Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008. I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet. Äldre föräldrar kan under hela tidsperioden konstateras föda barn med tätare intervall än yngre föräldrar. Vi undersöker huruvida orsaken till 2000-talets nedgång kan bero på att det blir allt vanligare med äldre föräldrar. Detta gör vi med hjälp av regressioner som skattas med OLS. Resultaten visar på att föräldrarnas ålder kan förklara en del, men inte hela, den nedåtgående trend vi ser i början på 2000-talet.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböckerfrån hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera enbarnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritiskdiskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och lärobokensom användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg1916.Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns eninterdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1. Att lyda läkaren. 2. Barnmorskan ska i allthandla som hon blivit lärd. 3. Att ha det yttersta ansvaret. 4. Kvinnan är en kropp utansammanhang och inget att lita på. I det första temat ryms framför allt den medicinskadiskursen. Det är läkaren som är bärare av den och den är grundläggande för barnmorskansarbete. Lydnaden och kontrollen upprätthölls genom en juridisk diskurs. Överordnat dettavar myndigheternas folkhälsoideal. I temat ”barnmorskan ska i allt handla som hon blivitlärd” framträder framförallt könsordningens diskurs. Här kan även ses inslag av envårdande diskurs. Könsordningens diskurs blir också synlig i det tredje temat: att ha detyttersta ansvaret, där även den juridiska diskursen visar sig. I den objektifierande synen påkvinnan som det sista temat ”kvinnan är en kropp utan sammanhang och inget att lita på”pekar på är det framför allt könsordningens diskurs som råder.Den medicinska vetenskapen har haft en stark ställning inom förlossningskonsten och det ärviktigt att fortsätta att granska vad som styr yrket. Barnmorskans unika kunskapsbas börtydliggöras och en vårdande diskurs bli mer framträdande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Statistics show that women are increasingly postponing their childbearing, compared to how it looked before. Research shows that many of today's women both want to get an education, get a job and have time to realize themselves before having their first child. The purpose of this essay is to examine young adult women's expectations and priorities regarding starting a family and having children. The aim of this research is also to increase the understanding of what is considered important to achieve in life for young women. To answer the question, a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with ten young adult women. The theoretical starting point is individualization, but also forms of capital to create understanding for social groups in the society. The results of the survey shows that all except one woman plan to have children in the future. The results of the survey also shows that education, work, self-fulfillment and a stable relationship are reasons why having children can be postponed.

No description available.

Som barnmorska är det viktigt att tänka på hela familjen under förlossningen. Det blir naturligt stort fokus på kvinnan eftersom det är hon som bär på barnet och hon som föder det. Från att det på 60- talet var ovanligt att de blivande papporna var med på förlossningen är det idag konstigt om de inte är med. Syfte med studien är att beskriva mäns upplevelser av att vara med vid sitt första barns födelse. Studien har sin grund i metoden fenomenologi med livsvärldsansats. Det innebär att försöka förstå hur papporna upplever förlossningen. Intervjuer genomfördes med åtta förstagångs pappor 24 till 48 timmar efter förlossningen. Resultatet tydliggörs i fem bärande teman. De är att vara bra förberedd inför förlossningen, att känna sig utsatt i den okända situationen, att få en förändrad självbild under förlossningen, att få trygghet och bekräftelse av barnmorskan, att få vara med om det fantastiska och omtumlande mötet med barnet.Essensen visar att männen strävar mot att vara ett gott stöd för kvinnan på bekostnad av sina egna behov. Männen behöver bli sedda och bekräftade under förlossningen i sin nya papparoll. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att vänta och föda barn i en redan turbulent tid som tonårstiden kan vara, leder till ytterligare påtagliga förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhållningssätt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonåren. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen framkom ett tema: Att bli bekräftad och tagen på allvar innebär att kunna mogna i sin graviditet och i sin roll som blivande tonårsförälder. Detta behov av stöd inleddes redan då den unga gravida fick ett positivt graviditetsbesked och beslut angående att behålla barnet eller inte skulle fattas. Vidare grundar temat sig i att kunna stå upp för sitt beslut och ta ansvar för det inför en omgivning med ibland negativa attityder till ungt föräldraskap. Det handlar även om de stora förändringar i livet, vilket graviditet och föräldraskap för med sig och det viktiga i att känna sig tagen på allvar. Dessa aspekter av barnafödande i ung ålder är mycket viktigt att barnmorskor känner till i sitt arbete. Resultatet visade att unga barnafödande kvinnor har behov av individuellt anpassat stöd och i stor utsträckning bekräftelse från sin omgivning för att på ett positivt sätt växa i sin nya roll som förälder. De unga mödrarna i denna studie visades inte våga ställa krav på vården och de kunde även ha svårt att förmedla vilken typ av anpassat stöd de önskade, vilket visar på att de inte alltid litade till sitt eget värde eller till sina rättigheter som gravid, ung kvinna.Nyckelord: tonåringar, barnafödande, upplevelse, stöd, barnmorska, attityder / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.

Bakgrund: Förr i tiden var barnafödande enbart kvinnans område, men idag ses det som en självklarhet att även inkludera fäderna i förlossningsrummet. Det är barnmorskans uppgift att ta hand om barnafadern, likväl som den födande kvinnan. Syfte: Att beskriva nyblivna fäders upplevelser i samband med barnafödande.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer användes för att få fram resultatet. Åtta nyblivna fäder rekryterades under sin vistelse på BB. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: De flesta fäder förberedde sig inför barnafödandet genom att delta i föräldrautbildning och genom att söka information om förlossningen på internet. Fädernas känslor pendlade mellan negativa och positiva beroende på var i förlossningsarbetet dem befann sig. Fädernas främsta uppgift var att stötta kvinnan i den mån de kunde genom närvaro och peppande ord. Om barnmorskan inkluderade fäderna och stöttade dem, upplevde fäderna det lättare att behålla lugnet och att de i sin tur kunde stötta sin födande partner. Att bli positivt bemött av barnmorskan upplevdes som en viktig faktor som genomsyrade hela upplevelsen av barnafödandet.  Slutsats: Överlag upplevde fäderna barnafödandet som positivt, men de gav uttryck för att de saknade någon form av uppföljning bara för dem som nyblivna fäder. / Background: In late history the childbirth was the area of women alone, but today it´s more of an expectation that giving birth also includes that the fathers are present. It´s the midwife´s duty to focus on both the woman who is giving birth and the father to be.  The aim: To bescribe recent become fathers experiences of childbirth.  Method: The study was conducted with a qualitative approach, in which semistructured interviews were used. Eight recent become fathers were recruited to the study during there stay at the postnatal care ward. The collected data was analyzed using qualitative content analysis.  Results: Most fathers prepared themselves through parental education and by seeking information about childbirth on the internet. The feelings of the fathers varied between negative and positive, depending on where they were in the birth process. The fathers primary task was to support their woman through presence and uplifting words. If the midwife included the fathers and supported them, the fathers felt it easier to keep calm and in that way easier to support their partner during the birth process. Being positively treated by the midwife was an important factor that stayed throughout the entire experience of childbirth. Conclusion: Overall the fathers experienced the childbirth as positive, but they expressed a lack of follow-up just for them as recent become fathers.