Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering. Eutrofiering innebär tillförsel av kväve och fosfor från bland annat jordbruk till havet vilket orsakar massiva algblomningar på somrarna. När fytoplankton sjunker till bottnen och bryts ned förbrukas syrgas vilket kan leda till syrgasbrist och således negativ påverkan på de organismer som lever där. Det kan ge bland annat försämrad reproducering, förändrat födosöksbeteende, förändring i populationsdensitet eller leda till döden hos vissa organismer. Vid nedbrytning av organiskt material under syrgasfria förhållanden bildas också vätesulfid (H2S) som kan vara akut toxiskt och döda många organismer. Många fytoplankton är också toxiska i sig och kan hos en del organismer orsaka skador som minskad tillväxt och minskade energireserver. Det kan också ge andra allvarliga fysiologiska skador eller leda till döden. Hos däggdjur kan toxinerna även orsaka minnesförlust och krampanfall. Toxiner kan också föras vidare mellan olika trofiska nivåer då predatorer äter byten där toxiner ansamlats. När en effekt på detta sätt kan leda till en annan kan hela ekosystemet tillslut förändras och det uppstår obalans. De stora massorna av fytoplankton orsakar också ökad grumlighet och minskad ljusgenomträngning i vattnet. Därmed kan makrofyter (vattenväxter) drabbas och minska i antal. När detta sker drabbas också de organismer som utnyttjar växterna som uppväxthabitat eller har dem som föda. Följaktligen drabbas även nästkommande steg i näringskedjan. Det kan orsaka en lång kedjeeffekt som tillslut rubbar hela ekosystemet. Återhämtningen av Östersjöns ekosystem kan ta lång tid men mycket görs idag för att minska utflödet av kväve och fosfor till vattnet. Bland andra har Helsingforskommissionen (HELCOM) satt upp aktionsplaner med mål för att rädda Östersjöns framtid.

Havet - allt som lever på jorden behöver havet. Havet är källan, där liv skapades. Vi människor är inget undantag. Men vi har skapat ett ohållbart beroende till havet. Det tar upp en fjärdedel av all den koldioxid vi människor producerar, och näst intill all värme alstrad av växthuseffekten. På ytan ser kanske havet ut att må bra. Men i själen mår det dåligt. Hur kan design ändra vår attityd gentemot havet? Vad händer om vi bryter ytan mellan havet och människan? Hur skulle produkter, i en värld vår vi ger havet och dess invånare den respekt de förtjänar, se ut? Om vi skulle leva med och inte av havet? Mitt arbete utspelar sig i ett scenario där vi har förstått vårt behov av havet och där vi värnar om det. Där havet har en framstående roll och människan visar det respekt. För att beskriva det scenariot presenterar jag fiskredskap – redskap som gynnar fiskens liv och miljö. Detta genom att anspela på aktiviteten av att håva och meta och men med redskap vars grundläggande funktion är vänd från att ta en fisks liv till att istället ge den förutsättningar för ett friskare liv.

Gävle hamn under andra världskriget är ett tidigare outforskat område. I denna uppsats undersöks hur hamnens verksamhet samt ekonomi påverkades under krigsåren 1939-1945. Uppsatsen fokuserar på stuveriarbetarförbundet samt den kommunala hamnstyrelsen. Vidare så undersöks huruvida det fanns dokumenterade åsikter angående Nazityskland och eventuella moraliska dilemman som uppstod i samband med handeln mellan Gävle hamn och Nazityskland. Resultatet visar att Nazitysklands ockupation av Danmark och Norge, samt spärren i Skagerack, som innebar ett stop för sjöfart mellan Östersjön och Atlanten, påverkade Gävle hamns verksamhet i stor utsträckning. Detta ledde till att Nazityskland var den enda möjliga stora handelspartnern för svenska Östersjöhamnar, vilket innebar att ekonomin och verksamheten i Gävle hamn upplevde störst nedgång efter att Nazitysklands krigslycka hade vänt. Dokumenterad kritik från stuveriarbetarförbundet mot Nazityskland var sparsam till mängden, men ökade något mot slutet av kriget.

Bräckta tårar” är en animerad kortfilm som behandlar ett av Östersjöns miljöproblem, döda bottnar. Det är ett projekt som visar vad som händer i havet och hur det påverkar livet under ytan. Med filmen vill jag på ett illustrativt sätt berätta och beskriva den situation Östersjön befinner sig i. Genom att följa ett friskt hav, som förstörs alltmer på grund av övergödningens påverkan, hoppas jag att fler får kunskap om vad som händer i vårt hav och på så sätt prioriterar ett bättre skydd mot våra ovärderliga naturresurser. / Brackish tears" is an animated short film about the Baltic Sea’s dying sea beds. The film describes the process by which this environmental crisis occurs, focused upon the “Dead Zones” and the sea life that used to flourish there. Following a fresh and healthy sea as it is thoroughly destroyed by chemical pollutants from agriculture run-off, I intend to exhibit the vitality of sea life and the quickness by which it is gone. My hope is that through knowledge, our priorities can move towards better protection of our invaluable and irreplaceable natural resources.

<p>Utvecklingen av algblomningar i Östersjön har blivit mer diskuterat i media under senare år. Eftersom algblomningar ofta infaller samtidigt som turistsäsongen så har områden som är beroende av turistnäringen drabbats hårt. Under sommaren 2005 inträffade massiva giftiga algblomningar i Östersjön, och detta påverkade turismen på Öland negativt ur ekonomisk synpunkt. Mänsklig påverkan är ansedd vara huvudorsaken bakom den ökade förekomsten av algblomningar i Östersjön. Målet med detta projekt är att undersöka hur förekomsten av algblomningar påverkar turismen på Öland. Genom att ha samlat in vattenprover vid tre olika platser på Öland under sommaren 2007, har parametrar så som näringsstatus, temperatur, salthalt, phytoplankton sammansättning och klorofyll-a undersökts. Mängden nederbörd har observerats via data från SMHI. Detta har gjorts för att kunna studera eventuella samband mellan näringsstatus vid kusterna och möjlig avrinning från land. Två enkäter har skickats ut till samtliga camping ägare på Öland, i ett försök att se hur algblomningar har påverkat turismen under åren 2005, 2006 samt 2007. En enkät utdelades också under sommaren 2006, men denna var riktad till turisterna som besökte campingar på Öland. Ett av de slutliga målen var att undersöka hur förekomsten av algblomningar och miljöfaktorer, så som temperatur, salthalt, nederbörd och näringsämnen är sammankopplade. Provtagningsplatserna skiljde sig åt när det gällde till vilken grad de påverkats av algblomningar. Den nordvästra kusten, Köpingsvik, har nästan aldrig exponerats för algblomningar, medan den östra kusten, Gärdslösa, oftast har det. Den sydvästra kusten , Mörbylånga, har varit drabbad under vissa år. Detta material har sedan jämförts med material insamlat från 2006.  Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Turismen under 2006 och 2007 visade inte ha varit negativt påverkat av algblomningar. Turismen under 2005 visade sig däremot ha varit negativt påverkat av algblomningar. Cyanobakterier förekom i lågt antal under 2006 och 2007, men andra alggrupper blommade under våren och sommaren, speciellt en grupp av sötvatten dinoflagellat kallad Peridiniopsis polonicum. Denna art förekomi höga antal i både Gärdslösa och Mörbylånga, under slutet av juli och i augusti.</p><p>.</p>

No description available.

Utvecklingen av algblomningar i Östersjön har blivit mer diskuterat i media under senare år. Eftersom algblomningar ofta infaller samtidigt som turistsäsongen så har områden som är beroende av turistnäringen drabbats hårt. Under sommaren 2005 inträffade massiva giftiga algblomningar i Östersjön, och detta påverkade turismen på Öland negativt ur ekonomisk synpunkt. Mänsklig påverkan är ansedd vara huvudorsaken bakom den ökade förekomsten av algblomningar i Östersjön. Målet med detta projekt är att undersöka hur förekomsten av algblomningar påverkar turismen på Öland. Genom att ha samlat in vattenprover vid tre olika platser på Öland under sommaren 2007, har parametrar så som näringsstatus, temperatur, salthalt, phytoplankton sammansättning och klorofyll-a undersökts. Mängden nederbörd har observerats via data från SMHI. Detta har gjorts för att kunna studera eventuella samband mellan näringsstatus vid kusterna och möjlig avrinning från land. Två enkäter har skickats ut till samtliga camping ägare på Öland, i ett försök att se hur algblomningar har påverkat turismen under åren 2005, 2006 samt 2007. En enkät utdelades också under sommaren 2006, men denna var riktad till turisterna som besökte campingar på Öland. Ett av de slutliga målen var att undersöka hur förekomsten av algblomningar och miljöfaktorer, så som temperatur, salthalt, nederbörd och näringsämnen är sammankopplade. Provtagningsplatserna skiljde sig åt när det gällde till vilken grad de påverkats av algblomningar. Den nordvästra kusten, Köpingsvik, har nästan aldrig exponerats för algblomningar, medan den östra kusten, Gärdslösa, oftast har det. Den sydvästra kusten , Mörbylånga, har varit drabbad under vissa år. Detta material har sedan jämförts med material insamlat från 2006.  Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Turismen under 2006 och 2007 visade inte ha varit negativt påverkat av algblomningar. Turismen under 2005 visade sig däremot ha varit negativt påverkat av algblomningar. Cyanobakterier förekom i lågt antal under 2006 och 2007, men andra alggrupper blommade under våren och sommaren, speciellt en grupp av sötvatten dinoflagellat kallad Peridiniopsis polonicum. Denna art förekomi höga antal i både Gärdslösa och Mörbylånga, under slutet av juli och i augusti. .

<p><p><strong>Sammanfattning.</strong></p><p> </p><p>Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.</p><p> </p><p>Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.</p><p> </p><p>Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?</p><p> </p><p>Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.</p></p>

The Baltic Sea is one of the world’s most polluted seas. Increased discharge of nutrients due to greater populations of people, together with a slow water exchange, creates great stress on the sea. Too much nutrients leads to increased growth of algae and causes problem in the ecosystem. Even if we reduce nutrient discharge the problem still exist in the ocean. When algae dies and sinks, more nutritional substances is produced called "internal eutrophication". This phenomenon will grow in the future due to a warmer climate and the problem is spreading towards the coastal zone, which is an important site for fish recreation. By removing the abundance of algae, the nutritional and toxic substances are reduced and the algae biomass can be a future resource for biofuel production.

Det atlantiska laxbeståndet i Östersjön är idag hotat, vilket är ett resultat av antropogen påverkan, och det har i praktiken inte funnits någonförvaltningsplan för laxen i Östersjön på nästan 10 år. Ett förslag gällande en flerårig förvaltningsplan för Östersjölaxen lades fram av EUkommissionen2011, vilken syftade till att bidra till ett hållbart nyttjande av laxen, och att den genetiska integriteten och variationen bevaras.Huvudsyftet med denna studie är att undersöka utvalda remissvar som framtagits efter förslaget. Remissvaren är officiella utlåtanden från berördamyndigheter och icke-statliga organisationer, och som har framförts till regeringen. Innehållsanalysen kommer att användas i syfte att nå enfördjupning samt identifiera återkommande mönster och teman utifrån remissvaren och de två utförda intervjuerna. Analysen visar att mångaaktörer påvisar en generellt sett positiv inställning till förslaget, men meningsskiljaktigheter och kritik av föreslagna åtgärder och tillvägagångssättkaraktäriserar flera av remissvaren. Detta märks tydligt under förslagen gällande utfasning av utsättningar och smoltproduktionsmålen, där mångaåtgärds- och tillvägagångsförslag är mycket tidskrävande, och förändringar sker över längre tidsperioder. Det är därför av stor vikt attförändringsprocesser påbörjas långt innan man riskerar att nå en punkt där skadan blir oåterkallelig. / The population of the Atlantic salmon in the Baltic Sea is threatened by substantial anthropogenic activities, and in practice, an action plan hasbeen missing for almost a decade. A proposal for a multi annual action for the Baltic salmon stock was presented by the EU-commission 2011,this plan aimed to aid attempts of reaching a sustainable exploitation of the salmon stock, and to sustain the genetic integrity and diversity of thespecies. The main purpose of this thesis is to examine selected statements of opinion in regards of mentioned proposal, these statements areofficial recommendations carried out by concerned authorities and NGO’s, and have been delivered to the Swedish government. Content analysiswill be used on the statements of opinion and the two interviews. The analysis shows that various actors are generally positive towards theproposal of a multiannual action plan, but disagreements and critique of proposed approaches tend to be dominant in several statements. This isvery clear in terms of the phasing out of the salmon releases and the smolt production goals, which the proposal deals with. A large number ofproposed measures and associated processes are very time consuming, and thus, changes in matters like these happen over extended periods oftime. It is therefore of great importance that actions are put in motion long before the risks of reaching irreversible damages becomes evident.