Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år. Resultatet visade att det var flest killar som kommit i kontakt med DOK- formuläret. Det finns ingen synbar signifikant skillnad mellan könen vad det gäller debutålder till användningen av alkohol och droger. Det framgick även att hasch/ marijuana var den drogen ungdomarna främst använde.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige. Studien bygger bland annat på faktorer som könskillnader, debutålder, hur och var eleverna får tag på alkohol och droger samt om det finns samband mellan dessa. De signifikanta resultaten från studien har visat att ungdomar med högre konsumtion av alkohol eller en allt lägre debutålder för alkoholdrickande löper en högre risk för att testa droger än de ungdomarna med en högre ålder för alkohol debut och en lägre konsumtion av alkohol. Studien visade också att ungdomar som får alkohol utköpt av någon i hemmet löper en högre risk för att ha en intensivkonsumtion av alkohol jämfört med ungdomar som ej fick alkoholen utköpt av någon i hemmet. Resultaten har sedan jämförts med tidigare nationell- och internationell forskning. Gällande könskillnader visade resultaten visade bland annat att pojkarna i studien hade en lägre debutålder för alkohol än flickorna. / Knowledge of youth alcohol and drug habits is an important aspect in relation to social work. Knowledge can contribute to the tools to make the right judgments and actions. With this in mind, this study has been performed with the intent to investigate the perceptions of alcohol and drugs among young people aged 13-15 years. The study was conducted with a quantitative approach and was distributed to 164 to students at a school in the middle of Sweden. The study is based on factors such as gender differences, onset/debut age, how and where students get hands on alcohol and drugs, and if there were a correlation between them. The significant findings of the study has shown the link between young people with higher consumption of alcohol or a lower onset age of alcohol drinking are at higher risk for testing drugs and showed that young people who get alcohol out bought by someone in the home are at higher risk of having a binge of alcohol. The results were then compared with previous national and international research. Concerning gender differences the results showed that the attending boys in the study had a lower debut age of alcohol drinking compared to the girls.

Emotionsreglering har de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet och stöd som en faktor associerat med substansbruk. Däremot finns till författarnas vetskap ingen tidigare forskning som undersökt sambandet mellan emotionsreglering och substansbruk i ett rättspsykiatriskt urval. Syftet med denna studie var att beskriva substansbruket och utforska associationer mellan emotionsreglering och substansbruk i ett rättspsykiatriskt urval. Deltagarna (N = 98; 13 % kvinnor) rekryterades från en kohort av rättspsykiatriska patienter i Sverige från 2016-11-01 till 2020-11-30.  Data samlades in genom journalgranskningar, självskattningar och kompletterades med semistrukturerade intervjuer. För att beskriva substansbruk i gruppen användes deskriptiv statistik. Vidare användes instrumentet Difficulties in Emotional Regulation Scale (DERS) för att undersöka deltagarnas svårigheter med emotionsreglering. Som mått på substansbruk använde författarna debutålder av substanskonsumtion och antalet testade substanser. För att utforska sambandet mellan emotionsreglering och substansbruk användes korrelationsmatriser.  Resultatet visade att 64,3 % av deltagarna någon gång hade diagnostiserats med substansbrukssyndrom. Vidare hade 79.5 % av urvalet någon gång använt cannabis och hade i större utsträckning använt andra substanser jämfört med en generell svensk population. Studien fann inga signifikanta samband mellan emotionsreglering och substansbruk, vilket går emot tidigare forskning. Det motsägelsefulla resultatet kan bero på metodologiska skillnader och/eller att deltagarna hade andra gemensamma och inflytelserika erfarenheter i relation till emotionsreglering som påverkade resultatet. / Emotional regulation has in recent years gained more attention and support as a factor associated with substance use. However, to the authors knowledge, no research has examined the association between emotional regulation and substance use in a forensic psychiatric sample. The aims of this study were to describe substance use and examine associations between emotional regulation and substance use in a sample of forensic psychiatric patients. Participants (N = 98; 13% female) were recruited from a cohort of forensic psychiatric patients in Sweden from 2016-11-01 to 2020-11-30.  Data were collected through file information, self-reports and complemented with semi-structured interviews. The study used descriptive data to report the use of substances within the sample. Furthermore, the study used the instrument Difficulties in Emotional Regulation Scale (DERS) to examine the participants' emotional dysregulation. To measure substance use, the authors used age of onset of substance consumption and the number of substances tested as variables. Correlational matrices were used to explore the association between emotional regulation and substance use.  The results showed that 64.3% of the participants had at some point been diagnosed with SUD. Furthermore, 79.5 % of the sample had at some point used cannabis and had to a large extent used other substances. No significant associations were found between emotional regulation and substance use. The result goes against previous research, methodological differences may cause this contradiction. Another possible explanation is that the participants had other common and influential experiences in relation to emotional regulation that influenced the result.