Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder. / Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.

Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor över hela världen. Till skillnad från äldre kvinnor drabbas yngre kvinnor oftare av en mer aggressiv cancerform. Att få diagnosen bröstcancer kan innebära stora förändringar i livet med behandlingar som orsakar svåra biverkningar och oförutsägbara sjukhusbesök, en omställning som kan komma att påverka livskvalitén för de unga drabbade kvinnorna. I samband med de biverkningar som uppkommer till följd av behandling krävs stöd från både hälso-och sjukvård och anhöriga. Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för att främja den psykiska, fysiska och existentiella hälsan hos vårdsökande person.Syfte: Att beskriva upplevelser av att genomgå bröstcancerbehandling som ung kvinna.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i Medline och CINAHL. Resultatet framställs av 12 vetenskapliga artiklar.Resultat: Innefattar två kategorier följt av sex subkategorier. Kategorierna är: upplevelser av den psykosociala påverkan som kan uppstå vid behandling samt upplevelser av biverkningar efter bröstcancerbehandling.Slutsatser: Huvudfynd i de 12 artiklarna fokuserade främst på bristfällig information från hälso-och sjukvård gällande bröstcancerbehandling, samt de konsekvenser som förändrad kroppsbild efter genomgående behandlingen kom att få.

BAKGRUND: Det råder oklarhet i vilken utsträckning patienter drabbade av cancer får information om cancerbehandlingens potentiella inverkan på fertiliteten och fertilitetsbevarande åtgärder. SYFTE: Att beskriva erfarenheter av information avseende fertilitet och fertilitetsbevarande åtgärder inför cancerbehandling hos patienter drabbade av cancer i fertil ålder. METOD: Litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning. RESULTAT: Sju teman identifierades: (1) Information till kvinnor om behandlingens potentiella inverkan på fertiliteten. (2) Rådgivning om fertilitetsbevarande åtgärder. (3) Brist på empowerment som en konsekvens av otillräcklig information. (4) Varför fick jag ingen information och varför erbjöds inte fertilitetsbevarande åtgärder? (5) Informationen varierar kopplat till kön, ålder och sexuell läggning. (6) Förlust av fertilitet kan ge nedsatt livskvalitet och påverka kvinnans syn på sin identitet. (7) Patienterna vill ha mer information och stöd. SLUTSATS: Patienter drabbade av cancer i fertil ålder får inte tillräckligt med information om cancerbehandlingens potentiella risker för fertiliteten. Kvinnor får mindre information än män och löper större risk att äventyra sin fertilitet. Vårdpersonalen behöver vara lyhörda för patientens behov och bör delge patienten adekvat information för att möjliggöra empowerment och öka livskvalité hos dessa patienter. / BACKGROUND: There is uncertainty as to what extent patients with cancer receive information about cancer treatment's potential effects on fertility and fertility preservation. PURPOSE: To describe the experience about information regarding fertility and fertility preservation prior to cancer treatment in patients with cancer of reproductive age. METHODS: Literature review of qualitative and quantitative research. RESULTS: Seven themes were identified: (1) Information to women about the treatment's potential effects on fertility. (2) Counseling in infertility preservation. (3) Lack of empowerment as a consequence of insufficient information. (4) Why didn’t I receive any information and whywasn’t I offered fertility preservation? (5) Information varies related to sex, age and sexual orientation. (6) Loss of fertility may impair quality of life and affect a woman's view of her identity. (7) Patients want more information and support. CONCLUSIONS: Patients with cancer in reproductive age, may not be enough informed about the cancer treatment´s potential risks on fertility. Women receive less information than men and are more likely to jeopardize their fertility. Health professionals need to be sensitive to the patient's needs and should inform the patient with adequate information to enable empowerment and to increasing the quality of life in these patients.

Eftersom fertiliteten i många utvecklade länder har gått ned är det intressant att studera orsakerna bakom detta. Om inte orsakerna bara ligger i de socioekonomiska förhållandena, vilka diskuteras mest, var kan de då sökas? Denna studie använder enkätdata med avsikt att belysa om attityder till att skaffa barn påverkas av vilka familjeförhållanden man själv växt upp under samt själv upplever under vuxet liv. Synsättet bygger på idén att det finns effekter som påverkar tänkandet genom socialisering, från en generation till en annan. Genom analys av data från undersökningen YAPS studeras om det finns några empiriska samband mellan stabilitet i familjens sammansättning under uppväxten, attityder till att leva i parförhållande och attityder till att skaffa barn. Uppsatsen använder sig av regressionsanalys för att undersöka eventuella statistiskt belagda samband. Då resultaten inte visar upp något samband med uppväxtvillkoren så undersöks även ekonomiska villkor då dessa ingått som bakgrundsdata i analysen. Resultatet pekar på samband mellan synen på barn och synen på parförhållanden samt den ekonomiska situationen i familjen under uppväxten. Den attityd till barn som man uppger verkar också vara en könsfråga då kvinnor har en mer positiv syn på barn än män enligt denna studie.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vid omfattande tumörväxt utförs mastektomi. Hela bröstet inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort. Att få beskedet om att bröstet skall tas bort är en chock och upplevs av många som en livskris. Brösten är en central del i både det fysiska och det psykiska jaget hos de flesta kvinnor. Syfte: Att beskriva upplevelse hos kvinnor i fertil ålder som har genomgått mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Inverkan på kroppsuppfattning, förändringar i sexuella livet, inverkan på psykiska tillstånd, behov av stöd för att bidra till bra livskvalitet och positiva upplevelser efter cancerbehandlingar. Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde negativa förändringar i sin kroppsuppfattning som påverkade flera aspekter i livet såsom sexualitet, partnerskap, föräldraskap och relationer i arbetslivet. Kliniska implikationer: Sjuksköterskans lyhördhet till kvinnor och förståelse av deras kroppsliga och psykosociala förändringar är förutsättningarna för att lindra kvinnornas lidande och främja välbefinnande trots bröstcancersjukdomen och mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. At extensive tumor growth a mastectomy is performed. The entire breast including all the lymph node tissue in in the armpit is removed. Getting the news that the breast has to be removed is a shock and is perceived by many as a life crisis. The breasts are a central part of both the physical and the mental self of most women. Aim: To describe women of reproductive age experience of having undergone mastectomy. Methods: A qualitative literature study based on eleven articles with qualitative approach was made. Results: The result shows five themes: Influence of body image, changes in sexual life, influence on mental conditions, the need for assistance to obtain a good quality of life and positive experiences after cancer treatments. Women who underwent mastectomy experienced negative changes in their body image that affected many aspects of life such as sexuality, partnership, parenthood and relationships in their professional life. Clinical implications: The nurse's responsiveness to women and understanding of their physical and psychosocial changes are prerequisites to alleviate women's suffering and promote well-being in spite of breast disease and mastectomy.

<p><strong>Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to </strong>the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940’s are retiring. <strong>Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs. A similar event happened in 1992 when the latest baby boom occurred at the same time as a financial bubble.</strong></p><p><strong> </strong></p><p>This study investigates the correlation between real disposable income, employment among women, the price development of small houses, family policies and fertility during the period 1960-2008. The conclusions are reached by studies of earlier research and literature on economic theory of fertility. In the analysis theories and the results of earlier research are compared to empiric macro data taken from the Swedish Statistical Agency.</p><p> </p><p>The conclusions are that a causal relation between economic factors and fertility exists, but it is not obvious; is fertility affected by variations in economic factors or the opposite? Employment affects both women’s income and their entitlement to parental benefit, which means that fertility and female employment are closely connected. Both financial bubbles and baby booms arise from the same psychological factors, which are rarely explained in economic models. When the Swedish parental benefit was introduced it had two effects; first it made the average age of women having their first baby increase, and secondly fertility became more closely connected to business cycles.<em>  </em></p>

Variations in fertility have caused a problematic situation in Sweden among other European countries. According to the Council of Europe we are facing an economic and demographic challenge, when the baby boomers of the 1940’s are retiring. Economists have for a long time studied the connection between economic factors and fertility, and several studies have found a correlation between business cycles and birth rates. This connection is again of current interest 2008, when a financial bubble bursts at the same time as a baby boom occurs. A similar event happened in 1992 when the latest baby boom occurred at the same time as a financial bubble.   This study investigates the correlation between real disposable income, employment among women, the price development of small houses, family policies and fertility during the period 1960-2008. The conclusions are reached by studies of earlier research and literature on economic theory of fertility. In the analysis theories and the results of earlier research are compared to empiric macro data taken from the Swedish Statistical Agency.   The conclusions are that a causal relation between economic factors and fertility exists, but it is not obvious; is fertility affected by variations in economic factors or the opposite? Employment affects both women’s income and their entitlement to parental benefit, which means that fertility and female employment are closely connected. Both financial bubbles and baby booms arise from the same psychological factors, which are rarely explained in economic models. When the Swedish parental benefit was introduced it had two effects; first it made the average age of women having their first baby increase, and secondly fertility became more closely connected to business cycles.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.