Syftet med studien är att hitta och testa metoder för att effektivisera instuderingen av musikstycken. Några metoder för att effektivisera övningen valdes ut och testades på preludier ur Das Wohltemperierte Klavier av J.S. Bach. Efter varje övningspass noterades övningstiden (med 1 minuts noggrannhet) och en kort sammanfattning av vad som gjordes under övningspasset. Den totala övningstiden fram tills musikstyckena uppnått studiens kriterier för att vara ”klart” jämfördes med grundtestet för att se om övningstiden förkortats märkbart genom att använda sig av den metod som testats. De element som upplevdes ha fungerat och som har stöd i litteraturen samlades ihop och beskrevs. Efter detta övades verket Thème Varié av Francis Poulenc in med den metod som blev resultatet av studien.

No description available.

På uppdrag av Kliniskt Tränings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med ämnet simulationsträning. Simulationsträning introducerades under 50-talet i den medicinska världen. Sedan dess har det gjorts många framsteg och förbättringar på området, i takt med att kraven ökar på sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den här studien var att studera effekter av simulationsträning. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationsträning och dess effekter. Efter analysen av artiklarna framkom två teman vilka benämndes som undervisningsformer och studenters upplevelser av simulationsträning. En av slutsatserna som framkom i studien, var studenternas positiva inställning till simulationsträning, där de får en chans att koppla ihop teori med praktik. Studenterna kände sig bättre förberedda inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och de nyutexaminerade sjuksköterskorna för den kliniska verkligheten, efter att de hade simulationstränat. Då det saknas entydiga verktyg för att mäta effekterna av simulationsträning, skulle detta kunna vara ett viktigt uppslag för vidare forskning.

Syftet med uppsatsen är att studera övningsvanor hos elever på en kommunal kulturskola.Detta har gjorts genom en enkät som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enkulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur  mycket tid olika instrumentgrupper läggerned på övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt så mycket somblåsarna. Ungefär 4 av 5 elever säger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva på sitt instrument hemma är tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ”det är tråkigt”. De som ”inte har tid” att öva så mycket somde skulle vilja, ägnar något mer tid (fler dagar) än andra åt datoraktiviteter och idrott, men litemindre tid åt tv-spel. I slutändan jämnar det ut sig: grupperna ägnar sammanlagt lika mångadagar på fritidsaktiviteter Som exempel på tillfällen då eleverna övar mer än vanligt angesfrämst ”när det finns extra tid” (t.ex. lov, helger, eller när man inte har många läxor frånskolan) och inför uppspelning. För att de skulle vilja öva mer anser de sig behöva mer tid ochmindre skolarbete, men det finns också ett antal elever som uppger att det åligger dem självaatt ta sig tid eller motivera sig själva. Praktiskttaget alla tillfrågade tycker att de förbättrarsina kunskaper av övningen (sju av tio ”oftast”, tre av tio ”ibland”). Ju äldre eleverna är, destolängre är den genomsnittliga övningstiden. De högsta värdena på över 300 minuter/veckaförekommer bara hos 14-åringar och äldre.

No description available.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients. Method: Phenomenographic analysis of individual interviews of participants from traumateam exercises at a hospital in southern Sweden were chosen for the study. The strategically selected studypopulation consisted of eight participants divided into surgical-, anestsesi- and orthopedic doctors and emergency-, anesthesia- and intensivcare nurses. Results: Participants felt that it is the improved team work that the patient will benefit of the traumateam exercises. In the improved team work includes clearer leadership, improved communication, increased knowledge of materials and processes and a safer and more efficient process. Conclusion: The results identified the same themes as in other studies identified as weak points in the care of the traumapatient, this may indicate that this hospital practices on the torque favorable to patient safety.

Den här studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som indikerar att individualiseradundervisning bidrar till en mer motiverande och stimulerande undervisning. Studiens syfte äratt undersöka hur individualiserad trumundervisning påverkar elevers motivation till att öva.En kvalitativ metod har använts och empirin har samlats in med hjälp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med två deltagare. Intervjuerna har sin utgångspunkt i eleversupplevelser av individualiserad trumundervisning och hur det påverkar deras motivation tillatt öva där två lektioner har genomförts för att kunna ge svar på dessa frågor. Samtligarespondenter upplevde att den individualiserade undervisningen var lättare att motiveras avoch att lyckas öva till. De redogjorde för positiva konsekvenser kring det anpassadematerialet och då även i vilken grad det bidrog till större motivation. Den individualiseradeundervisningen mötte deltagarnas önskemål gällande material under lektionerna. Detpåverkade i sin tur motivationen till att öva då materialet var enklare att relatera till.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen. I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor. I forskning och litteratur kring ämnet övning kan man dela upp ämnet i följande två aspekter. Vad vi vet om hjärnans förmåga och kapacitet till att lära in nya saker, samt vad det filosofiska förhållande till övning innebär och hur vi vill förmedla det till andra. Det finns olika tillvägagångssätt inom de båda, men det är mer i den filosofiska aspekten på ämnet som åsikterna går isär. Min studie visar olika aspekter på hur lärarna förhåller sig kring elevens övning på lektionen och olika tankar kring vad övning betyder. Det har till exempel visat sig vara svårare att metodiskt lära ut en ny övning än att lösa problem som uppstår under övning. Att det finns brist på förberedelse kring metodik av de olika övningar som lärarna använder sig av, men en god flexibilitet i förhållningssättet till elevens personlighet och förutsättning vad gäller problemlösning på lektionen.

No description available.