No description available.

No description available.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design. Artiklarna sorterades och analyserades med inspiration från Friberg och ett övergripande tema med fem tillhörande subteman skapades. Resultat: Ungefär hälften av kvinnorna fick information i samband med hysterektomi om eventuell påverkan på sexualitet. Postoperativ upplevelse var högst individuell, dock var merparten tillfredställda med ingreppet och sexuell funktion förbättrades. Att i tillägg ta bort ovarier kunde dock påverka negativt. Psykologiska och sociala faktorer var viktiga komponenter till övergripande tillfredställelse. Diskussion: Bristfällig information tycks förstärka känslan av att ämnet sexualitet är relativt tabubelagt, därför borde sjuksköterskan sträva efter förändring. Då merparten verkade bli tillfredställda med hysterektomi är det ett ingrepp som bör föreslås som behandling till de kvinnor som lider av problem som påverkar sexuell hälsa. Slutsats: För alla behöver det inte vara en förlust att operera bort livmodern, tvärtom kan det upplevas befriande att slippa de kanske mångåriga problem som föranlett ingreppet.

Vård i samband med fortplantning benämns internationellt som preconception care. I Sverige finns inget motsvarande begrepp, men brukar benämnas prekonceptionell hälsa och vård. I västvärlden är det vanligt att kvinnor väljer att inte föda barn under sin mest fertila ålder, vilket leder till att fler drabbas av fertilitetsproblematik. Prekonceptionell vård optimerar chanserna till en graviditet och innebär långsiktiga hälsovinster för både individen och det framtida barnets hälsa. Syftet med denna studie var att belysa kunskap och attityd till prekonceptionell hälsa och fertilitet hos personer i reproduktiv ålder. För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och resulterade i femton artiklar, publicerade mellan 2006 och 2019, som inkluderades i analysen. Alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas riktlinjer för självständigt arbete. Generellt sett var kunskapen om prekonceptionell hälsa låg, olika livsstilsfaktorers påverkan på den egna fertiliteten och eventuella framtida barns hälsa var okänt för de flesta. Flertalet hade kunskap om att en hälsosam livsstil är viktigt, kunskap om hur exempelvis kost, alkohol eller sexuellt överförbara infektioner påverkar fertiliteten var dock bristande. Möjligheten till att bli gravid överskattades, även möjligheten att bli gravid genom in vitro fertilisering (IVF-behandling). För majoriteten är det viktigt att ha en stabil relation innan bildandet av familj. Flertalet har även andra prioriteringar som utbildning, karriär och resor. Majoriteten önskade barn i framtiden. En övervägande andel upplevde att de inte fått tillräcklig information om prekonceptionell hälsa och fertilitet, vilket de ansåg viktigt och önskade få från personer med kunskap om ämnet, exempelvis från läkare, barnmorskor eller lärare. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att kunskapen och attityd till prekonceptionell hälsa och fertilitet hos personer i reproduktiv ålder varierar. Möjligheten till att bli gravid överskattas. Andra prioriteringar finns innan en graviditet planeras. Mer information om prekonceptionell hälsa och fertilitet önskas. / Preconception care is behavioral and social health interventions for women and couples before conception occurs. It is common today that women postpone childbearing, which means they don’t give birth during their most fertile time in life. This leads to more people affected by fertility issues. Preconception care aims to improve the chances of conception and means both immediate and long-term health benefits to both the individual and the future health of the child. This study aimed to illustrate the knowledge and attitudes towards preconception health and fertility among people in reproductive age. To answer the purpose, a literature study was carried out. The study was conducted through searches in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO which resulted in 15 articles, published between the years 2006–2019, that were included in the analysis. All articles were reviewed using Sophiahemmet University’s guidelines. In general, we could distinguish that the knowledge about preconception health was low, and the fact that different lifestyle factors have effect on the fertility and possibly future children’s health was unknown/unrecognized to the majority. Most persons were aware about the importance of a healthy lifestyle, not about how nutrition, alcohol or sexually transmitted diseases could influence their fertility. The possibility to get pregnant was overestimated, as well was the possibility to get pregnant through in vitro fertilization (IVF-treatment). For the majority it was important to have a secure relationship before getting pregnant and having a baby. Further, we found that a lot of people also wanted to study, have a career and travel before getting pregnant. However, most people found it to be important to have a child in their future. The majority experienced not having received enough information about preconception health and fertility, which they thought was important and wished to receive from people with knowledge on the subject, for example a doctor, midwife or a teacher. The conclusion of this study shows that the knowledge regarding preconceptional health of people in reproductive age varied. The possibility to get pregnant was overrated. Many persons have other priorities before planning a pregnancy. Also, more information/education on preconception health and fertility is wanted.

<p>Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.</p>

<p>Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder.</p> / <p>Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.<strong></strong></p>

<p>Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid. I tidskriften mama däremot konstrueras äldre kvinnors moderskap som en möjlighet. Detta görs dels genom att visa att kvinnans biologiska begränsningar kan övervinnas medels medicinska åtgärder, genom att frikopplas från kvinnans biologi och dels genom att visa att äldre kvinnors moderskap konstrueras på samma sätt som yngre kvinnors moderskap.</p>

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid. I tidskriften mama däremot konstrueras äldre kvinnors moderskap som en möjlighet. Detta görs dels genom att visa att kvinnans biologiska begränsningar kan övervinnas medels medicinska åtgärder, genom att frikopplas från kvinnans biologi och dels genom att visa att äldre kvinnors moderskap konstrueras på samma sätt som yngre kvinnors moderskap.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen’s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn. Genom linjära regressionsanalyser av data från European social survey indikerar studiens resultat att låg inkomst har ett negativt samband med spanska kvinnors fertilitet, analyserna avslöjar också att familjevänliga arbetsvillkor är viktigast för svenska kvinnor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer. Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn. Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation. Resultaten styrks av att det läggs större vikt vid det övervägandet än vid de övriga övervägandena som är med i studien. Det finns även belägg för att uttala sig om könsskillnader. Kvinnor lägger överlag mer vikt än männen vid moderns arbetssituation, samt vid flera av de andra övervägandena, i respektive land. Dock är trenden att italienska män har högre värden än franska kvinnor i de flesta fall.