Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.´s (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska färdigheter (motivation, coping). Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation). Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mätningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 män fyllde i enkäten (se bilaga 1). Modellen baserades på de 47 deltagare som fyllt i enkäten vid samtliga tre tillfällen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stämmer, vilket innebär att mindfulnessträning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd även ger främjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering är en central del i påverkansprocessen av mindfulness för att nå de idrottspsykologiska färdigheterna. Dessutom kan både coping och motivation slås fast att ingå i en modell likt den som presenteras av Birrer et al. (2012) och att varje steg i modellen är viktigt. Slutligen kan det konstateras i den befintliga studiens modell att dispositionell mindfulness är predicerande för emotionsreglering som i sin tur är predicerande för coping och motivation.

Emotionsreglering är ett närmast transdiagnostiskt fenomen med relevans för såväl individ- som parrelaterade problembilder. Kopplingar till relationsnöjdhet har tidigare gjorts via observationsstudier på parnivå eller självskattningsstudier på individnivå. Studiens huvudsyfte var att undersöka om mellanmänskliga skattningsskalor för emotionsreglering kan förklara varians i pars relationsnöjdhet utöver den varians som förklaras av en intrapersonell skattningsskala för emotionell dysreglering. Som ett andra syfte översattes och undersöktes två skattningsskalor med potentiell relevans för mellanmänsklig emotionsreglering. I studien fyllde ett urval av vuxna par (n = 110) i självskattningsformulär över internet. För att kunna undersöka både egen (aktörens) och partnerns emotionsreglerings inverkan på aktörens relationsnöjdhet användes en actor-partner interdependence model (APIM). En första modell bestående av intrapersonell emotionsreglering visades förklara 19.7% av variansen i relationsnöjdhet, en andra modell som också inkluderade mellanmänskliga mått visade signifikant bättre model-fit och större variansförklaring (64.6%). Effekter på relationsnöjdhet i den andra modellen kom ifrån tre aktörskattade mått och ett partnerskattat mått. Adekvat intern konsistens fanns för delskalorna för inre affektförbättrande, yttre affektförbättrande, inre affektförsämrande, yttre affektförsämrande, stoppbeteenden och negativ eskalering, men inte för undfallenhet. Affektförbättrande delskalor och stoppbeteenden visade inga samband med intrapersonell dysreglering. Fortsatta undersökningar krävs för att uttala sig om eventuell kausal inverkan på relationsnöjdhet och för att kunna etablera de översatta skalornas validitet och reliabilitet.

No description available.

Emotionsreglering har visat sig ha en stor betydelse för psykiskt välmående. Dysfunktionella emotionsregleringsstrategier så som supression, har visat sig ha en koppling till depression och andra psykiska sjukdomar medan kognitiv omvärdering har visat ha kopplingar till psykiskt välmående. Men vad är det egentligen som avgör valet av strategi? Spelar personligheten någon roll när vi väljer vilken strategi vi ska använda oss av? Med kvantitativ metod där datainsamling skedde genom webbenkäter så undersöktes sambandet mellan personlighet och emotionsreglering. För att skatta personlighet användes Ten Item Personality Measure (TIPI) och emotionsreglering mättes med Emotion Regulation Questionnaire (ERQ). Enkäten gjordes i Survey & Report och redan översatta versioner av TIPI och ERQ användes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och totalt 77 personer deltog i studien, varav 68 personer definierade sig som kvinnor (88,3%) och resterande 9 identifierade sig som män (11,7%) och deltagarna hade en medelålder på 22,43 år. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan personlighetsdraget neuroticism och emotionsregleringsstrategin supression. Det fanns också en negativ korrelation mellan personlighetsdraget extraversion och supression.

För att hantera utmaningarna som kan uppstå vid organisationsförändringar anlitar företagsledningar allt oftare externa förändringskonsulter. Förändringskonsulter är en typ av externa experter som utför olika utveckling och förändringsuppdrag inom organisationer. Även om det finns mycket forskning kring effektiva organisationsförändringar, förbises ofta rollen av emotioner, trots att förändringar ofta väcker olika emotioner. Humor och glädje har bevisade positiva effekter på människors beteende, men humorns roll i förändringsarbete är inte särskilt utforskad. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av förändringskonsulters strategiska användande av humor i syfte att främja ett mer effektivt förändringsarbete. Studien använder traditionell litteratur om förändringsledning och emotionsteorier från socialpsykologin som teoretiskt ramverk. Genom att använda en kvalitativ metod och genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra olika förändringskonsulter, har studien identifierat olika typer av humor som används för att skapa positiva emotioner i förändringsprocesser. Studiens slutsats är att förändringskonsulter använder humor som ett strategiskt verktyg vid förändringsarbete för att främja relationsbyggande med sitt klientföretag och bemöta emotionella utmaningar.

Syftet med studien var att verifiera sambandet mellan personlighetsdrag, affekt och emotionsreglering. Det undersöktes om hur specifika personlighetsdrag kan predicera användning av emotionsreglering. Utgångspunkten var tidigare forskning som visar korrelationer mellan dessa tre variabler. Undersökningen utfördes online och sammanlagt deltog 47 personer. Extraversion i sig visade sig kunna predicera både användning av Omvärdering och upplevelse av positiv affekt, medan Neuroticism bara verkar kunna predicera negativ affekt. Multipelregressionsanalysen visade att Öppenhet och Vänlighet leder till ökning användning av Omvärdering. Ökningen i Öppenhet var också relaterad till ökning av positiv affekt, samtidigt som Extraversion var relaterad till minskad användning av Supression.  Utöver det hittades positiva korrelationer mellan Supression och negativ affekt samt Omvärdering och positiv affekt, och negativt samband med vice versa.

The aim of this study was to investigate emotions and emotion regulation of a downsizing in an industrial company. The sample consisted of persons who had experienced a downsizing but have kept the employment, within a same position or being transferred to another one. Data consisted of two focus group interviews, analysed by an inductive thematic analysis. The results have indicated that emotional reactions changed over time as well the emotional regulation did during the different phases. The groups differed in emotional reaction related to the time of decision regarding the retention of employment. One conclusion is that fast and accurate information during the different phases of a downsizing process may lead to more positive emotional reactions, which in consequence may result in a positive experience of the reduction process as a whole. The confidence in management increased across the time, due to its decisiveness during the process of downsizing. / Syftet med studien var att undersöka individers emotionella upplevelser och emotionsreglering i samband med nedskärningsprocess på ett industriföretag. Urvalet bestod av individer som varit med om en nedskärningsprocess och fått behålla sin anställning, antingen på samma tjänst eller blivit omflyttade till annan tjänst. Data samlades in genom fokusgruppsintervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet indikerar att de emotionella upplevelserna av nedskärningsprocessen förändrades över tid liksom emotionsregleringen vid de olika faserna i processen. Resultaten från de olika grupperna vad gäller emotionell reaktion skiljer sig åt framförallt vid tidpunkten för beslut om behållande av anställning. En slutsats är att snabb och tydlig information i samband med nedskärningsprocessens olika faser leder till mer positiva emotionella upplevelser, vilket bidrog till att nedskärningsprocessen som helhet upplevdes som positiv. Företagsledningens agerande, som visade på handlingskraft, ledde till ett ökat förtroende för företagsledningen.

Unga vuxna är en åldersgrupp som beskrivits vara i riskzonen för ökade nivåer av upplevd ensamhet under covid-19-pandemin. Forskning tyder på att olika copingstrategier och emotionsreglerande förmågor kan bidra till minskad ensamhet. Studiens syfte var därför att undersöka copingstrategier och emotionsreglerande förmågor hos unga vuxna som känner sig ensamma under covid-19. 309 unga vuxna, 18-29 år, deltog i den tvärsnittliga enkätstudien. Copingstrategin distraktion användes mest frekvent av deltagarna, medan aktiv coping och stödsökande strategier användes mindre frekvent än övriga strategier. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att de inkluderade copingstrategierna (känslomässigt socialt stöd, positiv omtolkning, planerande coping) samt de emotionsreglerande förmågorna (svårigheter med att acceptera sina känslor samt att vidmakthålla målinriktat beteende vid känslomässig upprördhet) tillsammans förklarade 29.4 % av variansen i upplevd ensamhet. Känslomässigt socialt stöd uppvisade ett signifikant bidrag till den förklarade variansen i upplevd ensamhet, vilket också var fallet för de två emotionsreglerande förmågorna. Resultaten ger en indikation om att användande av coping och förmågan till emotionsreglering kan fungera skyddande mot upplevd ensamhet. För att kunna dra säkrare slutsatser om detta behövs dock framtida studier med longitudinell design. Det finns även ett behov av att undersöka ytterligare faktorer som kan tänkas förklara variansen i upplevd ensamhet.

No description available.

No description available.