Betydelsen av god anda och stridsmoral för att nå framgång i strid är vida omskrivet historiskt av såväl fältherrar som krigsvetare. Militärt tänkande har alltid strävat mot att finna svar på hur seger uppnås, vilket renderat i krigföringsprinciper. En av krigföringsprinciperna utgörs av ”Principen om god anda”, vilken innefattar bland annat vilja och stridsmoral. God anda är väl beforskat, men inte ur och mot en svensk kontext. Om god andas betydelse och påverkan för svensk personal i stridssituationer bättre kan förstås kan detta också påverka vikten av att beakta krigföringsprincipen och att ge god anda mer central roll och betydelse. Studiens syfte är att få djupare förståelse för hur god anda uppfattas och värderas hos svensk militär personal med erfarenheter av skarpa stridssituationer. Genom en induktiv ansats, exploration och en empiriskt grundad teori skapas denna förståelse. Resultatet visar att god anda uppfattas och förstås som en förmågeskapande process som utgör grunden till, och har direkt påverkan på enhetens förmåga. Enheter med stridserfarenhet kan nå en djupare god anda, och därmed även nå längre och djupare i den förmågeskapande processen. Resultatet visar även att god anda värderas som en mycket viktig grund till att skapa förutsättningar för effektivitet och framgång i strid. En slutsats är att betydelsen av god anda är undervärderad som krigföringsprincip och förmågeskapande process i svenska doktriner och reglementen. Detta genom att resultatet, styrkt i tidigare forskning, tydligt visar på hur god anda utgör grundfundamentet till effektivitet och förmåga i strid.

The capability of the Swedish Armed Forces has been reduced to such an extent that the Armed Forces most likely cannot cope with health care within its own organization in the event of an armed attack on the country. The project Totalförsvarets sjukvårdssystem (The healthcare system of the total defence), initiated in 2015 by the Swedish Armed Forces and the National Board of Health and welfare, did a review of Sweden´s medical capacity, its limitations and needs at peace, crisis and armed conflict. However, the project did not profoundly review the conditions of military medicine for armed conflicts, the capacity of military medical planning and how the military medical capacity affects the planning and implementation of operations. This knowledge gap is not filled by available research or other source of information. The purpose of this work is to fill this gap through a qualitative method via interviews and text analysis. The work is supported by Moshe Kress's logistics theory of valuation of plans; macro- and micro-level subdivision in the planning process and need for information for medical planning. To adapt Moshe Kress's theory to the military medicine a theory development has been made. The result of the work shows that the capacity of military medicine is insufficient and that medical planners are not obvious partners in national military planning. This will probably effect both planning and execution through lack of credibility and fighting morale. This can also have a negative impact on the will to defend Sweden. Research in military medicine for the purpose of this work is limited. A probable cause may be that there is lack of basic research in the field of military medicine and that information about capacity, capabilities and limitations is mainly confidential.