För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys. Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur Lazarus och Folkmans copingstrategier används av kvinnor och män som genomgår IVF behandling, vid första försöket och vid försöken därefter. Metod: Studien har utförts som en kvalitativ metod med deskriptiv design, i form av frågeformulär där totalt sexton personer deltog. Tre män och tretton kvinnor. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet vilket resulterade i att tre copingstrategier kunde identifieras. Huvudresultat: Resultatet visar att personer som genomgår IVF behandling använder sig av tre olika copingstrategier, en probleminriktad copingstrategi, en emotionellt inriktad copingstrategi samt en meningsbaserad copingstrategi. Hur dessa strategier används beror på individen och vart i behandlingsprocessen det gäller. Slutsats: Det visade sig att den grupp som hade gjort IVF förut hade mer erfarenhet inom området vilket innebar att deras huvudsakliga copingstrategi var behovet att prata med andra i liknande situationer, via bloggar eller forum. De som skulle göra IVF för första gången hade rädslor inför behandlingen och koncentrerade sig mer på det.

Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på cirka 10%. Vanligen får kvinnor vänta flera år innan diagnosen fastställs. Kvinnor som lever med endometrios påverkas i varierande grad av sjukdomen. En del påverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullständigt handikappande. Sjukdomen har en betydande inverkan på såväl fyskiskt som psykosocialt välbefinnande och genomsyrar således alla aspekter av de drabbade kvinnornas liv. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda på vilken inverkan endometrios har på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Metoden som användes var litteraturgranskning av nio kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultatet av studien visade att sjukdomen har en negativ påverkan på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Endometrios-associerad smärta var de mest frekvent rapporterade symtomet och påverkade livskvalieten negativt. Förutom smärta ledde sjukdomen ofta till nedsatt självkänsla, depression, infertilitet och relationsproblematik samt inskränkningar i sexliv, socialt liv och arbetsliv. Vårdpersonal uppvisade ofta en negativ attityd till "typiskt kvinnliga åkommor" och normaliserade kvinnornas problem. Bristande kunskap om sjukdomen samt oförmåga att avgöra vad en normal menstruation innebär medförde att många kvinnor väntade länge med att söka hjälp för sina problem. Diagnostiskt dröjsmål bidrog till ett förlängt lidande för de drabbade kvinnorna.

No description available.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10 och 15 procent av alla par i Sverige. Tillståndet definieras efter det att man aktivt försökt bli gravid i över ett år. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela kvinnans livsvärld och kan utlösa en kris. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet och hur det påverkar kvinnans liv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på fyra självbiografier. Manifest innehållsanalys gjordes med Lundman och Hällgren-Graneheims modell (2017) för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att kvinnorna upplevde känslor av vrede, sorg, avundsjuka och självförakt. Deras liv togs över av sin ofrivilliga barnlöshet och påverkade relationer till sin partner och till andra i omgivningen. Slutsats: Ofrivillig barnlöshet bidrar med risk för bland annat depression och social isolering, som sjuksköterska behöver man vara medveten om dessa risker för att kunna se varningstecken och förebygga psykisk ohälsa. Människan har i modern tid börjat skjuta upp att skaffa barn allt mer senare i livet, ofrivillig barnlöshet behöver därför uppmärksammas mer i samhället. Det är viktigt att informera om fertilitet redan i ung ålder då man kan påverka sin framtida fertilitet genom de livstilsval man gör idag.

Sjukdomstillståndet kan ha flera olika grundorsaker och kan drabba både män och kvinnor. Fertilitetsbehandling samt dess påverkan på individens hälsa haft ett primärt fokus på kvinnans upplevelser och erfarenhet i jämförelse med mannens. Syfte: Syftet var att beskriva manliga patienters upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid fertilitetsbehandling. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning utfördes för att anskaffa kunskap för att svara på syftet. Den insamlad datan analyserades enligt Fribergs femstegsmodell (2012) och kategoriserades utifrån patientupplevelser. Resultat: Män upplever i stor utsträckning sin maskulinitet förminskad, skuld mot sin partner, upplevelse av att vara förbisedd av vården och samhället, depression, sorg och ångest och en överhängande påverkan av livet som helhet till följd av diagnosen. Slutsats: Infertilitet visade sig ha en omfattande påverkan på olika aspekter av mäns liv, inklusive deras psykiska mående, självbild samt relationen med partnern. Ett stort behov finns av vidare forskning på området med mer fokus på män, deras anhöriga samt hur hälso- och sjukvårdens personal förhåller sig i vårdmöten. Vidare behöver interventioner skapas för att förbättra manliga patienters välmående under hela behandlingsförloppet.

Abstrakt (svenska) Titel: Infertilitet – vems rätt att bestämma? En kvalitativ intervjustudie kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta med infertilitet. Författare: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå Universitet -Institutionen för Omvårdnad   Syfte: Att undersöka hur barnmorskans erfarenheter av parens reaktioner uppfattas i samband med infertilitetsproblematik. Studiedesign: En kvalitativ intervjustudie innefattande fyra barnmorskor har genomförts på en barnmorskemottagning. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilket i korthet innebar följande steg: Materialet transkriberades ordagrant och bröts därefter ned i meningsbärande enheter, för att kunna sortera data utifrån innehåll. Kondensering utfördes i syfte att lyfta fram kärninnehållet. Abstraktion utfördes för att få fram koder, i syfte att reducera mängden text men även för att därefter kunna sammanfoga snarlika ämnen till underkategorier, vilka sedan grupperades i huvudkategorier tillhörande ett gemensamt tema. Resultat: De fyra huvudkategorier som uppkom var känslor, kommunikation, rättighet och prevention. Känslor: Oro, stress samt nedstämdhet var vanligt förekommande. Mäns känslor var svårare att identifiera då kvinnor ibland kom ensamma till besöken, samt män ibland dolde känslor bakom aggressivitet. Kommunikation: God information skapade förtroende. Råd om livsstilsförändringar samt vidareremittering var en viktig form av stöd. Rättighet: Ingen har rätt till barn, men alla ansågs ha rätt att försöka få barn. Privatekonomi samt samhällets krav påverkar dock i stor utsträckning paren vid misslyckade försök eller önskan om ytterligare barn. Prevention: Vikten av information kring infertilitet vid undervisning i skolan, vid preventivmedelsamtal och vid cellprovtagning poängterades. Slutsats: Att vara väl införstådd med de känslor som kan uppstå i samband med infertilitet möjliggör att ge tillfredställande stöd. Särskilda ansträngningar behöver göras för att nå män, såväl emotionellt som preventivt. Stort utrymme för förbättring finns gällande preventiva åtgärder, i syfte att fördjupa allmänhetens kunskaper kring infertilitet. Nyckelord: kvinnlig infertilitet; manlig infertilitet; känslor; barnmorska; kvalitativ forskning / Abstract (English)     Title: Infertility. Who´s right to decide? A qualitative interview study regarding midwives experiences to work with infertility. Author: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå University- Department of nursing   Objective: To investigate midwives thoughts and experiences regarding couples reactions in connection with infertility.  Study design: A qualitative interview study comprising four midwives have been conducted. The resulting data was analyzed using qualitative content analysis, consisting of the following steps: The material was transcribed verbatim and then broken down into sentences, to aid in sorting the data based on content. Condensation was carried out in order to highlight the core content. Abstraction was performed to obtain codes, in order to reduce the amount of text , but also to subsequently merge similar content into subcategories , which were then grouped into categories. Results: Four main categories emerged. Feelings: anxiety, stress and depression were common. Men’s feelings were more difficult to identify since women sometimes came alone to appointments, and men sometimes concealed their feelings behind aggression. Communication: Good information created trust. Advice on lifestyle changes and referrals were important forms of support. Empowerment: No-one has the right to a child, but the right to try to have a child. Personal and societal demands, however, affect the couples at failure to conceive or desire for additional children. Prevention: The importance of information about fertility in school, at contraception counselling and routine smear exams was emphasized. Conclusion: Awareness of the feelings that infertility may give rise to, enables providing satisfactory support. Further efforts need to be made to reach males emotionally as well as preventatively. There is great possibility for improvement in regards to public awareness about infertility. Keywords: female infertility; male infertility; emotions; midwife; qualitative research

Bakgrund: Infertilitet är ett sjukdomstillstånd som innebär att ett par inte kan uppnå en klinisk graviditet under mer än ett år av försök. Det är mellan 10-15 % av alla par i fertil ålder som drabbas av tillståndet i varje land. Orsaken som hittas i 90 procent av fallen är antingen manliga, kvinnliga eller gemensamma faktorer. När ingen orsak hittas kallas det för oförklarlig-, eller idiopatisk infertilitet. Innan diagnostisering och eventuell behandling utförs därför noga utredningar med analyser på både kvinnan och mannen. Behandlingen bestäms därefter utifrån orsak. Vid kvinnlig infertilitet är in vitro-fertilisering (IVF) den mest vanliga icke-farmakologiska proceduren som används framför allt vid oförklarlig infertilitet och åldersfaktorer. Antiöstrogenet klomifencitrat har i många decennier varit farmakologiska förstahandsbehandlingen vid anovulatorisk infertilitet men vid de senaste 10 åren har den ersätts med aromatashämmaren letrozol som med en liknande mekanism kunnat ge upphov till ovulationsstimulering. Syfte: Syftet med examensarbetet var att utvärdera och jämföra effekterna av antiöstrogenet klomifencitrat med aromatashämmaren letrozol vid infertilitetsbehandling hos kvinnor. Metod: För att uppnå syftet utfördes litteratursökningar av relaterade vetenskapliga studier i den medicinska databasen PubMed. Nyckelorden som användes vid sökning var “female infertility”, “clomiphene” och “letrozole” och därefter hämtades fem randomiserade kontrollerade vetenskapliga artiklar (RCT) som granskades i resultatdelen av arbetet. Resultat: Samtliga studier, utom studie 5, visade att aromatashämmaren letrozol hade bättre effekt på ovulationstimuleringen och därmed också att uppnå klinisk graviditet än vad klomifencitrat hade. Administrering av letrozol ledde också till större tjocklek av endometrium och fler antalet mogna folliklar. Å andra sidan visade sig letrozol ge högre sannolikhet till multipla graviditet i studie 5. Det förekom ett par fall av allvarliga biverkningar under administrering av samtliga läkemedel, dock var majoriteten av biverkningarna milda och förekom i form utav huvudvärk, illamående, gastrointestinala besvär, trötthet och värmevallningar. Slutsats: Resultaten tyder på att letrozol är ett mer effektivt alternativ till infertilitetsbehandling av kvinnor. Eftersom den dessutom har mycket lägre halveringstid än klomifencitrat gör den mer säker att använda då det låg östrogennivå är ej optimal hos kvinnor i fertil ålder. / Background: Infertility is a condition that is based on a couple not being able to achieve a clinical pregnancy for more than a year of trying. Between 10-15 % of all heterosexual couples of childbearing age are affected by the condition in each country. The cause that is found in 90 percent of cases is either male-, female- or common factors. When no cause is found, it is called unexplained or idiopathic infertility. Before diagnosis and possible treatment, careful investigations are therefore performed with analysis on both the woman and the man. The treatment is then determined based on the cause. In female infertility, in vitro fertilization (IVF) is the most common non-pharmacological procedure used primarily for unexplained infertility and age factors. The antiestrogen clomiphene citrate has for many decades been the first-line parmacological treatment for anovulatory infertility, but in the last 10 years it has been replaced by the aromatase inhibitor letrozole, which with a similar mechanism have effect on ovulation stimulation. Aim: The aim of this thesis was to evaluate and compare the treatment effects of the antiestrogen clomiphene citrate with the aromatase inhibitor letrozole in female infertility. Method: A literature search of related scientific studies was implemented in the medical database PubMed. The keywords used in the searchfield were ”female infertility”, ”clomiphene” and ”letrozole” and then five randomized controlled trial articles (RCT) were selected to be reviewed in the results part of the thesis. Results: All studies, except for study 5, showed that the aromatase inhibitor letrozole had a better effect than clomiphene citrate on ovulation stimulation and thus also to achieve a clinical pregnancy. Administration of letrozole also led to greater endometrial thickness and increased numer of mature follicles. In study 5 on the other hand, letrozole was shown to increase the likelihood of multiple pregnancies. There were a couple of cases of serious side effects during the administration of these drugs, however, the majority of the side effects were mild and occured in the form of headaches, nausea, gastrointestinal disorders, fattigue, and hot flashes. Conclusion: In conclusion, the results suggest that letrozole is a more effective alternative to infertility treatment for women. In addition, since it has a much lower half-life than clomiphene citrate, it is safer to use as low estrogen levels are not optimal in women of childbearing potential.

Infertilitet är en diagnos som kan drabba både män och kvinnor men mannens upplevelser är betydligt mindre utforskat än kvinnans upplevelser. En litteraturstudie genomfördes där syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med infertilitet. Resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar och består av fyra kategorier; Känslomässiga aspekter, Upplevelser av livspåverkan, Sociala aspekter och Upplevelser av stöd och information utanför relation och familj. Resultatet påvisar att infertilitet kan innebära många olika blandade känslor, exempelvis frustration, skuld, hjälplöshet, besvikelse och utanförskap. Ett alternativ för att uppnå graviditet var att genomgå fertilitetsbehandling, vilket kunde upplevas vara mycket påfrestande. Under behandlingsprocessen kände många män att deras största roll var att vara där för att stödja sin partner. Infertilitet upplevdes även som svårt att samtala om utanför relationen med partnern. För en del av männen blev internetforum för infertila en mötesplats, där de kunde utbyta information samt erfarenheter angående deras livssituation. Männens upplevelser angående hälso- och sjukvårdspersonal varierade. En del tyckte att de fick mycket stöd medan andra upplevde att information från hälso- och sjukvårdspersonalen var knapphändig och det hade kunnat uppmärksammas mer. Männen hanterade sin situation olika, majoriteten sökte stöd hos partnern medan andra män istället sökte sig till familjen. Isolering blev en vanlig konsekvens av infertiliteten då männen inte ville belasta sin familj och vänner. / Infertility is a diagnosis that can effect both men and women but the man’s experiences are far less explored than the woman’s experiences. A literature study was done, where the aim of the study was to highlight men's experiences of living with infertility. The result is based on 11 scientific articles and shows four categories; Emotional aspects, Experiences of life impact, Social aspects and Experiences of support and information outside the relationship and family. The result shows that infertility can mean many different mixed emotions, such as frustration, guilt, helplessness, disappointment and isolation. One option for achieving pregnancy was to undergo fertility treatment, which could be perceived as very trying. During the treatment process many men felt that their main role was to be there to support their partner. Infertility was also perceived as difficult to talk about outside the relationship with the partner. For some of the men internet forums for infertile became a meeting place, where they could exchange information and experiences regarding their life situation. The men’s experiences regarding health professionals varied. Some of the men thought they were given a lot of support while others experienced that information from the health professionals was insufficient and this could have been given more attention to. The men dealt with their situation differently, the majority sought support from their partner while other men instead went to their family. Isolation was a common consequence of infertility because the men did not want to burden their family and friends.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.