A link between the gut and the brain has been proposed to influence psychiatric disorders. Probiotics have been suggested to modify the gut microbiota and thereby improve autism symptoms in children. Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) has high comorbidity with other neuropsychiatric diagnoses, including autism. This is a follow-up of the first study examining a synbiotic intervention in patients with ADHD (Skott et al., 2019). In the original study, 114 adults participated. In this study, 38 adults were evaluated. The aim was to examine if suggested improvements remained 18 months post treatment. Specifically, if reductions were detected in comorbid autism symptoms, emotional dysregulation or functional impairment. The endpoints were measured using questionnaires: Autism-Spectrum Quotient (AQ), Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS-16) and Weiss Functional Impairment Rating Scale (WFIRS). No Synbiotic2000-specific effect was detected. Synbiotic2000 and placebo improved emotion regulation and life skill-functioning equally well. More research is needed to draw reliable conclusions. / En koppling mellan magen och hjärnan har i studier antytts påverka psykiatriska tillstånd. Probiotika har föreslagits förändra mag- och tarmkanalens bakterieflora och därigenom förbättra psykiatriska symtom hos barn med autism. ADHD har hög komorbiditet med andra neuropsykiatriska diagnoser, däribland autism. Detta är en långtidsuppföljning av RCT-studien som var först med att undersöka en synbiotika-intervention hos patienter med ADHD (Skott et al., 2019). I uppföljningen undersöktes 38 av de 114 vuxna som deltagit i originalstudien. Syftet var att undersöka om indikationerna till förbättring höll i sig 18 månader efter studieavslutet. Frågeställningen var om reduktion i komorbida autismsymtom, svårigheter med emotionsreglering eller funktionsnedsättning kunde identifieras. Detta undersöktes genom självskattningsskalor: Autism-Spectrum Quotient (AQ), Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS-16) och Weiss Functional Impairment Rating Scale (WFIRS). Ingen behandlingsspecifik effekt detekterades. Förbättringar av samma grad identifierades av Synbiotic2000 och placebo, utifrån emotionsreglering samt delskalan färdigheter. Mer forskning på området krävs för att möjliggöra tillförlitliga slutsatser. / BAMBA (Behandla Adhd med MagBakterier)

Emotionsreglering har de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet och stöd som en faktor associerat med substansbruk. Däremot finns till författarnas vetskap ingen tidigare forskning som undersökt sambandet mellan emotionsreglering och substansbruk i ett rättspsykiatriskt urval. Syftet med denna studie var att beskriva substansbruket och utforska associationer mellan emotionsreglering och substansbruk i ett rättspsykiatriskt urval. Deltagarna (N = 98; 13 % kvinnor) rekryterades från en kohort av rättspsykiatriska patienter i Sverige från 2016-11-01 till 2020-11-30.  Data samlades in genom journalgranskningar, självskattningar och kompletterades med semistrukturerade intervjuer. För att beskriva substansbruk i gruppen användes deskriptiv statistik. Vidare användes instrumentet Difficulties in Emotional Regulation Scale (DERS) för att undersöka deltagarnas svårigheter med emotionsreglering. Som mått på substansbruk använde författarna debutålder av substanskonsumtion och antalet testade substanser. För att utforska sambandet mellan emotionsreglering och substansbruk användes korrelationsmatriser.  Resultatet visade att 64,3 % av deltagarna någon gång hade diagnostiserats med substansbrukssyndrom. Vidare hade 79.5 % av urvalet någon gång använt cannabis och hade i större utsträckning använt andra substanser jämfört med en generell svensk population. Studien fann inga signifikanta samband mellan emotionsreglering och substansbruk, vilket går emot tidigare forskning. Det motsägelsefulla resultatet kan bero på metodologiska skillnader och/eller att deltagarna hade andra gemensamma och inflytelserika erfarenheter i relation till emotionsreglering som påverkade resultatet. / Emotional regulation has in recent years gained more attention and support as a factor associated with substance use. However, to the authors knowledge, no research has examined the association between emotional regulation and substance use in a forensic psychiatric sample. The aims of this study were to describe substance use and examine associations between emotional regulation and substance use in a sample of forensic psychiatric patients. Participants (N = 98; 13% female) were recruited from a cohort of forensic psychiatric patients in Sweden from 2016-11-01 to 2020-11-30.  Data were collected through file information, self-reports and complemented with semi-structured interviews. The study used descriptive data to report the use of substances within the sample. Furthermore, the study used the instrument Difficulties in Emotional Regulation Scale (DERS) to examine the participants' emotional dysregulation. To measure substance use, the authors used age of onset of substance consumption and the number of substances tested as variables. Correlational matrices were used to explore the association between emotional regulation and substance use.  The results showed that 64.3% of the participants had at some point been diagnosed with SUD. Furthermore, 79.5 % of the sample had at some point used cannabis and had to a large extent used other substances. No significant associations were found between emotional regulation and substance use. The result goes against previous research, methodological differences may cause this contradiction. Another possible explanation is that the participants had other common and influential experiences in relation to emotional regulation that influenced the result.