Military campaigns has throughout time been analysed through the eyes of the commanding officers and their tactical knowledge. Is this the only way to analyse military campaigns or can victory be explained through other actions then tactical decisions? Can the importance of logistics explain outcomes in different military campaigns? This study strives to explain how logistic measures can explain different outcomes in military campaigns. The concept which is used in this study is Moshe Kress theory on operational logistics, and through this I will try to explain the importance of logistics as a factor for outcomes in military campaigns. This study has shown that pre-emptive measures in the operational logistics level can change the outcome of military campaigns. Although logistics isn´t the only reason for victory or defeat in military campaigns this study shows the importance in understanding and making sure your logistic planning is as well planned as your tactical planning.

Despite Operation Iraqi Freedoms operational success, many reports revealed that the operational  logistics were under considerable pressure. Nonetheless, it did not fail completely, however the operational logistics from OIF had a lot of lessons to learn. This is evident in a number of articles, which have a practical way of viewing the issues at hand. This paper analyses the operational logistics with a more theoretical approach, and incorporates Moshe Kress seven properties for operational logistics. The result shows that the operational logistics was good enough, even though it lacked a few of the operational properties. This is thought to be because of an inbalance between the properties, which can further explain why the operation was a success whilst the operational logistics was just adequate.

Den viktigaste målsättningen för Försvarsmakten under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 var en ökad operativ förmåga. Som en del i detta genomfördes utredningarna Logistik för högre försvarsberedskap och Ledning för ett starkare försvar vilket renderade i en tyngdpunktsförskjutning av logistiken från den operativa (baktung) till den taktiska (framtung) nivån. Forskaren Moshe Kress menar att framtung logistik byter operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet och ger försämrad operativ förmåga eftersom möjligheterna att möta olika militärstrategiska utfall minskar. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom att en framtung logistik går således tvärtemot Kress teorier. För att svara på hur tyngdpunktsförskjutningen av logistiken påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga prövas Kress teorier mot två av Försvarsmaktens logistikkoncept (2016 och 2020). Kunskapen som erhålls från uppsatsen förväntas ge viktiga intressenter en ökad förståelse för hur militär logistik mest effektivt kan organiseras framöver. Uppsatsens resultat påvisar att Kress teorier har begränsad giltighet förutom på den operativa nivån. Resultaten visar även att Försvarsmakten har nått en ökad operativ förmåga trots att det går emot ledande logistikteoriers slutsatser. Dagens logistikkoncept speglar tydligt de militärstrategiska målsättningarna – vilket är en förutsättning för ökad operativ förmåga.

Under perioden 2011-2013 opererade det svenska helikopterförbandet Swedish Air Element Helikopter 10B på Camp Marmal i Afghanistan i syfte att utgöra sjuktransportresurs för Regional Command North inom ramen för ISAF (International Security Assistance Force). Förbandet bidrog till sjuktransportförmåga med helikopter i norra Afghanistan tillsammans med amerikanska, tyska och norska helikopterförband. De taktiska kraven på förbandet innebar att kunna hålla en hög beredskap med hög tillgänglighet i en konfliktfylld miljö i syfte att rädda liv. Den här studien syftar till att undersöka förbandets logistik och hur den påverkade förbandets operationer och verksamhet men även att undersöka i vilken utsträckning Moshe Kress teoribildning kan förklara logistiken i det valda fallet. Undersökningen visar på ett minimalistiskt logistiksystem som också bidrog positivt till förbandets operationer och verksamhet. Vidare var förbandet i hög grad beroende av extern försörjning där baseringen spelade en avgörande roll. Insatsen föregicks av en omfattande planering för att säkerställa tillgänglighet, både i insatsområdet och på hemmaförband. Undersökningen visar på att de största framgångsfaktorerna för logistiksystemet var framsynthet, tillgänglighet, överlevnadsförmåga och enkelhet.

The capability of the Swedish Armed Forces has been reduced to such an extent that the Armed Forces most likely cannot cope with health care within its own organization in the event of an armed attack on the country. The project Totalförsvarets sjukvårdssystem (The healthcare system of the total defence), initiated in 2015 by the Swedish Armed Forces and the National Board of Health and welfare, did a review of Sweden´s medical capacity, its limitations and needs at peace, crisis and armed conflict. However, the project did not profoundly review the conditions of military medicine for armed conflicts, the capacity of military medical planning and how the military medical capacity affects the planning and implementation of operations. This knowledge gap is not filled by available research or other source of information. The purpose of this work is to fill this gap through a qualitative method via interviews and text analysis. The work is supported by Moshe Kress's logistics theory of valuation of plans; macro- and micro-level subdivision in the planning process and need for information for medical planning. To adapt Moshe Kress's theory to the military medicine a theory development has been made. The result of the work shows that the capacity of military medicine is insufficient and that medical planners are not obvious partners in national military planning. This will probably effect both planning and execution through lack of credibility and fighting morale. This can also have a negative impact on the will to defend Sweden. Research in military medicine for the purpose of this work is limited. A probable cause may be that there is lack of basic research in the field of military medicine and that information about capacity, capabilities and limitations is mainly confidential.

The fact that military logistics should be studied more is mentioned by many, but the problem still seems to persist year after year. To be able to study war from a logistical perspective, theories and theoretical frameworks need to be developed. The systems and terms for operational logistics are not as clear as the terms used for the strategic and tactical level. Moshe Kress has developed properties to explain the operational logistics. This thesis examines if the properties can explain the operational logistics, through a theory-testing comparative case study of Operation Enduring Freedom and Operation Iraqi Freedom. The results shows that Kress's properties can explain the operational logistics during the operations. The analysis of Operation Enduring Freedom shows that all four properties was fulfilled. Operation Iraqi Freedom, which had clear logistical shortcomings during the operation, however, only shows fulfillment of one property, partial fulfillment of two properties and that one property was not fulfilled at all.

En teorikonsumerande studie med syftet är att förstå fenomenet ’övning i funktionen logistik’ på taktisk/operativ nivå genom perspektivet ämnesexperter med stöd av Moshe Kress tio principer för operativ logistik. Att öva logistisk förmåga är viktigt för att öka förmågan på krigsförband inom logistikfunktionen och därigenom öka den totala krigföringsförmågan hos alla förband på markarenan. Att logistik är viktigt för militär verksamhet råder det ingen tvekan om. Att effektivt öva alla förbandstyper inom en brigad samtidigt är komplicerat. Denna studie utforskar logistik i övningar och de faktorer som påverkar övningars förutsättningar.  Genom tematisk-analys av empiri inhämtad genom intervjuer från ämnesexperter skapas en översikt av övning som fenomen. Kress teori främjar förståelsen av logistik i övningar genom den kategorisering av information som perspektiven inbjuder till. Vissa skeenden under övningsverksamhet kan inte förstås med hjälp av Kress tio perspektiv utan placeras utanför hans modell, här återfinns information som mer övergripande rör planering av övningar.  Ingen av Kress tio principer kan efter analysen sägas väga tyngre utan det är med översikten av information det går att se mönster och därutav få inspiration till att öka effekten och skapa bättre förutsättningar för alla krigsförband. Från de sammanställda resultaten efter studien har områden för potentiell förbättring identifierats så som medvetna prioriteringar av förband under ”större övningar”, vikten av kunskap hos chefer och övningsplanerare samt vikten av integrerad övningsplanering mellan förband. Studiens resultat pekar på vikten av erfarenhet, attityd och listar utmaningar med att bedriva övningar för logistikförband på taktisk nivå.