Hodgkins lymfom är en cancersjukdom som uppstår i det lymfatiska systemet och i Sverige är det ungefär 200 personer per år som insjuknar. Majoriteten av de insjuknade är mellan 15-34 år och ungefär 90% med diagnosen blir botade. Behandlingsformen för Hodgkins lymfom varierar beroende på stadie och då även vilka substanser som ingår i behandlingen. Alkylerande substanser, till exempel prokarbazin och cyklofosfamid, är substanser som är icke-cell-cykelspecifika och förhindrar DNA syntes. Detta kan leda till azoospermi hos männen och reducerad population av ursprungfolliklar hos kvinnor. På grund av dessa effekter var syftet med denna litteraturstudie att se om behandlingarna ABVD (en kombination av fyra olika cytostatika) och BEACOPP (en kombination av prednisolon samt sex olika cytostatika med större innehåll av alkylerare än ABVD) leder till en nedsatt fertilitet hos kvinnor och/eller män samt om fertiliteten återkommer efter avslutad behandling. Detta gjordes genom en litteraturstudie efter sökningar på PubMed där sju studier valdes ut efter inklusionskriterier och exklusionskriterier. Det kunde ses att spermiekvalitén minskade efter båda behandlingsformerna bland männen och att antalet behandlingscykler hade betydelse för hur nedsatt fertiliteten blev. Färre cykler med mindre intensiv behandling hade mindre effekt än fler cykler av mer intensiv behandling. De flesta männen återfick dock sin fertilitet inom fem år. För kvinnorna sågs ett snarlikt resultat där behandlingen BEACOPP orsakade försämrade värden av anti-müllerskt hormon (AMH) och en frånvaro av menstruationscykeln. Hos kvinnor var förekomsten av prematur ovarialsvikt (POF) korrelerat till ålder vid behandlingens start och antalet cykler administrerade.

Bakgrund: Cancerbehandlingar kan medföra konsekvenser hos kvinnor så som skador på äggstocksvävnaden vilket kan leda till medicinsk infertilitet. Fertilitetskonservering är en metod för att bevara könsceller vid risk för infertilitet som bör erbjudas till kvinnor vid ett cancerbesked beroende på cancertyp, cancerbehandling och relationsstatus. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelse av information om fertilitet och risk för infertilitet relaterat till sin cancerbehandling. Metod: Litteraturstudien genomfördes och grundades på åtta resultatartiklar, fem kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Det finns en tydlig röd tråd i samtliga resultatartiklar att kvinnor upplevde att informationen relaterat till hur deras fertilitet kunde komma att påverkas av cancerbehandlingen varit bristande eller helt uteblivit. Vid information var upplevelsen ofta negativ och kvinnorna lämnades ovetandes med funderingar och tankar. Resultatet har delats in i två teman: Bristande information och Ojämlik information. Konklusion: Då vi i dagens samhälle har större chanser att överleva cancer än tidigare bör hälso- och sjukvårdspersonal prioritera individen och fokusera på livet efter cancern. Informationen som ges till patienter bör individanpassas för att ge patienter den bästa förutsättningen till familjebildning efter cancerbehandlingen. / Background: Cancer treatments can have many consequences in women where damage to their ovarian tissue can lead to medical infertility. Fertilitypreservation is a method that should be offered to women undergoing cancer treatment to preserve gametes in women in risk of becoming infertile depending on cancer diagnosis, cancer treatment and relationship status. Aim: The aim of the literature study was to illuminate women's experiences receiving information regarding fertility and risk of infertility during a cancer treatment. Method: The literature study was based on five qualitative and three quantitative studies. Result: There's a distinct red line in women's experiences of lack off or no information at all related to how fertility could be affected by a cancer treatment. When informed the experience was mostly negative and women were left unknowing with reflections and thoughts. Out of the eight studies two main themes emerged: Lack of information and Non equal information. Conclusion: Because of the chances of cancer survival in todays society are higher than before the healthcare community needs to prioritize individuals and focus on life after cancer. Information given should be individualized for patients to enable the best conditions for family planning after a cancer treatment.

Romanen ”Is” utspelar sig i en fiktiv framtid och skildrar ett Sverige i svallvågorna avklimatförändringarna. Landet styrs av auktoritära högerpartier som har infört strikt kontrollpå befolkningstillväxten genom att unga män steriliseras efter att ha donerat spermaoch senare i livet får ansöka om att skaffa barn.Inom ramen för det här arbetet skildras samhället ur två perspektiv:1. Chinua kommer som flykting till Sverige och försöker starta ett nytt liv, men möterhårt motstånd från både samhällsapparaten och befolkningen. I desperation tvingashan sälja sin kropp, eller snarare sina spermier, till barnlösa kvinnor.2. I det inhägnade samhället Gränna bor Arwen och Viggo. De har fyra barn och ärbåda högt uppsatta i samhällsadministrationen och näringslivet. Arwen är den mest karriärmässigtdrivna, medan Viggo känner sig mer utanför. Skillnaderna mellan dem växeri takt med att samhället radikaliseras och de driver sakta isär, samtidigt som de vinnläggersig om att upprätthålla en polerad fasad.Syftet är att skildra ett framtida Sverige ur flera perspektiv så att möjliga svagheteroch styrkor visas upp. Chinuas perspektiv utgår från positionen ”ute, vill in”, en personsom utan eget förskyllande befinner sig utanför gemenskapen och kämpar för att bli endel av den. Chinua har tidigare försökt hitta en plats i andra europeiska länder, menmisslyckats och därför tagit sig vidare till Sverige. Arwen och Viggo-perspektivet äristället ”inne, vill vara kvar”, vilket ger möjlighet att gestalta den styrande delen av samhället,där de som passar in och tror på systemet lever.Planen är att i framtiden utöka romanen med ytterligare två perspektiv: ett om detbarndrömmande paret Jani och Dani, som får avslag på sin ansökan om att skaffa barn(också ett ”inne, vill vara kvar”-perspektiv, men underifrån); ett om de som valt att lämnadet nya Sverige och försöka bygga en alternativ gemenskap längre norrut (”ute, villvara ute”). Inom de respektive perspektiven är det också meningen att det ska finnas nyanseroch glidningar, och centrala personer kommer att skifta tillhörighet.Till planen hör också att vidareutveckla världsbygget med centrala frågor som temperaturhöjningoch havsnivåhöjning och deras bredare konsekvenser, samt att utforskaframtida teknisk utveckling och dess effekter på samhället och hur människor umgås.

<p>Предмет истраживања докторске дисертације&nbsp; је oпадање фертилитета у&nbsp; насељима Сремска Митровица и Шабац, односно историјско-демографска&nbsp; компаративна&nbsp; анализа опадања фертилитета и услова деловања сродних&nbsp; варијабли (пре свега нупцијалитета) од 1900. до 2011. године. Циљ докторске дисертације је да се прикажу, анализирају и упореде варијабле и&nbsp; сви&nbsp;&nbsp; релевантни чиниоци&nbsp; кретања и особина&nbsp; фертилитета у&nbsp; Сремској Митровици и Шапцу&nbsp; у посматраном периоду.&nbsp; Задатак дисертације&nbsp; да паралелно прикаже различите демографске трендове ових насеља, да утврди историјску&nbsp; условљеност&nbsp; разлика,статистичку међузависност параметара фертилитета, нупцијалитета и диворцијалитета, али и остави довољно простора за претпостављање будућих трендова на основу временског обухвата више од једног века.&nbsp; Методологија истраживања је базирана на релевантним мерама за обраду и анализу&nbsp; фертилитета и нупцијалитета, као на додатним статистичким методима.<br />Резултати су показали да су се транзиција фертилитета и нупцијалитета различито<br />одвијале и у другачијим интензитетима у овим насељима, па је тако и веза између свих варијабли имала различит интензитет. Утвђено је да су различити историјски, односно културни и геополитички оквири, имали утицај на прихватање норми у свим сферама живота, па тако и у сфери репродуктивних и брачних норми. &nbsp;&nbsp; Традиционалнија и отворенија средина, етничка и верска хомогеност, развој у оквирима друштва и државе високог фертилитета, наспрам модерније, западно оријентисане средине, са композитном етничком и верском структуром, уз нискофертилитетни и затворенији оквир репродукције и брачности, услови су који су дали печат демографском развоју ова два насеља.&nbsp;</p> / <p>Predmet istraživanja doktorske disertacije&nbsp; je opadanje fertiliteta u&nbsp; naseljima Sremska Mitrovica i Šabac, odnosno istorijsko-demografska&nbsp; komparativna&nbsp; analiza opadanja fertiliteta i uslova delovanja srodnih&nbsp; varijabli (pre svega nupcijaliteta) od 1900. do 2011. godine. Cilj doktorske disertacije je da se prikažu, analiziraju i uporede varijable i&nbsp; svi&nbsp;&nbsp; relevantni činioci&nbsp; kretanja i osobina&nbsp; fertiliteta u&nbsp; Sremskoj Mitrovici i Šapcu&nbsp; u posmatranom periodu.&nbsp; Zadatak disertacije&nbsp; da paralelno prikaže različite demografske trendove ovih naselja, da utvrdi istorijsku&nbsp; uslovljenost&nbsp; razlika,statističku međuzavisnost parametara fertiliteta, nupcijaliteta i divorcijaliteta, ali i ostavi dovoljno prostora za pretpostavljanje budućih trendova na osnovu vremenskog obuhvata više od jednog veka.&nbsp; Metodologija istraživanja je bazirana na relevantnim merama za obradu i analizu&nbsp; fertiliteta i nupcijaliteta, kao na dodatnim statističkim metodima.<br />Rezultati su pokazali da su se tranzicija fertiliteta i nupcijaliteta različito<br />odvijale i u drugačijim intenzitetima u ovim naseljima, pa je tako i veza između svih varijabli imala različit intenzitet. Utvđeno je da su različiti istorijski, odnosno kulturni i geopolitički okviri, imali uticaj na prihvatanje normi u svim sferama života, pa tako i u sferi reproduktivnih i bračnih normi. &nbsp;&nbsp; Tradicionalnija i otvorenija sredina, etnička i verska homogenost, razvoj u okvirima društva i države visokog fertiliteta, naspram modernije, zapadno orijentisane sredine, sa kompozitnom etničkom i verskom strukturom, uz niskofertilitetni i zatvoreniji okvir reprodukcije i bračnosti, uslovi su koji su dali pečat demografskom razvoju ova dva naselja.&nbsp;</p> / <p>Topic of doctoral thesis is fertility decline in settlements such as Sremska Mitrovica&nbsp; and &Scaron;abac, or rather historical-demography comparative analysis of fertility decline and conditions in which affine variables (primarily nupciality) operate in period of 1900 to 2011. Main aim is to show, analyze and compare variables, as well as all relevant factors of fertility trend in observed period for Sremska Mitrovica and&nbsp; &Scaron;abac.&nbsp; Given task is to show in parallel way different demographic trends for mentioned settlements and to determine historical differences conditionality, statistical correlation of fertility parameters, nupciality and divoriciality, but leave enough space for next assumptions in future trends for given period of one century. Research methodology is based on relevant measures for fertility and nupciality processing and analysis, as well as on additional statistical methods.</p><p>Results have shown that fertility and nupciality transition occurred with different intensity in mentioned settlement, and because of that link betwen variables had different intensity. It has been found that different historical, or rather cultural and geo -political circumstances&nbsp;&nbsp; influenced acceptance of norms in all life spheres, like reproductive and matrimony sphere of life. More traditional and open-minded surrounding, ethnic and religious homogeneity, development in countries and societies with high fertility, versus more modern surrounding oriented towards west, with composite ethnic and religious structure, with low fertility and more closed framework for reproduction and matrimony, circumstances which gave demographic stamp on development of mentioned two settlements.</p>

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som förekommer bland kvinnor. Kvinnor i den fertila åldern som drabbas av bröstcancer upplever oftast en mer omfattande stress med både psykisk och fysisk påverkan inför hur livet kommer bli nu. Många kvinnor drömmer om ett liv med barn och familj. För dessa kvinnor kan bröstcancer samt behandlingen försvåra chanserna till en eventuell graviditet samt utveckla en påverkan på sexuallivet med minskad sexlust. Det resulterar i en mängd känslor och ett lidande hos kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig del i vården för dessa kvinnor. Omvårdnad omfattar främjande av hälsa, lindra lidande, förebygga ohälsa samt återställa hälsa. Syfte Syftet var att beskriva kvinnor i den fertila ålderns upplevelser av omvårdnaden vid bröstcancer. Metod Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt innefattande 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Databassökningar utfördes i både PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Materialet har genomgått en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Huvudteman som identifierades var; omvårdnad som inte möter kvinnans behov samtomvårdnad som möter kvinnans behov. Subteman som växte fram var; avsaknad av information gällande fertilitet och sexualitet, brist på information och kommunikation,otillräckligt stöd, positiva upplevelser av omvårdnad samt upplevelser av god omvårdnad gällande fertilitet. Slutsats Fynden visade att kvinnor med bröstcancer saknar information angående fertilitet och sexualitet, önskar mer stöd från sjuksköterskan och hälsorelaterad information samt kommunikation och även brister i omvårdnad som skapat lidande och vårdlidande hos kvinnor. Det har även visat att en del kvinnor har upplevt en god omvårdnad av sjuksköterskan med bra bemötande och varit tillfredsställda med informationen som givits. / Background Breast cancer is the most common form of cancer found among women. Women in childbearing age who suffer from breast cancer can experience extensive stress with both psychological and physical impact on their present and future lives. Many women dream of a life with children and family life. Breast cancer, as well as treatment, can hamper the chances of a possible pregnancy. Breast cancer can also impact the woman’s sexual life with reduced sexual desire. This can result in emotional reactions and suffering for the women concerned. Nurses have an important part in the care provided for these women. Nursing care incorporates promoting health, relieving suffering, preventing ill health and restoring health. Aim The aim was to describe women in childbearing age experiences of nursing care in breast cancer. Method This study was conducted as a literature review comprising of 15 scientific articles of qualitative and quantitative design. Database searches were performed in both PubMed and CINAHL as well as by manual search. The material has undergone a quality review according to Sophiahemmet University's assessment documentation. Results Main themes identified were; nursing that does not meet women's needs and nursing that meets women's needs. Sub-themes that emerged were; lack of information regarding fertility and sexuality, lack of information and communication, insufficient support,positive experiences of nursing and experiences of good care regarding fertility. Conclusions The findings showed that women with breast cancer lack information about fertility and sexuality. Furthermore desires for more support from the nurse, health-related information and communication. The lack of care creates suffering and health distress in women with breast cancer. It has also been shown that some women have experienced good nursing care meeting their needs and satisfied with the information provided.

Bakgrund: Infertilitet är en sjukdom i reproduktionssystemet som definieras av att en klinisk graviditet inte uppnås efter 12 månader eller mer av regelbundet oskyddat samlag. Cirka tio procent av par i fertil ålder världen över drabbas av ofrivillig barnlöshet. Hos ungefär 30 % av paren finns ingen förklaring till infertiliteten. Ofrivillig barnlöshet kan leda till långvarig kris och psykisk ohälsa. En god kosthållning kan ge olika hälsofördelar. Att vägleda och hjälpa dessa par med kostråd skulle kunna leda till bättre psykisk och fysisk hälsa samt ekonomiska besparingar för samhället. Syfte: Belysa kostens betydelse för fertiliteten. Metod: En systematisk litteratursökning. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed  som resulterade i sju vetenskapliga artiklar. Resultat: Hemlagad mat, Medelhavsdiet, frukt &amp; grönsaker, mjölkprodukter, kostfiber och omättat fett främjar fertiliteten. Socker, snabbmat och mättat fett är ogynnsamt för fertiliteten. Konklusion: Bevis har framkommit som tyder på att kosten har betydelse för kvinnors fertilitet. Implikation: En studie som finner ett resultat som påtalar att någon kost kan påverka fertiliteten kan utgöra grund för kostrådgivning som kan leda till färre fall av oönskad infertilitet och besparingar för samhället. Mer forskning inom området behövs. / Background: Infertility is a disease of the reproductive system defined by the fact that a clinical pregnancy is not achieved after 12 months or more of regular unprotected intercourse. Around ten percent of the fertile couples worldwide suffer involuntary infertility. In about 30 % of the cases there is no explanation for infertility. Involuntary infertility can lead to long-term crises and mental illness. A good diet can lead to better health. Helping these patients could lead to better mental health and physical health and economic savings for society. Purpose: To highlight the impact of the diet for fertility. Method: A systematic review. Database search was made in CINAHL and PubMed that resulted in seven scientific articles. Result: Homemade food, Mediterranean diet, fruits &amp; vegetables, diary, dietary fiber and unsaturated fats are promoting fertility. Sugar, fast food and saturated fat are unfavorable for fertility. Conclusion: Evidence has emerged that the diet is important for women's fertility. Implication: A study that would find that a particular diet would have an impact on fertility could be useful in diet counselling that could lead to less cases of  infertility and  savings for society. More research in this area is needed.

Bakgrund   Fertilitet beskrivs som kvinnans biologiska natur och definieras ofta som förmågan att kunna bli gravid. Fertilitet kan även ses som ett tecken på hälsa och att kroppen är i balans. Idag är det många kvinnor som lider av nedsatt fertilitet. Det finns flera olika faktorer som kan påverka en kvinnas fertilitet varav vissa av dessa kan vara livsstilsfaktorer som kvinnan själv skulle kunna påverka om hon får tillgång till rätt kunskap. Syfte  Syftet var att belysa livsstilsfaktorer som kan förbättra kvinnans fertilitet med hjälp av sjuksköterskans informativa roll.   Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar där majoriteten var av kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på de valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: livsstilsfaktorer, kost och sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Resultat Från huvudkategorierna skapades subkategorier gällande livsstilsfaktorer; vikt och träning, stress och sömn, mikronäringsämnen, jod, Omega-3, D-vitamin, koffein samt gällande  sjuksköterskans hälsofrämjande arbete; behov och utbildning. Samtliga livsstilsfaktorer visade sig inverka på fertiliteten. Ett behov gällande utbildning och information kring detta framhålls som betydelsefullt för kvinnor och det framgick att redan aktuella sjuksköterskor efterfrågar utbildning för att kunna tillgodose kvinnor med detta. Slutsats Det finns livsstilsfaktorer som har en direkt påverkan på kvinnans fertilitet och som kvinnor själva kan påverka så länge de har kunskapen. Att sjuksköterskor utbildar kvinnor gällande livsstilsfaktorer och fertilitetsförståelse skulle vara värdefullt för kvinnor för resten av livet, inte enbart för att gynna fertilitet men även för varje kvinnas allmänna hälsa eftersom ägglossning inte enbart är ett tecken på fertilitet utan även kan ses som ett hälsotecken. / Background Fertility is described as the biological nature of a woman and is often defined as the ability to conceive. Fertility means more than the ability to get pregnant, it can also be seen as a sign of health and that the body is in balance. Nowadays many women suffer from infertility. There are several factors that can affect a woman's fertility where some of them are lifestyle factors that the woman may be able to affect if she gets the right information. Aim The aim of this study was to describe how lifestyle factors can improve a woman's fertility with help from information provided by a nurse.  Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles where the majority were of quantitative study design. The database searches were performed inCINAHL and PubMed, using relevant keywords for the aim of the study. The quality of the selected articles were reviewed and the content was analyzed to be grouped into three main categories: lifestyle habits, diet and the nurse's health promotion work. Results The main categories were divided into subcategories. Lifestyle factors into; weight and exercise, stress and sleep, micronutrients, iodine, Omega-3, vitamin D, caffeine and the nurse's health promotion work into; needs and education. All lifestyle factors were shown to affect fertility. A need regarding education and information about this was shown to be important for women and it appears that nurses already request an education about fertility and lifestyle factors to provide women with this knowledge.  Conclusions There are lifestyle factors that have a direct impact on a woman's fertility and that women themselves can influence as long as they have the knowledge. If nurses were able to educate women regarding these lifestyle factors and fertility awareness it would benefit women for the rest of their lives - not only to prevent infertility but also for each woman's general health since ovulation is both a sign of fertility and a sign of health.

<p>Ve&scaron;tačko osemenjavanje (VO) je najznačajnija reproduktivna biotehnologija u<br />intenzivnoj proizvodnji svinja. Efikasan izbor visoko fertilnih genetski superiornih<br />nerastova i visok fertilitet ve&scaron;tački osemenjenih krmača, ima veliki ekonomski uticaj na<br />efikasnost praktične primene ove biotehnologije. Međutim, prethodna istraživanja<br />pokazuju da procena klasičnih parametara fertiliteta ejakulata (koncentracija, ukupan<br />broj, pokretljivost i morfologija spermatozoida) nisu dovoljni pokazatelji fertiliteta i<br />reproduktivne performanse nerastova. Sa druge strane, pokazalo se da je fertilitet<br />ve&scaron;tački osemenjenih krmača, često, niži od onog kod prirodno osemenjenih krmača.<br />Kao osnovni razlog nižeg fertiliteta kod VO krmača, navodi se osemenjavanje sa<br />prekomerno razređenim dozama i/ili dozama dugotrajno čuvanim (3 do 5 dana).<br />Rezultati prethodnih istraživanja ukazuju da komponente semene plazme imaju ključni<br />uticaj na fertilizacioni potencijal spermatozoida in vivo i in vitro, kao i na fiziolo&scaron;ke<br />procese važne za uspe&scaron;nu oplodnju i razvoj embriona u uterusu.<br />Zbog toga je glavni cilj ovog istraživanja bio da se: (a) odredi sadržaj proteina u<br />spermalnoj plazma nerastova koji se koriste za VO na nekoliko komercijalnih farmi<br />svinja u Srbiji, (b) oceni uticaj sadržaja proteina u spermalnoj plazmi na pokretljivost i<br />morfologija spermatozoida u nativnoj i razređenoj spermi, nakon 3 dana čuvanja u<br />razređenom stanju i (c) ispita uticaj intrauterine infuzije spermalne plazme, pre<br />aplikacije klasične VO doze, na fertilitet krmača.<br />Sadržaj proteina u spermalnoj plazmi se kretao između 1% i 6,5%, &scaron;to je<br />ustanovljeno kod 212 uzoraka, dobijenih iz ejakulata 106 nerastova, koji se koriste za<br />VO na 6 farmi u AP Vojvodini. Nizak nivo proteina (1-3.5%, prosečno 2,4%) je<br />ustanovljen kod 69%, a visok nivo proteina (3.6-6.5%, prosečno 4,2%) kod 31%<br />ispitivanih nerastova. Nije ustanovljen značajan (P&gt;0,05) uticaj rase ili starosti nerasta,<br />kao ni godi&scaron;nje sezone, na sadržaj proteina u spermalnoj plazmi. Citomorfolo&scaron;ka<br />svojstva spermatozoida su testirana sistemom CASA i protočnom citometrijom. U<br />nativnoj spermi testiranih nerastova, prosečno je bilo 71% živih, 13% spermatozoida sa<br />o&scaron;tećenim akrozomom i 32% spermatozoida sa morfolo&scaron;kim anomalijama. Volumen<br />ejakulata, koncentracija, ukupan broj i pokretljivost spermatozoida bili su značajno<br />(P&lt;0,01) veći kod nerastova sa visokim, u poređenju sa niskim sadržajem proteina u<br />spermalnoj plazmi. Progresivna pokretljivost - PP (64%) i broj živih spermatozoida - ŽS<br />(66%) bio je značajno veći, dok su broj spermatozoida sa o&scaron;tećenom ćelijskom<br />membranom - OM (19%), akrozomom - OA (29%) i hromozomima - OH (13%) bili<br />značajno (p&lt;0,01) niži u uzorcima sperme sa visokim sadržajem proteina, koji su bili<br />čuvani 72h u razređenju 1:4, od ovih vrednosti kod uzoraka sa niskim sadržajem<br />proteina (PP = 48%, ŽS = 44%, OM = 27% OA = 45% i OH = 22%). Zamena autologne<br />spermalne plazme iz ejakulata sa niskim sadržajem proteina od jednog nerasta, sa<br />homologom spermalnom plazmom iz ejakulata drugog nerasta sa visokim sadržajem<br />proteina, značajno (p&lt;0,01) povećava progresivnu pokretljivost spermatozoida, sa 52%<br />na 65%, kod uzoraka čuvanih 72h u razređenju 1:4. Intrauterina infuzija 30 ml semene<br />plazme, pre aplikacije klasične VO doze, značajno (p&lt;0,05) povećava vrednost<br />pra&scaron;enja (94%) i prosečan broj živo rođene prasadi po leglu (12.3) (p&lt;0,01), u<br />poređenju sa kontrolom grupom krmača (83% i 10.5 prasadi).<br />Na osnovu dobijenih rezultata, može se zaključiti: (1) postoje značajne razlike u<br />sadržaju proteina u spermalnoj plazmi između pojedinih nerastova, (2) uzorci sperme sa<br />visokim sadržajem proteina, imaju veće vrednosti fertilizacionog potencijala<br />spermatozoida, od uzoraka sa niskim sadržajem proteina u spermalnoj plazmi, posle 72h<br />čuvanja u razređenju 1:4 i (3) infuzija spermalne plazme, pre aplikacije klasične VO<br />iv<br />doze, značajno povećava fertilitet tako tretiranih krmača, u poređenju sa kontrolnim<br />krmača. Ovi rezultati pokazuju da određivanje sadržaja proteina u spermalnoj plazmi,<br />može biti korisno sredstvo za predviđanje stepena fertiliteta nerasta, pre njegove<br />upotrebe za VO, kao i da se spermalna plazma može koristi za povećanje fertiliteta<br />ve&scaron;tački osemenjenih krmača. Dobijenim rezultatima su, u potpunosti, potvrđene radne<br />hipoteze i ostvareni postavljeni ciljevi istraživanja.</p>

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som utlöser inflammation på en eller flera delar av kvinnans könsorgan. Vanliga symtom för endometrios är buksmärta, bäckensmärta och samlagssmärta. Symtomdebut är varierande, dock finns det studier som tyder på att symtom uppkommit redan i tonåren. Vid endometrios är det vanligt med hormonell behandling och i vissa fall även indicerat med operativ behandling. I dag är kunskap kring endometrios försummad och det förekommer felaktigt dragna slutsatser kring orsak till sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet i samband med endometrios. Metod: Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnor med endometrios hade nedsatt livskvalitet i olika kontext, därefter identifierades subkategorier som beskrev i vilken kontext kvinnor hade nedsatt livskvalitet i. Subkategorier som identifierades var: Relationer - Partnerskap, Familj och vänner, Social isolering, Fertilitet, Åldersrelaterad påverkan, Det vardagliga livet, Kunskapsluckor i vården, Informationsöverföring och Försening av diagnos. Orsaken till den nedsatta livskvaliteten och det som genomsyrade subkategorierna var huvudsakligen smärta av olika typer. Konklusion: Mycket talar för att kvinnor med endometrios har en nedsatt livskvalitet jämfört med kvinnor som inte lider av sjukdomen. Den nedsatta livskvaliteten kan ofta kopplas till en okunskap gällande sjukdomen inom vårdpersonal eller att man som vårdpersonal inte är uppmärksam på symtom hos dessa kvinnor som i förlängningen leder till en nedsatt livskvalitet. / Background: Endometriosis is a chronic disease which causes episodes of inflammation in women’s genital- and reproductive organs. The most common symptoms in women with endometriosis are abdominal pain, pelvic pain and pain during intercourse. The debute of symptoms vary, but several studies claim that symptoms often occur during adolescence. Hormone treatment is often used in women with endometriosis and in other cases surgical treatment is indicated. Today, knowledge about endometriosis is neglected and there are incorrect conclusions about the cause of the disease. Aim: To describe women's experiences of quality of life in correlation to endometriosis. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Women with endometriosis had reduced quality of life in different contexts, thereafter subcategories were identified that described in which context women had reduced quality of life in. Subcategories identified were: Relationships – Partnerships and Family, Social Isolation, Fertility, Age-related impact, Everyday life, Gaps of knowledge in health care, Transmission of information and Delay of diagnosis. The reason for the reduced quality of life and what permeated the subcategories was mainly pain of different types. Conclusion: Much speaks for that women with endometriosis have a lower quality of life compared to women who do not suffer from the disease. The reduced quality of life can often be linked to a lack of knowledge about the illness for health care professionals or that as a health care professional, you are not aware of the symptoms of these women which, in the long run, lead to a reduced quality of life.

När den reproduktiva hälsan sviktar kan känslor av att vara mindre värd uppkomma och såväl manlighet som kvinnlighet är begrepp som tycks vara starkt knutna till människans förmåga att reproducera sig. Infertilitet är ett problem vilket uppstår i en relation. Trots detta har det under lång tid setts som ett kvinnligt problem. Studien syftar till att belysa fenomenet infertilitet ur mäns perspektiv och utgår från ett livsvärldsperspektiv. Totalt deltog sju män i studien, livsvärldsintervjuer genomfördes och materialet analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Materialet mynnade ut i sammanlagt tolv subteman vilka resulterade i fyra stycken teman. Framtidstro, Intimitet, Maktlöshet samt Uthärdande tycks tillsammans stå för innebörden av fenomenet. Männen har ett behov av att finna strategier och på så vis öka känslan av att hantera och begripa den egna livssituationen vilket ses som en röd tråd genom resultatet. Männen tycks se sina upplevelser kring infertilitet som något positivt. De har intagit en ny roll och en stärkt relation till partnern belyses. Kopplingar till Antonovskys teorier kring KASAM kan ses och vikten av delaktighet betonas i resultatet. Diskussion förs även kring huruvida skillnader i bakomliggande orsaker till infertiliteten kan påverka resultatet. / When reproductive health is failing and feelings of being less worthy arise and both masculinity and femininity are concepts that seem to be strongly linked to man's ability to reproduce. Infertility is a problem which arises in a relationship. Despite this, it has for a long time been seen as a women's problem. The study aims to shed light on the phenomenon of infertility from men´s perspective and based on a life-world perspective. The study includes seven men, life-world interviews and material reviewed on the basis of a phenomenon logical hermeneutical approach. The material resulted in a total of twelve subthemes resulting four themes. Optimism in the future, Intimacy, Powerlessness and Persevering seem to stand together for the meaning of the phenomenon. The men have a need to find strategies and thereby increase the feeling of manage and comprehend their life situation. The men seem to see their experiences of infertility as something positive. They have taken on a new role and a stronger relationship with the partner is illuminated. Links with Antonovskys theories about KASAM can be seen and the importance of participation is emphasized in the outcome. There are also discussions on whether the differences in the underlying causes of infertility can affect results.