Global ETD Search

1	I fredlig hamn : Hur en fredlig hamn påverkades under en fientlig tid: Gävle Hamn under andra världskriget 1939-1945 Eklund, Manne January 2016 (has links) Gävle hamn under andra världskriget är ett tidigare outforskat område. I denna uppsats undersöks hur hamnens verksamhet samt ekonomi påverkades under krigsåren 1939-1945. Uppsatsen fokuserar på stuveriarbetarförbundet samt den kommunala hamnstyrelsen. Vidare så undersöks huruvida det fanns dokumenterade åsikter angående Nazityskland och eventuella moraliska dilemman som uppstod i samband med handeln mellan Gävle hamn och Nazityskland. Resultatet visar att Nazitysklands ockupation av Danmark och Norge, samt spärren i Skagerack, som innebar ett stop för sjöfart mellan Östersjön och Atlanten, påverkade Gävle hamns verksamhet i stor utsträckning. Detta ledde till att Nazityskland var den enda möjliga stora handelspartnern för svenska Östersjöhamnar, vilket innebar att ekonomin och verksamheten i Gävle hamn upplevde störst nedgång efter att Nazitysklands krigslycka hade vänt. Dokumenterad kritik från stuveriarbetarförbundet mot Nazityskland var sparsam till mängden, men ökade något mot slutet av kriget. Andra världskriget handel Nazityskland Östersjön
2	Uppgång och fall : Läromedelsanalys om Sovjetunionen i komparation till Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien / Rise and fall : Textbook analysis on the Soviet Union in comparison tothe Roman Empire, Nazi Germany and Yugoslavia Mizuno Helmertz, Sarah January 2022 (has links) Denna studie syftar till att undersöka digitala läromedelstexter om Sovjetunionens kontroversiella historia och vidare i komparation till historieskrivningar om Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien. De utvalda ämnesområdena innefattar olika grader av politisk känslighet och utgör samhällen som har uppstått och fallit under olika tidsperioder. Genom kvalitativa begrepps-, idé- och ideologianalyser har manifesta värdeladdade begrepp och den latenta historiesynen kunnat identifieras i de olika granskade narrativen. Vidare har tolkningarna integrerats i Francis Fukuyama och Mark Fishers teorier om historiens slut och kapitalistisk realism, för att därefter utkristalliseras i Peter Aronssons fyra historiekulturella grundtroper. Utöver nyansering av den ryska revolutionen påvisar studiens resultat en tydlig anti-sovjetisk historiesyn med explicit upphöjning av kapitalistiskt associativa begrepp, samt formuleringar som förkastar kommunismen och ser den som en olycklig parentes med ett tydligt historiskt slut. Den djupaste indikationen av kapitalistisk realism ingår i de narrativ som har uteslutits ur läromedlen, såsom redogörelser av positiva sovjetiska reformer och pluralism. Det går att tolka det ensidiga perspektivet och bortfallet av historisk fakta som en konsekvens av den partipolitiska känslighet som funnits i Sverige beträffande Sovjetunionen. Även 1990-talets politisk-akademiska debatt om totalitarismteorin har lämnat sina spår i historieskrivningen. I läromedelstexter om andra samhällen som har bildats och rasat går det att finna både likheter och skillnader med förklaringsmodeller om Sovjetunionen. Den största utmärkande åtskillnaden är att historieskrivningen om Romarriket och Nazityskland erbjuder ett mycket mer fylligt, pedagogiskt innehåll med tolkningsmöjligheter och olika narrativ om människors levnadsvillkor. Ett sådant resultat kan tolkas i relation till att Romarriket och Nazityskland, med anledning av tidsmässig och politisk distans från Sverige, enklare tas an med större mångsidighet. Likheterna rör däremot bortfallet av jugoslavers levnadsvillkor och titoismen, samt beskrivningen av Jugoslaviens kaosartade övergång från kommunism till marknadsekonomi och nationalism. Även Nazitysklands läromedelstexter har gemensamma drag med Sovjetunionens, då historiens slut efter andra världskriget mynnar ut i Berlinmurens fall och enandet i den fria marknadsekonomin. Slutligen visar studien en brist i samstämmighet mellan de granskade läromedlen och kritiserar den alltemellanåt låga kvalitét som presenteras i flertal texter, då somliga författare har uteslutit essentiella förklaringar, frångått objektivitet med värdeladdade begrepp och framfört felaktig historisk fakta. På så vis går det att dra slutsatsen om behovet av en mer systematisk läromedelsgranskning i Sverige av såväl stora förlag som kostnadsfria hemsidor. Läromedelsanalys Sovjetunionen Romarriket Nazityskland Jugoslavien historieskrivning historiesyn kapitalistisk realism historiens slut History Historia Didactics Didaktik
3	Svenska pressens framställning av Adolf Hitlers 50- årsdag den 20 april 1939 Muntau, Michelle January 2011 (has links) No description available.
4	Nazityskland i populärkulturen : Minne, myt, medier Kingsepp, Eva January 2008 (has links) <p>The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants.</p><p>I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory.</p> Nazi Germany popular culture film videogames myth collective memory Nazityskland populärkultur film dataspel myt kollektivt minne Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
5	Nazityskland i populärkulturen : Minne, myt, medier Kingsepp, Eva January 2008 (has links) The study follows the tradition of Cultural Studies, with a special interest in visual culture, and examines how history is being represented in different media, how these representations are interpreted by the audience, and how the outcome functions in the individual knowledge-building about this particular era. Here the notion of what is often called a collective, or cultural, memory, is important; both as a vehicle for a dominant discourse on memory and as a counterpart to individual memory, which might be more or less in agreement or opposition with the dominant. A central theme is the examination of how elements of the mythical enters a historical narrative, how they affect this, and how this is being interpreted by the audience. The media texts examined are mostly films (fiction and docudramas as well as documentaries) and computer games, although there are also some examples from role-playing games and alternative popular music. The audience part of the study consists of 11 in-depth interviews and a number of additional informants. I propose that the media material indicates a convergence between myth in the traditional, religiously connected sense, and in the secularized sense of Roland Barthes. The former is made visible by the persistent use of elements of a clearly metaphysical nature, while the latter is made clear through the almost omnipresent authoritarian character of the media presentations. The material in its entirety clearly shows the importance of transmediality, transmedia storytelling and knowledge communities (cf Henry Jenkins) within the context. The audience examined expresses a highly critical attitude towards what is considered to be a “mainstream” media representation of World War II and Nazi Germany that – according to them – transforms the gruesome historical reality into cheap thrills and entertainment. Thus, it becomes fundamentally problematic to look upon the media representations of the theme as an expression of collective memory. Nazi Germany popular culture film videogames myth collective memory Nazityskland populärkultur film dataspel myt kollektivt minne Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
6	Brytningstid : En studie av fackföreningsrörelsen i Grängesbergs gruvindustri 1933-1945 Rönnbäck, Christoffer January 2009 (has links) <p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p> LO SAC Grängesberg LS gruvfack gruv Grängesberg TGO LS Gruvettan Nazityskland gruvindustri järnmalm andra världskriget järnmalmsexport syndikalism reformism syndikalister reformister landsorganisationen facklig organisering ekonomiska bedömningar politiska bedömningar politisk verksamhet antinazism handelspolitik History Historia
7	Brytningstid : En studie av fackföreningsrörelsen i Grängesbergs gruvindustri 1933-1945 Rönnbäck, Christoffer January 2009 (has links) Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget. LO SAC Grängesberg LS gruvfack gruv Grängesberg TGO LS Gruvettan Nazityskland gruvindustri järnmalm andra världskriget järnmalmsexport syndikalism reformism syndikalister reformister landsorganisationen facklig organisering ekonomiska bedömningar politiska bedömningar politisk verksamhet antinazism handelspolitik History Historia
8	Fredens ö i krigets hav : En pressundersökning av Växjö tidningars ledare om andra världskrigets konflikter i Norden / The Island of Peace in the Sea of War : A newspaper study of Växjö city’s newspaper editorials regarding the conflicts of the Second World War in the Nordic countries Gustafsson, Joel, Söderqvist, Niclas January 2015 (has links) ABSTRACT Gustafsson, J. & Söderqvist, N., “’The Island of Peace in the Sea of War’ A newspaper study of Växjö city’s newspaper editorials regarding the conflicts of the Second World War in the Nordic countries”, Linnaeus University. A qualitative textual analysis delving into three local newspapers from Växjö city is in many ways the essence of this study. The main purpose of this study is to examine three key conflicts, the Winter War, Operation Weserübung and the Continuation War. Each conflict has been assessed in relation to the opinions advocated in the editorials of the three politically diverse newspapers. The theoretical basis for this study is founded on similar analysis made by Nybom, Johansson and Åmark who all have contributed to the content of this particular essay. Most of all, Nyboms categorization of the so-called realism and idealism have helped us in understanding the motives and plans of action concerning the nations involved in the selected conflicts. There are several interesting conclusions in this study, in particular the newspapers’ view on main antagonists such as the Soviet Union and Nazi Germany, as well as the Allies. Newspaper studies Smålandsposten Kronobergaren Nya Växjöbladet World War 2 WW2 Second World War Nazi Germany Soviet Union Sweden Finland Norway Denmark Winter War Operation Weserübung Operation Barbarossa Continuation War Neutrality the Allies Pressundersökning Presstudie Smålandsposten Kronobergaren Nya Växjöbladet Andra världskriget Nazityskland Sovjetunionen Sverige Finland Norge Danmark Finska vinterkriget Ockupationen av Danmark och Norge Operation Barbarossa Fortsättningskriget Neutralitet de allierade stormaktskriget
9	"Åtgärder som befrämja rikets försvar och överensstämma med flaggans värdighet" : En undersökning av Sveriges marinstrategi våren 1941 Strömgren Lasell, Victor January 2021 (has links) Denna uppsats undersöker Sveriges marinstrategi i händelse av krig med Tyskland respektive Sovjeteunionen våren 1941 utifrån Chefen för Marinens instruktioner för krigsfall I respektive II. / This paper explores Swedish naval strategy during the Second World War (1939-1945), an area that has not seen significant research. This paper focuses on how Swedish maritime forces were to be used in case of war with Germany (War Plan I; Krigsfall I), and with the Soviet Union (War plan II; Krigsfall II). This paper focuses on Swedish planning during the spring of 1941. The period after the fall of France (June 1940) and before the German invasion of the Soviet Union (June 1941) was a period where both Germany and the Soviet Union possessed what could be described as strategic freedom of action. This means large parts of their armed forces could have been used for operations against Sweden. The basis for each potential conflict was different: Germany occupied Norway and Denmark and could launch a ground invasion of Sweden directly; meanwhile Sweden and the Soviet Union were still separated by Finland and the Baltic Sea. Maritime forces would therefore play very different roles in the two War Plans. No official plans in case of war with the western Allies existed at the time, and hence this has not been explored here. The conclusion of this paper is that Swedish naval strategy at the time was somewhat offensive and focused on gaining sea control, at least in the Baltic Sea and Gulf of Bothnia, to maintain freedom of action to be able to conduct troop movements along the Swedish coast, to the island of Gotland, and to Finland. Sweden 1941 World War two Second world war WW2 naval strategy strategy see power naval power war planning defence planning Nazi Germany Soviet Union Finland Ruotsi 1941 Toinen maailmansota Strategia Laivasto laivaston strategia puolustuksen suunnittelu Natsi-Saksa Neuvostoliitto Suomi Schweden 1941 zweites Weltkrieg Marine Strategie Marine-Strategie See-Strategie Flotten-Strategie Verteidigungsplanung Kriegsplanung NS-Deutschland Deutschland Sowjetunion Finnland Sverige andra världskriget 1941 flottan marinstrategi strategi krigsplanering flottstrategi sjömakt försvarsplanering Nazityskland Sovjetunionen Finland History Historia Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

Search results