Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008. I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet. Äldre föräldrar kan under hela tidsperioden konstateras föda barn med tätare intervall än yngre föräldrar. Vi undersöker huruvida orsaken till 2000-talets nedgång kan bero på att det blir allt vanligare med äldre föräldrar. Detta gör vi med hjälp av regressioner som skattas med OLS. Resultaten visar på att föräldrarnas ålder kan förklara en del, men inte hela, den nedåtgående trend vi ser i början på 2000-talet.

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböckerfrån hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera enbarnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritiskdiskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och lärobokensom användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg1916.Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns eninterdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1. Att lyda läkaren. 2. Barnmorskan ska i allthandla som hon blivit lärd. 3. Att ha det yttersta ansvaret. 4. Kvinnan är en kropp utansammanhang och inget att lita på. I det första temat ryms framför allt den medicinskadiskursen. Det är läkaren som är bärare av den och den är grundläggande för barnmorskansarbete. Lydnaden och kontrollen upprätthölls genom en juridisk diskurs. Överordnat dettavar myndigheternas folkhälsoideal. I temat ”barnmorskan ska i allt handla som hon blivitlärd” framträder framförallt könsordningens diskurs. Här kan även ses inslag av envårdande diskurs. Könsordningens diskurs blir också synlig i det tredje temat: att ha detyttersta ansvaret, där även den juridiska diskursen visar sig. I den objektifierande synen påkvinnan som det sista temat ”kvinnan är en kropp utan sammanhang och inget att lita på”pekar på är det framför allt könsordningens diskurs som råder.Den medicinska vetenskapen har haft en stark ställning inom förlossningskonsten och det ärviktigt att fortsätta att granska vad som styr yrket. Barnmorskans unika kunskapsbas börtydliggöras och en vårdande diskurs bli mer framträdande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Statistics show that women are increasingly postponing their childbearing, compared to how it looked before. Research shows that many of today's women both want to get an education, get a job and have time to realize themselves before having their first child. The purpose of this essay is to examine young adult women's expectations and priorities regarding starting a family and having children. The aim of this research is also to increase the understanding of what is considered important to achieve in life for young women. To answer the question, a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with ten young adult women. The theoretical starting point is individualization, but also forms of capital to create understanding for social groups in the society. The results of the survey shows that all except one woman plan to have children in the future. The results of the survey also shows that education, work, self-fulfillment and a stable relationship are reasons why having children can be postponed.

Abstrakt Bakgrund: Begreppet revansch används i samhället för att beskriva en vinst efter en tidigare förlust men även för att beskriva en positiv förlossningsupplevelse efter en negativ upplevelse. Barnmorskans roll som stödperson för den person som ska föda barn är viktig för att bidra med kunskap och stöd så att upplevelsen av att föda barn blir positiv.  Motiv: De få studier som finns för begreppet revansch i samband med födande berör den födande personens erfarenheter däremot är barnmorskors syn på begreppet outforskat. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur barnmorskor ser på begreppet revansch och vilken betydelse de uppfattar att det har i samband med födande.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. En webbenkät med möjlighet till fritextsvar skickades ut via ett internetforum för barnmorskor och barnmorskestudenter. Totalt hade studien 56 deltagare med olika lång erfarenhet av barnmorskeyrket. En tematisk analys av fritextsvaren genomfördes i sex steg enligt Braun och Clarke.  Resultat: Analysen resulterade i tre teman; ”Att inte värdera förlossningsupplevelsen”, ”Att bidra till realistiska förväntningar” och ”Att stödja den födandes känsla av kontroll”.  Konklusion: Barnmorskornas syn på begreppet revansch var mångfacetterad och komplex. De var bekanta med ordet i samband med födande men förmedlade samtidigt en oro över att det skulle behövas. Barnmorskor bör reflektera över hur de kan möjliggöra en upplevelse där den som föder går stärkt ur sin förlossning, utan behov av revansch, men därtill behövs strukturella och organisatoriska förutsättningar för att detta ska kunna genomföras kliniskt. / Abstract Background: The concept of revenge is frequently employed in society to depict the act of reclaiming something lost in the past. It can also allude to a positive childbirth experience following a negative one. The midwife's pivotal role as a supportive figure for the birthing individual is essential in providing the necessary knowledge and support to facilitate a positive birthing experience.  Motive: The concept of revenge concerning childbirth has been minimally studied. Existing studies focus on the experiences of the person giving birth, but the perspective of midwives remains unexplored. Aim: The study aimed to explore midwives' perspectives on the concept of revenge and its relevance to childbirth. Methods: The research employed a qualitative methodology and an inductive approach. A web-based survey featuring open-ended questions was disseminated to midwives via an online forum. A total of 56 participants with varying levels of experience in midwifery participated in the study. The open-ended responses were thematically analyzed using the six-step process delineated by Braun and Clarke.  Result: The analysis resulted in three themes; "Not placing value on the birthing experience", "Contributing to realistic expectations" and "Supporting the birthing person’s sense of control".  Conclusion: The midwives possessed a nuanced comprehension of the notion of revenge, linking it to the process of childbirth while expressing reservations about its relevance. They held the conviction that midwives should endeavor to facilitate a birthing experience that fosters a sense of empowerment in the mother, thus negating the desire for revenge. Nevertheless, they underscored the significance of establishing appropriate structural and organizational prerequisites to realize this objective clinically.

No description available.

Som barnmorska är det viktigt att tänka på hela familjen under förlossningen. Det blir naturligt stort fokus på kvinnan eftersom det är hon som bär på barnet och hon som föder det. Från att det på 60- talet var ovanligt att de blivande papporna var med på förlossningen är det idag konstigt om de inte är med. Syfte med studien är att beskriva mäns upplevelser av att vara med vid sitt första barns födelse. Studien har sin grund i metoden fenomenologi med livsvärldsansats. Det innebär att försöka förstå hur papporna upplever förlossningen. Intervjuer genomfördes med åtta förstagångs pappor 24 till 48 timmar efter förlossningen. Resultatet tydliggörs i fem bärande teman. De är att vara bra förberedd inför förlossningen, att känna sig utsatt i den okända situationen, att få en förändrad självbild under förlossningen, att få trygghet och bekräftelse av barnmorskan, att få vara med om det fantastiska och omtumlande mötet med barnet.Essensen visar att männen strävar mot att vara ett gott stöd för kvinnan på bekostnad av sina egna behov. Männen behöver bli sedda och bekräftade under förlossningen i sin nya papparoll. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att vänta och föda barn i en redan turbulent tid som tonårstiden kan vara, leder till ytterligare påtagliga förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhållningssätt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonåren. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen framkom ett tema: Att bli bekräftad och tagen på allvar innebär att kunna mogna i sin graviditet och i sin roll som blivande tonårsförälder. Detta behov av stöd inleddes redan då den unga gravida fick ett positivt graviditetsbesked och beslut angående att behålla barnet eller inte skulle fattas. Vidare grundar temat sig i att kunna stå upp för sitt beslut och ta ansvar för det inför en omgivning med ibland negativa attityder till ungt föräldraskap. Det handlar även om de stora förändringar i livet, vilket graviditet och föräldraskap för med sig och det viktiga i att känna sig tagen på allvar. Dessa aspekter av barnafödande i ung ålder är mycket viktigt att barnmorskor känner till i sitt arbete. Resultatet visade att unga barnafödande kvinnor har behov av individuellt anpassat stöd och i stor utsträckning bekräftelse från sin omgivning för att på ett positivt sätt växa i sin nya roll som förälder. De unga mödrarna i denna studie visades inte våga ställa krav på vården och de kunde även ha svårt att förmedla vilken typ av anpassat stöd de önskade, vilket visar på att de inte alltid litade till sitt eget värde eller till sina rättigheter som gravid, ung kvinna.Nyckelord: tonåringar, barnafödande, upplevelse, stöd, barnmorska, attityder / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.