara befinner sig inne längs kusterna under maj-juli. Observationer från sportfiskare tyder på att detta inte stämmer, och att vuxen storspigg befinner sig inne längs kusten och i skärgårdsvikar året om. Ett syfte med studien var att undersöka när spiggen kom in till de grunda vikarna i Kalmarsund. Studien jämförde även spiggtätheterna mellan två närliggande områden där den största skillnaden var födan. Ett månadslångt provfiske inleddes den första isfria dagen i två skyddade vikar söder om Kalmar, där en av lokalerna var en dokumenterad leklokal för gäddor. Resultaten visade att spiggen fanns i vikarna direkt efter islossningen, och vid fisket sammanföll de största spiggfångsterna med gäddleken. Maganalyser visade att en stor andel av födan bestod av olika kräftdjur, men även romkorn hittades. Resultaten tyder på andra förutsättningar för många av de hårt ansatta vårlekande fiskarterna än vad som tidigare är dokumenterat.