Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på cirka 10%. Vanligen får kvinnor vänta flera år innan diagnosen fastställs. Kvinnor som lever med endometrios påverkas i varierande grad av sjukdomen. En del påverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullständigt handikappande. Sjukdomen har en betydande inverkan på såväl fyskiskt som psykosocialt välbefinnande och genomsyrar således alla aspekter av de drabbade kvinnornas liv. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda på vilken inverkan endometrios har på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Metoden som användes var litteraturgranskning av nio kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultatet av studien visade att sjukdomen har en negativ påverkan på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Endometrios-associerad smärta var de mest frekvent rapporterade symtomet och påverkade livskvalieten negativt. Förutom smärta ledde sjukdomen ofta till nedsatt självkänsla, depression, infertilitet och relationsproblematik samt inskränkningar i sexliv, socialt liv och arbetsliv. Vårdpersonal uppvisade ofta en negativ attityd till "typiskt kvinnliga åkommor" och normaliserade kvinnornas problem. Bristande kunskap om sjukdomen samt oförmåga att avgöra vad en normal menstruation innebär medförde att många kvinnor väntade länge med att söka hjälp för sina problem. Diagnostiskt dröjsmål bidrog till ett förlängt lidande för de drabbade kvinnorna.

Många kvinnor lever idag med sjukdomen endometrios. Detta är en sjukdom som präglas av ständig smärta och påverkar den drabbades liv och person. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometriosrelaterad smärta. Manifest kvalitativ innehållsanalys utfördes på nio vetenskapliga artiklar vilket resulterade i fyra kategorier: Att smärtan bidrar till begränsningar i dagligt liv, att samlivet med partnern blir lidande, att vara expert på att hantera sin egen smärta och att inte ta smärtan på allvar. Det framkom att endometriosrelaterad var outhärdlig och hade en negativ inverkan på livet. Många kände sig styrda av smärtan och behövde planera sitt liv efter den. Smärtan togs inte på allvar av hälso- och sjukvården och avvisades trots långvariga besvär och hanteringen av smärtan bestod till största delen av egenvård. Det finns bristande kunskap inom området av endometrios och relaterad smärta. Detta anser vi bidrar till att många som lever med smärtan inte tas på allvar. Mer forskning behövs därför för att kunna skapa en god och trygg vård med adekvat smärtbehandling för de som är drabbade av endometriosrelaterad smärta.

Var tionde kvinna beräknas leva med endometrios, ett tillstånd som medicinskt beskrivs vara en kronisk inflammatorisk gynekologisk sjukdom, vars patofysiologi är okänd. Ett karaktäriserande symtom vid endometrios är djupa samlagssmärtor vid vaginal penetration (dyspareuni). Sexualitet ses i det moderna samhället som intimt sammanbundet med identitet. Tidigare forskning visar att kvinnor med dyspareuni), till följd av diskursiva konstruktioner av penetrerande samlag som status quo för normalitet inom heterosexuella relationer, upplever den egna identiteten som könlös. Den manliga kroppen positioneras som biometrisk standard, och kvinnokroppen medikaliseras. Menstruation stigmatiseras och kvinnligt fysiologiskt associerad smärta normaliseras. Denna studie undersöker hur endometriosinducerad dyspareuni inverkar på upplevelsen av identitet hos yngre kvinnor. Studien genomförs med hermeneutiskt metodologiskt riktade djupintervjuer där fem kvinnor med endometriosinducerad dyspareuni i åldrarna 22 till 38 år intervjuas om sina upplevelser av tillstånden. Studiens empiriska material har analyserats enligt den hermeneutiska tolkningstraditionen. Studien utgår från ett livsvärldsperspektiv där existentialistisk fenomenologi och begrepp ur det socialpsykologiska perspektivet ingår i studiens teoretiska och begreppsliga ramverk. Medikalisering av tillstånden endometrios och dyspareuni problematiseras utifrån ett sociologiskt medikaliseringsperspektiv. Studiens resultat presenteras som Ny kvinna, vilket visar att kvinnorna, genom en hermeneutisk tolkningsprocess kontinuerligt reviderar sin förståelse av den egna identiteten i förhållande till andra kvinnor och manliga samlagspartners.

Bakgrund: Många patienter som är födda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och är vid hysterektomi rädda att förlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avlägsnande av livmodern, är ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomgår cirka en av tio patienter födda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi påverka sexualiteten och den sexuella förmågan. Syfte: Beskriva patientens sexuella förmåga efter hysterektomi. Metod: En litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar som undersöker den sexuella förmågan efter hysterektomi. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Första halvåret efter hysterektomi är den sexuella förmågan försämrad för många patienter. Sex månader till två år efter operationen förbättras den sexuella förmågan eller upplevdes oförändrad. Trots försämrad sexuell förmåga efter hysterektomi upplever många patienter sexuell tillfredställelse. Dyspareuni och depressionssymtom minskas efter hysterektomi. Information innan hysterektomin om möjliga sexuella förändringar efter operationen är en bidragande faktor för sexuell tillfredställelse. Ingen skillnad mellan typ och metod av hysterektomi påvisas. Slutsats: Resultatet av studien visar att den sexuella förmågan förändras efter hysterektomi, oberoende typ av hysterektomi eller operationsmetod. Information är en bidragande faktor till att patienter upplever sexuell tillfredställelse. Klinisk Betydelse: Det är viktigt att sjuksköterskan diskuterar sexualitet med patienten innan, under och efter hysterektomi, för att kunna säkerställa en god omvårdnad. / Background: Many patients, who are born with a uterus sees the uterus as a sexual organ. In conjunction with the hysterectomy a lot of patients are anxious of losing their sexual identity. Hysterectomy, removal of the uterus, is one of the most common gynecological surgeries and in Sweden approximately one of ten patients undergo the operation. Theoretically the hysterectomy could affect sexuality and sexual function. Objective: Describe the patient's sexual function after hysterectomy. Method: A literature review of ten quantitative articles that examines sexual functioning after hysterectomy. The data was collected in PubMed and CINAHL. Results: The first six months after the hysterectomy sexual function decreased for many patients. Six months to two years after the surgery the sexual function improves or perceived unchanged. Despite if the sexual function got worsened after hysterectomy many patients experience sexual satisfaction. Dyspareunia and depression symptoms decreased after hysterectomy. Information before the hysterectomy about possible sexual changes after surgery is a contributing factor for sexual satisfaction. There was no difference between the type and method of hysterectomy. Conclusion: The results of the study show that sexual function changes after hysterectomy, regardless type of hysterectomy or surgical procedure. Information is a contributing factor to patients experiencing sexual satisfaction. Clinical Significance: It is important that the nurses are discussing sexuality with the patient before, during and after hysterectomy in order to ensure good care.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska diagnoserna i världen som drabbar var 10:e kvinna. Symtom av endometrios påverkar kvinnor, dess anhöriga och omgivningen. Kvinnan drabbas fysiskt, psykiskt och emotionellt både före, under och efter diagnosutredning. Det bidrar till minskat välbefinnande om diagnosen inte ställs tidigt. Okunskap hos allmänsjuksköterskor leder till att diagnosframställningen fördröjs. Personcentrerad omvårdnad kan bidra till bättre bemötande och god vård för kvinnor med endometrios.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod:Litteraturöversikt med induktiv ansats har valts som metod där översikten är baserad på 12 vetenskapliga artiklar.  Resultat:Utifrån resultatet framkom tre kategorier med sju subkategorier. Kategorierna blev Fysiska (Smärta, Infertilitet), Psykologiska (Depression, Välbefinnande, Självförtroendet) och Sociala Aspekter (Relationer och sexuell hälsa, Arbete och fritid). Kvinnorna uppgav att de drabbades av smärta fysiskt i olika former som bäckensmärta, dyspareunia och dysmenorré vilka också var de vanligaste symtomen. Utifrån de psykologiska aspekterna uppstod känslor av ilska, hjälplöshet, brist på kontroll av deras liv samt minskat självförtroende. De sociala aspekterna såsom arbete, relationer, utbildning samt sociala aktiviteter påverkades också negativt på grund av sjukdomen. Slutsats:Endometrios påverkade kvinnor på flera olika sätt och att det idag råder kunskapsbrist kring sjukdomen. Genom att arbeta med personcentrerat fokus kan kvinnorna bemötas på individnivå. Vidare forskning inom ämnet ansågs vara nödvändigt för att öka kunskapen samt utveckla diagnostik och behandlingsmetoder för att förbättra kvinnornas dagliga liv. / SUMMARY Background: Endometriosis is one of the most common gynecological diagnoses in the world that affects every 10 women. Symptoms of endometriosis may affect women, their relatives and the environment. The women are affected both physically, mentally and emotionally during the diagnosis, but hits extra hard if the diagnosis is not made early. The ignorance of general nurses leads to delaying the diagnosis. Person-centered nursing can contribute to better treatment and also good care for women suffering from endometriosis. Aim:The purpose of the literature review was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method:The literature review with inductive approach has been chosen as a method where the overview was based of 12 scientific articles.  Results: Based on the results, three categories and seven subcategories. Categories became Physical (Pain, Infertility), Psychological (Depression, Well-being, Self-confidence) and Social Aspects (Relationship and sexual health, job and leisure). The women explained that they were physically affected by pain in various forms such as pelvic pain, dyspareunia and dysmenorrhea which also were the most common symptoms. Based on the psychological aspects, there were feelings of anger, helplessness, lack of control of their lives and decreased self-confidence. The social aspects such as jobs, relationships, education and social activities were also negatively affected by the illness. Conclusion: Endometriosis affected women in many ways and there is a lack of knowledge about the disease today. Working with person- centered care in focus create an opportunity to meet woman at their individual level. Further research within the subject was considered necessary to increase knowledge and develop diagnostics and treatment methods to improve women's daily lives.

Bakgrund: Att bli förälder inebär stora förändringar. Den sexuella relationen hos blivande och nyblivna föräldrar är av medicinsk och psykologisk betydelse. Sexualiteten är en psykologisk resursfaktor som kan höja parets och individens livskvalitet. Syfte: med litteraturstudien var att belysa barnafödandets inverkan på sexlivet och barnmorskans stödjande roll. Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar publicerade på engelska eller svenska mellan 1990 och 2006. Resultat: Risken för dyspareuni och perinela smärta postpartum är starkt associerad till instrumentella förlossningar och stora bristningar/klipp. Minskad lust, minskad tillfredsställelse och avbrott i sexlivet är dock inte associerat till förlossningsmetod. Även om problemen är av övergående art är adekvat information avseende typiska mönster för sexualitet under graviditet, postpartumtid samt under amningsperioden av stor betydelse för att ge realistiska förväntningar inför föräldraskapet och att hjälpa nyblivna föräldrar att klara denna mycket speciella tid i livet. Avsaknad av god förberedelse inför den omvälvande postpartumperioden och brist på stöd har visat sig kunna äventyra den unga familjens framtid. / Background: To become a parent means great changes. The sexual relationship of expectant and new parents is of medical and psychological issue. Sexuality is a psychological resource factor and migth increase the quality of life for the couple as well as individually. Objective: of this paper was to highlight the effect of childbirth on the sexual function and the supportive roll of the midwife. Method: a systematic review based on ten relevant studies published in English or Swedish between 1990 to 2006. Result: The risk of dyspareunia and perineal pain postpartum is highly associated with assisted vaginal delivery and perineal damage. On the other hand, decreased sexual sensation, decreased sexual satisfaction as well as interruption in sexual intercourse, are not related to method of delivery. Although these problems seem to be of self-limited nature, it is of great importance for the parents to get adequate information about the typical pattern during pregnancy, postpartum and during breastfeeding in order to cope. In addition realistic expectation can be given to help parents through this very special period of life. Lack of adequate information about the typical postpartum pattern as well as lack of supportive measures are shown to jeopardize the future of the young family.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen kan ha en negativ inverkan på många livsdomäner och medföra ett stort lidande för dessa kvinnor. Tidigare forskning belyser smärta som en vanlig orsak till lidandet. För många kvinnor handlar det även om ett negativt påverkat sex och samliv till följd av endometrios. Många kvinnor lider av samlagssmärta som kan begränsa deras möjlighet till både sexuell tillfredsställelse och en god parrelation. Syfte: Att undersöka prevalensen av problem relaterade till sex och samliv hos kvinnor med endometrios. Metod: Litteraturstudie med 12 kvantitativa originalartiklar som granskades och sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: I de granskade studierna kunde 19 olika problemområden relaterade till sex och samliv identifieras. Av dessa var dyspareuni, sexuell dysfunktion, kronisk bäckensmärta, minskad sexlust och minskad tillfredsställelse de mest förekommande problemen. I en av studierna led hälften av kvinnorna av dyspareuni. Bland kvinnor med dyspareuni fanns även en minskad frekvens av sex, reducerad orgasm och en minskad tillfredsställelse. Slutsats: Endometrios är en sjukdom som kan orsaka stort lidande. Merparten av kvinnor med endometrios upplever kronisk bäckensmärta, smärta vid samlag, en minskad lust till sex, minskad frekvens av sex och en minskad tillfredsställelse. Dessa problem kan i sin tur påverka kvinnornas parrelation negativt med en känsla av att vara en dålig partner, skuld och en rädsla för att bli lämnad. / Background: Endometriosis is a disease which affects every 10th woman of fertile age. The disease may have a negative impact on many aspects of life, and cause great suffering. Previous research highlights pain as a common cause for the suffering. Some women also experience a negative impact on their sex life and relationships due to endometriosis. Many women experience pain during intercourse, which can constrict their ability to experience sexual satisfaction and a good relationship with a partner. Aim: To examine the prevalence of problems related to sex and relations among women with endometriosis. Method: A literature review of 12 quantitative original articles which were examined and synthesized through a content analysis. Results: Among the studied articles, 19 different problem areas related to sex and relationships were identified. Out of these, dyspareunia, sexual dysfunction, chronic pelvic pain, reduced sexual desire and reduced sexual satisfaction were the most occurring problems. In one of the studies half of the women were suffering from dyspareunia. Among women with dyspareunia there were also a reduced frequency of sex, reduced orgasm and a reduced sexual satisfaction. Conclusion: Endometriosis is a disease which can cause great suffering. The majority of women with endometriosis experience chronic pelvic pain, pain during intercourse, a reduced sexual desire, a reduced frequency of sex and a reduced satisfaction. These problems can in turn negatively affect the relationships of the women, with a feeling of being a bad partner, guilt and a fear of being abandoned.

Bakgrund Endometrios är en hormonberoende sjukdom vilken påverkar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen kan manifesteras genom symtom som tillexempel mensvärk, samlagssmärta. En av tio kvinnor i världen lever med endometrios vilket betyder att det finns stort behov av kunskap hos hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda god vård till de berörda kvinnorna. För att ta reda på hur kvinnorna upplever bemötandet i vården vid endometrios har deras åsikter uppmärksammats för att presentera en samlad bild över hur fenomenet ser ut i verkligheten. Detta för att utifrån kvinnors erfarenheter och önskemål kunna förbättra bemötandet av hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötandet vid endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt var vald metod för arbetet. Insamling av data skedde genom databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. Resultat Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier: “Att bli bemött”, ”Bristande kommunikation” och “Förändrad självbild i samband med mötet”. Resultatet belyste att en bristande vårdmiljö samt avsaknaden av personcentrerad omvårdnad ledde till ökat vårdlidande för de berörda kvinnorna. Slutsats Trots att sjukdomen är vanlig upplevde kvinnorna otillfredsställande vård. Flertal kvinnor uppgav att deras symtom blivit normaliserade vilket hade resulterat i utebliven vård. Att befinna sig i en vårdsituation gällande endometrios innebar för många kvinnor en utsatthet då symtomen kunde vara nära kopplade integriteten och sexualiteten. Personcentrerad omvårdnad ansågs av många kvinnor vara viktigt för att uppleva ett respektfullt bemötande av vården. Kvinnornas upplevelser visade hur vården i de flesta fall inte levde upp till den kvalité som krävdes för att kunna erbjuda god vård vid endometrios. / Background Endometriosis is a hormonal dependent disease which affects women of fertile age. Symptoms like dysmenorrhea and dyspareunia are often associated with the disease. Endometriosis affects one in ten women, thus there is a need for knowledge and understanding within the medical field. So that the affected women are offered good care. To examine the woman's perspective of the phenomenon, women's statements were heard and observed to conduct an overall view of the issue. Ideally, women's experiences and wishes can be taken into account to promote better health care encounters. Aim The aim was to describe women’s experiences of encounters regarding endometriosis. Method This non-systematic literature review was conducted of 15 research articles. Data was collected through the databases PubMed and CINAHL. The Quality assessment was based on Sophiahemmet Högskolas scientific classification of studies which include qualitative as well as quantitative studies. Both qualitative and quantitative studies were included. Results Results were gathered into three main categories: “To not be acknowledged”, “Deficient communication” and “Altered self-image as a result of the meeting". Results highlight the impact of unsatisfying care and lack of person-centred care regarding endometriosis. Conclusions Although endometriosis is common, women are experiencing unsatisfying care. Several women speak about how their symptoms have been normalized which has resulted in a lack of care. Endometriosis is a disease that can affect intimacy and integrity; thus, women explained how they may experience discomfort and exposure during interventions with healthcare. Women explained that greater person-centred care would provide women with better encounters to healthcare while consultations due to endometriosis. The women's statements showed a lack of quality and support given by healthcare professionals which is needed in order to fulfil good quality care.

Bakgrund  Majoriteten av alla förlossningar är så kallade vaginala förlossningar. Vården efter en förlossning innebär ofta en kort kontakt vilken avslutas runt tre månader postpartum. Under vaginal förlossning ådrar sig vissa kvinnor skador vilka kvarstår i över sex månader och upp till flera år postpartum. I vissa fall kan även problematik kopplat till sådana skador uppstå flera år efter en förlossning. Sådana långvariga förlossningsskador är: bäckenbottenprolaps, fekal- och urininkontinens, dyspareuni och bäckensmärta. Dessa skador medför bland annat sviktande basala kroppsfunktioner och smärta. Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i stötta dessa kvinnor för att bibehålla deras KASAM och livskvalitet.   Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med långvariga förlossningsskador.   Metod Den metod som använts för detta arbete var en litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt så kallad integrerad analys.   Resultat Kvinnor med långvariga förlossningsskador upplevde en låg hälsa och livskvalitet. Dessa kvinnor upplevde många begränsningar i vardagen och en påverkan på fysisk förmåga, psykiskt mående, relationer och sexuell hälsa. Många kvinnor var missnöjda med den vård de mottagit för sin skada, speciellt gällande bemötandet och erhållen information. Flertalet kvinnor var oroliga inför framtiden medan vissa var hoppfulla eller hade funnit acceptans inför sin situation.   Slutsats I denna litteraturöversikts resultatdel framkom det att omvårdnaden av kvinnor vilka lever med långvariga förlossningsskador är bristfällig, detta gällande främst bemötande och informatik. Två områden vilka är essentiella i sjuksköterskans yrkesutövande. För att förbättra kvinnors självupplevda hälsa och livskvalitet behöver dessa områden utvecklas i form av ett större fokus på personcentrerad omvårdnad och utökad information kring eventuella långvariga förlossningsskador i samband med förlossning. / Background  The majority of all deliveries are vaginal deliveries. After childbirth, the care often involves a short contact which is completed around three months postpartum. During vaginal delivery, some women suffer injuries that persist for over six months and up to several years postpartum. In some cases, problems associated with such injuries can also occur several years after giving birth. Examples of such long-term injuries are: pelvic organ prolapse, fecal and urinary incontinence, dyspareunia and pelvic pain. These injuries cause, among other things, failing basic bodily functions and pain. Health care plays an important role in supporting these women to maintain their sense of coherence and quality of life.   Aim The aim was to highlight women’s experiences of living with long-term maternal childbirth injuries.   Method The chosen method for this study was a literature review based on 16 scientific articles that were analyzed using integrated analysis.   Results Women with long-term maternal childbirth injuries experienced poor health and quality of life. These women experienced many limitations in their everyday life and an impact on physical ability, mental health, relationships and sexual health. Many women were dissatisfied with the health care they received for their injury, especially regarding the care and information received. Most women were worried about the future, but some women were hopeful or had found acceptance for their situation.   Conclusions In the results section of this literature study, it was found that the health care of women living with long-term maternal childbirth injuries is inadequate. This regarding how the health care staff treat the women and the information they receive. Two areas that are essential in the nurse's professional practice. In order to improve women's self-perceived health and quality of life, these areas need to be developed through a greater focus on person-centered care and broadened information about possible long-term birth injuries in connection with childbirth.