<p>Uppsatsen syftar till att finna olika matematiska färdigheter vid arbete med ett rikt matematiskt problem. Arbetet följer en fenomenografisk ansats vilken beskrivs utifrån Martons (1981) definition. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på en konstruktivistisk kunskapssyn. Bakgrunden handlar främst om rika matematiska problem,<em> </em>liknande undersökningar diskuteras i jämförelse med uppsatsen. Vidare presenteras olika matematiska begrepp som ligger nära uppsatsens tema. Speciellt diskuteras induktiv och deduktiv metod som sätts i paritet med Masons (1999) sätt att handskas med matematik. Det problem som eleverna fick jobba med presenteras med utgångspunkt i definitionen av ett rikt matematiskt problem. Resultatdelen visar vilka olika matematiska färdigheter som upptäckts i elevgruppen, vilka redovisas som olika beskrivningskategorier. De kategorier som upptäckts är rekursiv, induktiv samt deduktiv färdighet. Dessutom har elevernas lösningar visat på en form av presentationsfärdighet som även det har kategoriserats. Dessa är: aritmetisk, geometrisk, algebraisk och logisk/språklig färdighet.  Uppsatsen avslutas med en diskussion av beskrivningskategoriernas giltighet med utgångspunkt i tre av Niss (2002) åtta olika matematiska kompetenser. Dessutom beskrivs beskrivningskategoriernas ur ett konstruktivistiskt perspektiv.</p>

Uppsatsen syftar till att finna olika matematiska färdigheter vid arbete med ett rikt matematiskt problem. Arbetet följer en fenomenografisk ansats vilken beskrivs utifrån Martons (1981) definition. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på en konstruktivistisk kunskapssyn. Bakgrunden handlar främst om rika matematiska problem, liknande undersökningar diskuteras i jämförelse med uppsatsen. Vidare presenteras olika matematiska begrepp som ligger nära uppsatsens tema. Speciellt diskuteras induktiv och deduktiv metod som sätts i paritet med Masons (1999) sätt att handskas med matematik. Det problem som eleverna fick jobba med presenteras med utgångspunkt i definitionen av ett rikt matematiskt problem. Resultatdelen visar vilka olika matematiska färdigheter som upptäckts i elevgruppen, vilka redovisas som olika beskrivningskategorier. De kategorier som upptäckts är rekursiv, induktiv samt deduktiv färdighet. Dessutom har elevernas lösningar visat på en form av presentationsfärdighet som även det har kategoriserats. Dessa är: aritmetisk, geometrisk, algebraisk och logisk/språklig färdighet.  Uppsatsen avslutas med en diskussion av beskrivningskategoriernas giltighet med utgångspunkt i tre av Niss (2002) åtta olika matematiska kompetenser. Dessutom beskrivs beskrivningskategoriernas ur ett konstruktivistiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.´s (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska färdigheter (motivation, coping). Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation). Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mätningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 män fyllde i enkäten (se bilaga 1). Modellen baserades på de 47 deltagare som fyllt i enkäten vid samtliga tre tillfällen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stämmer, vilket innebär att mindfulnessträning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd även ger främjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering är en central del i påverkansprocessen av mindfulness för att nå de idrottspsykologiska färdigheterna. Dessutom kan både coping och motivation slås fast att ingå i en modell likt den som presenteras av Birrer et al. (2012) och att varje steg i modellen är viktigt. Slutligen kan det konstateras i den befintliga studiens modell att dispositionell mindfulness är predicerande för emotionsreglering som i sin tur är predicerande för coping och motivation.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har nedsatta kognitiva förmågor och bristande interaktions- och kommunikationsförmågor, vilket leder till svårigheter i aktiviteter ihop med andra i skolmiljön. Kognitiva dysfunktioner leder till delaktighetsinskränkning och påverkar aktivitetsutförande i vardagsaktiviteter samt skolaktiviteter. Skolmiljön och skolaktiviteter är inte individanpassade vilket skapar problem i aktivitetsutförande för elever med olika funktionshinder. Syftet var att undersöka vilka interventioner som påverkar aktivitetsutförandet i skolan för barn med ADHD eller AST. Datainsamlingen utfördes i databaserna Web of science, PsycInfo, ERIC, PubMed och AMED och resulterade i 17 vetenskapliga artiklar. Efter analys skapades tre teman som benämns kognitiva interventioner, sensoriska interventioner samt utbildning och samverkan. I resultatet beskrivs att interventioner i skolan fokuserar på att förbättra elevernas kognitiva strategier, förändra beteenden och vikten av samverkan och utbildning. Hjälpmedel och miljöanpassningar ger i kombination med strategier och beteendeförändringar förbättrat aktivitetsutförande och en ökad delaktighet i skolaktiviteter.

På uppdrag av Kliniskt Tränings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med ämnet simulationsträning. Simulationsträning introducerades under 50-talet i den medicinska världen. Sedan dess har det gjorts många framsteg och förbättringar på området, i takt med att kraven ökar på sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den här studien var att studera effekter av simulationsträning. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationsträning och dess effekter. Efter analysen av artiklarna framkom två teman vilka benämndes som undervisningsformer och studenters upplevelser av simulationsträning. En av slutsatserna som framkom i studien, var studenternas positiva inställning till simulationsträning, där de får en chans att koppla ihop teori med praktik. Studenterna kände sig bättre förberedda inför den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och de nyutexaminerade sjuksköterskorna för den kliniska verkligheten, efter att de hade simulationstränat. Då det saknas entydiga verktyg för att mäta effekterna av simulationsträning, skulle detta kunna vara ett viktigt uppslag för vidare forskning.

<p>Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning.</p>

Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan Känsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska färdigheter enligt några av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: målsättning, självförtroende och fokus för unga fotbollsspelare på elitnivå, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mätning av KASAMs kategorier användes Livsfrågeformuläret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mäta fotbollsspelarnas psykologiska färdigheter användes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 år gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var män (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76). Resultatet av Pearsons tvåsidiga korrelationstest (N= 224) visade signifikanta korrelationer mellan 30 av de 36 variabler som mättes, varav 17 var medelstarka (0,30-0,49) och 13 var svaga korrelationer (0,15-0,29). Exempel på resultat är hanterbarhet och refokus (0,484), meningsfullhet och självförtroende (0,435) samt meningsfullhet och aktivering (0,426). Resultatet för t-testet visade inte på starka skillnader mellan könen, men att det finns vissa skillnader mellan KASAMs och OMSATs underkategorier. Resultatet diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning.

Studiens syfte är att undersöka när elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmåga och att belysa vilka färdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som följer: När i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever använda sin metakognitiva förmåga och kan pedagoger påverka så att elevers metakognitiva förmåga utvecklas? Hur i så fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer användes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom områdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angående hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmågan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nämnda områden. Vi har valt att använda oss av Vygotskijs kulturteori ur ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att belysa vårt arbete. Några av våra speciallister framhåller att den metakognitiva förmågan tidigast kan vara färdigutvecklad först vid 20-25 årsålder. Detta resultat visar även en stor del av vår litteratur på. De andra två av speciallisterna säger att utvecklingen av denna förmåga kan ske tidigare, men är beroende av hjärnans fysiologi samt stöttning av omgivningen. Alla framhåller hjärnans plasticitet och att det finns individuella skillnader beroende på arv och miljö och att vi idag inte säkert vet vilken kapacitet hjärnan har eller om det kan sägas att den någon gång är färdigutvecklad. Studiens resultat pekar på att det finns avgörande färdigheter som behövs för att kunna använda sin metakognitiva förmåga och att det finns olika faktorer som påverkar användandet av den. Färdigheterna är bl.a. arbetsminne, impulskontroll, koncentration och självreglering av känslor m.m. Vygotskij framhåller vikten av leken för att utveckla dessa färdigheter i samspel med andra. Faktorer som påverkar är genetiskt arv, uppväxtmiljö, stress, kost, motion, fantasi, krav på prestation m.m. Pedagoger och specialister vittnar, helt i linje med litteraturen som används i studien, om vikten av att arbeta med anknytning, återkoppling, repetition, meningsfullhet, lustfyllhet, samt att detta arbete bör vara prestations- och stressbefriat. Därtill bör ett multimodalt inlärningssätt med stora inslag av kultur och utmaningar användas för elevens utveckling av den metakognitiva förmågan.

No description available.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie ta reda påvilka kunskaper som undervisning i bildämnet ger eleverna, vilken betydelseämnet har i skolan och för elevernas framtid. Studiens frågeställningar som blirbesvarade är varför man undervisar i bild och vilka praktiska respektive kognitivafärdigheter eleverna får möjlighet att utveckla inom bildämnet. Den tidigareforskningen fokuseras på synen av bildämnet, dess roll i barns och ungasutbildning, samt de färdigheter bildämnet kan bidra till att utvecklas hos eleven. Imetodavsnittet redogörs för studiens kvalitativa studie som baseras på tresemistrukturerade intervjuer, urvalet och studiens genomförande samt att studiensbearbetning av empiriskt material och analysmetod presenteras. Det empiriskamaterialet analyserades genom en fenomenografisk analysmetod, vilken fokuserarpå de betydelser en företeelse eller objekt ges, samt hur olika perspektiv avhändelser eller av objektet förknippas med varandra. I resultat och analyspresenteras och analyseras studiens empiriska material. Analysen är indelad i dekategorier som användes i den fenomenografiska metoden, som är relevanta tillstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att de deltagandelärarna lär ut olika kognitiva förmågor. Studien visar också att lärarna har olikauppfattningar om bildämnets syfte i skolan och ämnets relevans för eleverskommunikativa förmåga. En slutsats jag drar av studien är att alla lärare bör hakunskaper om bildämnets roll för elevers utbildning, identitet och medborgerligarättigheter.