Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att jämföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget. Skiljer sig attityden till idrott och hälsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen? Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivåer samt mellan könen i ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig uppfattningen av tävlingsmomentet inom ämnet idrott och hälsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det är någon grupp som gynnas av tävlingen? Hur uppfattar elever i årskurs 9 kraven som ställs inom ämnet idrott och hälsa? Metod För att samla in de data som behövdes för studien användes en kvantitativ enkätmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i årskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnådde 78 %. Enkätsvaren behandlades statistiskt med hjälp av GoogleDocs samt Microsoft Excel.   Resultat Resultaten visar att föreningsaktiva får högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmåga att klara de krav som ställs i ämnet idrott och hälsa än vad icke föreningsaktiva gör. Studien visar även att pojkar premieras mer än flickor samt att högre aktivitetsnivå på fritiden är avgörande för att lyckas i ämnet. Tävlingsmomentet visar sig vara en betydande faktor för undervisning överlag, men att vissa grupperingar upplevde det viktigare än andra.   Slutsats Studiens resultat visar att föreningsidrotten återspeglas i ämnet idrott och hälsa i form av prestation och tävling. Resultaten visar även att föreningsaktiva i större omfattning premieras av deras redan tidigare erhållna rörelsekompetens. Ämnet ställs inför ett dilemma då individuella prestationer ställs emot varandra istället för att individens kunskap i relation till ämnet bedöms.   Nyckelord: Attityder, föreningsidrott, könskillnader, idrott och hälsa, oorganiserad idrott

Många i vårt samhälle utsätts idag för långvarig stress som kan leda till ohälsa och sjukskrivningar. Det finns studier som visar att fysisk aktivitet och motion kan ha en skyddande effekt mot stress och stressreaktioner. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av fysisk aktivitet och kön på upplevd stress men också undersöka om det fanns interaktionseffekt mellan upplevd fysisk aktivitet och kön med avseende på upplevd stress, samt om det var någon skillnad i upplevd stress mellan kvinnor i olika yrken (lärare, omvårdnad och hälsa och sjukvård). Genom en kvasiexperimentell studie användes en enkät där deltagarna skattade fysisk aktivitet och upplevd stress. Undersökningen visade att kvinnor skattade högre på upplevd stress än män och att deltagare som hade en hög fysisk aktivitet skattade något lägre på upplevd stress. Resultatet på Anova mellanpersonsdesign visade däremot ingen signifikant skillnad mellan kön på upplevd stress eller att fysisk aktivitet påverkade upplevd stress. Vidare fanns ingen interaktion mellan upplevd fysisk aktivitet och kön med avseende på upplevd stress, och det var inga skillnader i upplevd stress för kvinnor i de olika yrkena Skillnaden mellan kvinnor och män i upplevd stress diskuteras i termen av olika roller i hemmet.

<p>Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation. Därefter fick försökspersonerna skatta sig själva på påståenden i en enkät som beskrev de könstereotyperna som angivits i de båda manipulationerna. Ingen social desirability effekt uppvisades i resultatet.</p>

Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation. Därefter fick försökspersonerna skatta sig själva på påståenden i en enkät som beskrev de könstereotyperna som angivits i de båda manipulationerna. Ingen social desirability effekt uppvisades i resultatet.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande. Det har även påträffats könsskillnader i fråga om vilken typ av kränkningsform som har använts. Flickorna var mer framträdande i de sammanhang där negativa kommentarer och emotionella kränkningar fanns. Pojkarna var oftare inblandade i incidenter med fysiska kränkningar. En slutsats är att kränkningar förekommer på den undersökta skolan men att de flesta inte tycker att de tär något större problem. Eleverna trivs i sin skola och litar på att lärarna tar tag i situationen om mobbning skulle uppstå.</p> / <p>The purpose with this study was to investigate school bullying among students at a highschool in Örebro. The study used observational research and interviews to examine different aspects of bullying. The participants were about 80 students in the eight grade, 70 of them were girls. The result has been validated by triangulation. Of the observations offensive acts in forms of physical, verbal, emotional and sexual has been noted. Especially the verbal dimension was reported frequently. There were gender differences, with girls experiencing negative comments and some emotional bullying. The boys experienced more physical bullying. The conclusion is that bullying and offensive acts exist at the investigated school but the general student does not seem to be troubled by this. The students are happy with their situation and they trust their teachers will handle the problems with bullying.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande. Det har även påträffats könsskillnader i fråga om vilken typ av kränkningsform som har använts. Flickorna var mer framträdande i de sammanhang där negativa kommentarer och emotionella kränkningar fanns. Pojkarna var oftare inblandade i incidenter med fysiska kränkningar. En slutsats är att kränkningar förekommer på den undersökta skolan men att de flesta inte tycker att de tär något större problem. Eleverna trivs i sin skola och litar på att lärarna tar tag i situationen om mobbning skulle uppstå. / The purpose with this study was to investigate school bullying among students at a highschool in Örebro. The study used observational research and interviews to examine different aspects of bullying. The participants were about 80 students in the eight grade, 70 of them were girls. The result has been validated by triangulation. Of the observations offensive acts in forms of physical, verbal, emotional and sexual has been noted. Especially the verbal dimension was reported frequently. There were gender differences, with girls experiencing negative comments and some emotional bullying. The boys experienced more physical bullying. The conclusion is that bullying and offensive acts exist at the investigated school but the general student does not seem to be troubled by this. The students are happy with their situation and they trust their teachers will handle the problems with bullying.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige. Studien bygger bland annat på faktorer som könskillnader, debutålder, hur och var eleverna får tag på alkohol och droger samt om det finns samband mellan dessa. De signifikanta resultaten från studien har visat att ungdomar med högre konsumtion av alkohol eller en allt lägre debutålder för alkoholdrickande löper en högre risk för att testa droger än de ungdomarna med en högre ålder för alkohol debut och en lägre konsumtion av alkohol. Studien visade också att ungdomar som får alkohol utköpt av någon i hemmet löper en högre risk för att ha en intensivkonsumtion av alkohol jämfört med ungdomar som ej fick alkoholen utköpt av någon i hemmet. Resultaten har sedan jämförts med tidigare nationell- och internationell forskning. Gällande könskillnader visade resultaten visade bland annat att pojkarna i studien hade en lägre debutålder för alkohol än flickorna. / Knowledge of youth alcohol and drug habits is an important aspect in relation to social work. Knowledge can contribute to the tools to make the right judgments and actions. With this in mind, this study has been performed with the intent to investigate the perceptions of alcohol and drugs among young people aged 13-15 years. The study was conducted with a quantitative approach and was distributed to 164 to students at a school in the middle of Sweden. The study is based on factors such as gender differences, onset/debut age, how and where students get hands on alcohol and drugs, and if there were a correlation between them. The significant findings of the study has shown the link between young people with higher consumption of alcohol or a lower onset age of alcohol drinking are at higher risk for testing drugs and showed that young people who get alcohol out bought by someone in the home are at higher risk of having a binge of alcohol. The results were then compared with previous national and international research. Concerning gender differences the results showed that the attending boys in the study had a lower debut age of alcohol drinking compared to the girls.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls