Global ETD Search

1	Samverkan för ett civilt försvar : En fallstudie av civil-militär samverkan inom Militärregion syd Lindberg, Sara January 2015 (has links) Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna. Utifrån detta går att konstatera att det råder till stor del samsyn mellan länsstyrelserna och MR S vilket ses som en god möjlighet för samverkan. Andra viktiga möjligheter för samverkan är att det finns ett ömsesidigt beroende mellan länsstyrelserna och MR S, det förändrade säkerhetspolitiska läget ökar motivationen för samverkan gällande civilt försvar samt att det finns en vilja att använda kunskap förvärvad från samverkan för civilt försvar inom andra samverkansområden. De största bristerna anses vara den omgivande kontexten där arbetet med civilt försvar försvåras av att det saknas styrning och direktiv från central nivå samt att det inte tilldelats resurser för arbetet. Det saknas incitament för privata aktörer att ingå samverkan för civilt försvar och lagar behöver moderniseras då de till stor del härrör från tiden med det gamla civilförsvaret. På regional nivå behöver ett gemensamt syfte utarbetas, kunskap om lagstiftningen behöver utökas samt att det behöver klargöras vilka mandat som gäller och vem som har rätt att besluta om vad. Utifrån resultatet från intervjuerna finns det kritik mot modellen vilken beskriver beroendet och förhållandena mellan kategorierna, då det i detta fall inte förefaller vara helt korrekt. Civil-militär samverkan Militärregion syd civilt försvar totalförsvar försvarsplanering Collaborative Governance
2	Den försvarsmedicinska bron : hur påverkar försvarsmedicinsk planering svensk försvarsplanering och genomförande av militära operationer? Gustafsson, Cecilia January 2020 (has links) The capability of the Swedish Armed Forces has been reduced to such an extent that the Armed Forces most likely cannot cope with health care within its own organization in the event of an armed attack on the country. The project Totalförsvarets sjukvårdssystem (The healthcare system of the total defence), initiated in 2015 by the Swedish Armed Forces and the National Board of Health and welfare, did a review of Sweden´s medical capacity, its limitations and needs at peace, crisis and armed conflict. However, the project did not profoundly review the conditions of military medicine for armed conflicts, the capacity of military medical planning and how the military medical capacity affects the planning and implementation of operations. This knowledge gap is not filled by available research or other source of information. The purpose of this work is to fill this gap through a qualitative method via interviews and text analysis. The work is supported by Moshe Kress's logistics theory of valuation of plans; macro- and micro-level subdivision in the planning process and need for information for medical planning. To adapt Moshe Kress's theory to the military medicine a theory development has been made. The result of the work shows that the capacity of military medicine is insufficient and that medical planners are not obvious partners in national military planning. This will probably effect both planning and execution through lack of credibility and fighting morale. This can also have a negative impact on the will to defend Sweden. Research in military medicine for the purpose of this work is limited. A probable cause may be that there is lack of basic research in the field of military medicine and that information about capacity, capabilities and limitations is mainly confidential. defence medicine defence medicine capacity defence planning medical planning conducting military operations casualty estimation combat moral Moshe Kress försvarsmedicin försvarsmedicinsk kapacitet försvarsplanering medicinsk planering genomförande av militära operationer skadeutfallsberäkning stridsmoral Moshe Kress Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
3	"Åtgärder som befrämja rikets försvar och överensstämma med flaggans värdighet" : En undersökning av Sveriges marinstrategi våren 1941 Strömgren Lasell, Victor January 2021 (has links) Denna uppsats undersöker Sveriges marinstrategi i händelse av krig med Tyskland respektive Sovjeteunionen våren 1941 utifrån Chefen för Marinens instruktioner för krigsfall I respektive II. / This paper explores Swedish naval strategy during the Second World War (1939-1945), an area that has not seen significant research. This paper focuses on how Swedish maritime forces were to be used in case of war with Germany (War Plan I; Krigsfall I), and with the Soviet Union (War plan II; Krigsfall II). This paper focuses on Swedish planning during the spring of 1941. The period after the fall of France (June 1940) and before the German invasion of the Soviet Union (June 1941) was a period where both Germany and the Soviet Union possessed what could be described as strategic freedom of action. This means large parts of their armed forces could have been used for operations against Sweden. The basis for each potential conflict was different: Germany occupied Norway and Denmark and could launch a ground invasion of Sweden directly; meanwhile Sweden and the Soviet Union were still separated by Finland and the Baltic Sea. Maritime forces would therefore play very different roles in the two War Plans. No official plans in case of war with the western Allies existed at the time, and hence this has not been explored here. The conclusion of this paper is that Swedish naval strategy at the time was somewhat offensive and focused on gaining sea control, at least in the Baltic Sea and Gulf of Bothnia, to maintain freedom of action to be able to conduct troop movements along the Swedish coast, to the island of Gotland, and to Finland. Sweden 1941 World War two Second world war WW2 naval strategy strategy see power naval power war planning defence planning Nazi Germany Soviet Union Finland Ruotsi 1941 Toinen maailmansota Strategia Laivasto laivaston strategia puolustuksen suunnittelu Natsi-Saksa Neuvostoliitto Suomi Schweden 1941 zweites Weltkrieg Marine Strategie Marine-Strategie See-Strategie Flotten-Strategie Verteidigungsplanung Kriegsplanung NS-Deutschland Deutschland Sowjetunion Finnland Sverige andra världskriget 1941 flottan marinstrategi strategi krigsplanering flottstrategi sjömakt försvarsplanering Nazityskland Sovjetunionen Finland History Historia Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

1

Page generated in 0.0971 seconds