I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva. Korrelationen mellan somatiska besvär och skolstress var positiv och resultatet var signifikant. Studien visade att elever led av både Skolstress, Somatiska- och Psykosomatiska besvär och dessa borde tas i åtanke av både vårdnadshavare och lärare i skolsituationer. Relibiliteten för alla variabler utom Somatiska besvär var god och eftersom reliabiliteten var låg fanns risk för att samband inte var signifiktanta . Det fanns även en risk att Skolstressen var högre på grund av att det var nära terminsavslut. Förslag till vidare studier var att undersöka varför killar inte upplever samma besvär som tjejer. / The essay investigated factors that could contribute to school-related stress and somatic complaints among adolescents at academic- and vocational programs in high school in both sexes. There were 105 participants, whereof 59 from the academic programs, 23 where boys and 36 were girls and 46 from the vocational programs, whereof 25 were boys and 21 were girls. The study was a quantitative one and questionnaires were created from which contained 42 questions after which 10 variables were created and one question was analyzed with a qualitative approach. The results showed that students at the academic programs generally experienced more school-related stress. Girls experienced more school-related stress, external demands, somatic- and psychosomatic complaints and they thought they had too much demands on themselves. The correlation between somatic complaints and school-related stress was positive and the result was significant. The study showed that students suffered from both school-related stress, somatic- and psychosomatic complaints and this should be taken into consideration from both caregivers and teachers in school situations. The reliability for all variables other than Somatic complaints was good. There was a risk that the school-related stress was high because of closeness to end of semester. A suggestion for further studies was to examine why boys does not experience the same difficulties as girls

This thesis consists of a quantitative and a qualitative study. The quantitative study (articles I-III) aimed to examine how self-reported health in adolescence is associated with behavioral, parental, and school factors. Through a survey directed at all adolescents in grades 7-9, data were collected in 2005 in a region in northern Sweden (n=5060). Statistical methods were used to analyze the survey data: chi2tests, multivariate logistic regressions and multilevel logistic regressions. Results showed that even though most adolescents reported good health, there were also rather large proportions of adolescents who reported headaches, stomach aches and feelings of stress. Girls reported poor health to a higher extent than boys, a difference that was larger in grade 9 than in grade 7. The results also showed that being norm compliant was associated with good self-reported health. Furthermore, perceiving relations and communication with parents as poor was associated with poor self-reported health; however, this relationship could not explain gender differences in self-reported health. Continuing on, analyses showed that there exist greater variations in self-reported health between students (within a school) than between different schools. On an individual level, poor relations to teachers, bullying and truancy were associated with poor general health. The qualitative study  (article IV) sought to examine barriers to and facilitators of utilization of local school survey results within a school setting. In 2011, 21 school district managers and principals within a Swedish municipality were interviewed. Analyses were performed using a qualitative content analysis. The results from the qualitative study showed that the dissemination and utilization of school survey results appeared as two interrelated phases in one process. Barriers and facilitators differed qualitatively depending on the phase, dissemination or utilization. In conclusion, professionals as well as researchers need to consider the complexity of adolescent health and its social determinants. Adolescent health is a concern for multiple sectors in society, which highlights the need for further development of collaborations between professionals in relevant fields, such as health care, school and social services. / Den här avhandlingen består av en kvantitativ och en kvalitativ studie. Syftet med den kvantitativa studien (artikel I-III) var att undersöka sambandet mellan ungdomars självrapporterade hälsa och deras normrelaterade beteende samt föräldra- och skolfaktorer. Data samlades in under 2005, genom en enkät som riktade sig till alla ungdomar i årskurs 7-9 i en region i norra Sverige (n=5060). De statistiska metoder som användes i den kvantitativa studien var bland annat chi2- test, logistisk regression samt flernivåanalys. Resultaten visade att även om de flesta ungdomar rapporterade en god allmän hälsa, så var det också en relativt stor andel som rapporterade huvudvärk, magont samt upplevelser av stress. Flickor rapporterade sämre hälsa än pojkar, en skillnad som var större i åk 9 jämfört med åk 7. Resultaten visade också att normföljsamhet hade ett signifikant samband med god självrapporterad hälsa. De ungdomar som upplevde relationen och kommunikationen med sina föräldrar som dålig, rapporterade också dålig hälsa i högre utsträckning än övriga. Sambandet mellan självrapporterad hälsa och föräldrarelationer kunde inte förklara skillnaderna i ohälsa mellan pojkar och flickor. Vidare, analyser visade att det fanns större variationer i självrapporterad hälsa mellan ungdomar (inom en skola) än mellan olika skolor. Dåliga relationer med lärare, skolk, samt att bli utsatt för mobbning hade ett signifikant samband med dålig självrapporterad hälsa, på en individuell nivå. Syftet med den kvalitativa studien (artikel IV) var att undersöka vilka faktorer inom skolan som möjliggör och som utgör barriärer för användningen av enkätresultaten från en lokal skolenkät. 2011 genomfördes 21 intervjuer med skolområdeschefer och rektorer inom en kommun i Sverige. Analyser av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från denna studie visade att spridningen och användningen av resultaten från skolenkäten kan beskrivas som två relaterade faser i en process. De faktorer som underlättade samt utgjorde barriärer för spridningen och användningen av enkätresultaten var kvalitativt olika varandra beroende på vilken fas i processen respondenterna hänvisade till. Dessa resultat illustrerar den mångfacetterade komplexitet som inryms i ungdomars hälsa och dess sociala determinanter, en komplexitet som både forskare och professionella behöver ta hänsyn till. Ungdomars hälsa angår ett flertal samhällssektorer, vilket visar på betydelsen av en fortsatt utveckling av samverkan mellan professionella inom exempelvis hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.

Syfte: Det saknas kunskap om samband mellan vaginism och bruxism. Syftet med studien var att studera förekomst av orala parafunktioner och bruxism hos kvinnor med vaginism i jämförelse med kvinnor utan vaginism. Studien syftar även till att undersöka eventuella skillnader kring smärta, stress och somatiska besvär mellan grupperna. Metod: En enkätstudie där en modifierad version av DC/TMD axel II, delades ut till patienter som sökt barnmorska. Resultat: Bland de 26 svarande fanns en tendens till ökade dagliga parafunktioner som att pressa tänder under vaken tid, vilket kunde ses i deltagargruppen med vaginism i jämförelse med kontrollgruppen. Smärta som skulle kunna relateras till TMD och parafunktioner var mer frekventa samt mer uttalade i deltagargruppen med vaginism. Deltagargruppen med vaginism hade även en antydan till mer stress, oro samt somatiska besvär.Konklusion: Den viktigaste slutsatsen utifrån utförd studie är att det inte tydligt skiljer sig mellan en grupp individer med vaginism och en kontrollgrupp avseende bruxism. Deltagargruppen med vaginism har en tendens till mer förekommande orala parafunktioner. TMD smärta är mer förekommande i deltagargruppen med vaginism vilket eventuellt kan vara en orsak av ökade parafunktioner. Båda grupperna hade förekomst av psykosociala riskfaktorer för bruxism, dock var de något mer frekventa i experimentgruppen. Det finns ingen tidigare forskning kring sambandet mellan vaginism och bruxism varvid denna studie med endast ett fåtal deltagare skulle kunna ses som en pilotstudie, vilken kan bidra till att öppna upp för interdisciplinär forskning i ämnet. / Aim: There is a lack of knowledge regarding the relationship between vaginismus and bruxism. The purpose of the study was to investigate the occurrence of bruxism and oral parafunctions in women with vaginismus in comparison to women without vaginismus. The study also aimed to investigate possible differences in pain, stress and somatic disorders between the groups.Method: The survey was executed with a modified version of DC/TMD Axis II, and was distributed to patients seeking care from a midwife.Results: Among the 26 respondents, there was a tendency for increased parafunctions, such as clenching teeth during awake time in the vaginismus group of participants. Pain that could be related to TMD and parafunctions were more frequent and more apparent in the group with vaginismus. The group with vaginismus also had a hint of more stress, anxiety and somatic problems.Conclusion: The most important conclusion from the study is that there is no clear difference between a group of individuals with vaginismus and a control group regarding TMD. The group with vaginismus had a tendency of more oral parafunctions. TMD pain is more common in the group with vaginismus, which might be caused by increased parafunctions. Both groups had psychosocial risk factors for bruxism, however, they were somewhat more frequent in the experimental group. There is no previous research on the relationship between vaginismus and bruxism, this study with only a few participants could be seen as a pilot study, which could help open up interdisciplinary research on the subject.