Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av vårdsituationer hos par diagnostiserade med ofrivillig barnlöshet, och hur sjukvårdspersonal upplevde att bedriva denna vård. Studien sammanställdes under 10 veckor under vårterminen 2012 och har en kvalitativ-deskriptiv design. Upprepade sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed kombinerades med sökning av annan litteratur såsom böcker. Artiklarna som påträffades i databaserna granskades utifrån kriterier som publikationsdatum och språk. Huvudresultatet i studien visade att sjukvårdspersonal innehar en unik position för att skapa en tillfredsställande kontakt mellan dem själva och patienterna, och att stödja patienterna under behandlingen. Patienterna berättade om vikten av att sjukvårdpersonal visar respekt, empati och kompetens och medkänsla ansågs vara den viktigaste aspekten vid vårdsituationer. Sjuksköterskor på infertilitetskliniker talade om att de anser sig ha ett stort ansvar vilket kräver stor kunskap och erfarenhet. Slutsatsen visade att det är vanligt med negativa konsekvenser (både fysiska och psykiska) för patienterna, och att det saknas riktlinjer för hur vården av dessa patienter skall bedrivas samt att det finns en brist på forskning inom detta område. / This literature review aimed to investigate the experiences of couples’ treatment for their diagnosed involuntary childlessness, and how health care providers experienced the act of providing the treatment. The review was completed at University of Gävle during 10 weeks under the first semester of 2012. The study had a qualitative-descriptive design. The literature that was used to compile the results was collected through repeated searches in the databases CINAHL and PubMed in combination with searches for other literature (such as books) in the library catalogue at University of Gävle. The writers of the study reviewed the articles from criteria such as date of publication, and the articles should have been written in English or Swedish. The main results of this study showed that nurses had a unique position to create a satisfying contact between themselves and patients, and also provide infertility patients with support. The result further showed that the health-care professionals is in a exemplary position to uphold a good first groundcontact, and thereby give infertility patients support and advise during this procedure. The nurses also stressed the importance that they had a great responsibility which called for a great knowledge and experience. The patients spoke about the importance of health care providers showing respect, empathy and competence. The most important aspect in caretaking was that the nurses show compassion, which according to the patients first of all came when the nurses showed that they understood what every couple individually, went through during treatment. The conclusion then showed that it was common with negative consequences (both fysical and psychological) for the patients and health care providers found lack of birectyons and that there was not enough research within this area.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Artiklarna valdes ut ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet delades in i sju kategorier: meningen med livet, att längta efter barn, att känna utanförskap, att känna förändringar i förhållandet, att stötta och känna stöd och att gå vidare i livet utan barn. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på både likheter och skillnader bland kvinnor och mäns upplevelser av infertilitet. Längtan efter föräldraskap, en social press att skaffa barn och känslan av utanförskap var vanligt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse och kunskap om individers upplevelser och att de kan skilja sig åt. Det finns ett behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Background: According to Socialstyrelsen 10-15 % of all couples in Sweden is affected by involuntary childlessness. Common causes of infertility can be injuries on the fallopian tube or a low sperm count. Women and men can react differently to the information about the infertility. As a nurse it is important to have an understanding about how women and men perceive this problem. Aim: To illustrate the lived experience of involuntary childlessness among women and men. Method: In this literature study nine qualitative studies have been compiled and analyzed. The articles were chosen from CINAHL and PubMed data bases. Result: The result was sorted in seven categories: the meaning of life, to be longing for children, to feel exclusion, to feel changes in the relationship, to support and to feel supported and to carry on life without children. Conclusion: The result of the literature study indicated similarities and differences in the lived experience of infertility among women and men. Desire for parenthood, a social pressure to conceive a child and feelings of alienation was commonly mentioned. As a nurse, it is important to have an understanding and knowledge about how the experience of infertility can differ among individuals. Further research on the subject is needed.

Introduktion. Endometrios är en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smärta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmåga på grund av tröttheten. Det är svårt att ställa diagnos då endometrios kan vara svårupptäckt på grund av ospecifika symtomen. Syfte. Att undersöka hur kvinnor med endometrios påverkas av sin sjukdom. Metod. I denna studie användes litteraturöversikt som metod. Fjorton originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter har studerats. Resultat. Endometrios påverkar kvinnors vardagliga liv negativt, på ett socialt, psykiskt och fysiskt plan. Ett av de stora problemen kvinnorna har är smärta, som kommer till följd av sjukdomen. Smärtan påverkar många aspekter negativt så som arbetet, vardagslivet och det sociala livet. De upplever att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen och sjukvårdspersonal har bristande kunskap och förståelse. Diskussion. Bristen på kunskap om sjukdomen bland sjukvårdspersonal bidrar till att kvinnor inte blir sedda och rätt behandlade. Att kvinnor negligeras kan leda till social isolering och psykisk ohälsa. Slutsats. En ökad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal skulle bidra till bättre omvårdnad, behandling och omhändertagande av kvinnorna, vilket kan öka deras välbefinnande. Mer forskning behövs om sjukdomens etiologi och omvårdnad. / Introduction. Endometriosis is an inflammatory, chronic estrogen dependent disorder of the endometrium. Symptoms can include pain, dyspareunia, infertility and decreased performance due to fatigue. It’s difficult to diagnose as endometriosis can be difficult to detect because of nonspecific symptoms. Purpose. To investigate how women with endometriosis are affected by their disease. Method. In this study a literature review were used as method. Fourteen original articles published in scientific journals were studied. Results. Endometriosis affects women's daily lives negatively, socially, psychologically and physically. One of the major problem women had were pain, which comes as a result of the disease. The pain affects work, family life and social life negatively. They felt that the illness wasn’t taken seriously by the environment and health care professionals had a lack of knowledge and understanding. Discussion. The lack of knowledge about the disease among health care professionals does not contribute to let women be seen and treated correctly. That women are neglected can lead to social isolation and mental illness. Conclusion. Increased knowledge and understanding among the medical staff would contribute to better treatment, care and well-being among the women. More research is needed on the disease etiology.

No description available.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring 15% av kvinnorna som försöker skaffa barn, i Sverige. Ungefär en tredjedel av de 15% är helt infertila. Utredningar visar att problemet i cirka var tredje fall ligger hos kvinnan, i var tredje fall hos mannen. I den återstående tredjedel av fallen går det inte att fastställa vad infertiliteten beror på. Att leva med ofrivillig barnlöshet kan ge psykiska och fysiska hälsokonsekvenser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnans upplevelser av att leva med ofrivillig barnlöshet. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs metod. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier: Sociala och samhällsmässigaupplevelser av ofrivillig barnlöshet, känsla av lidande och kulturell skillnad i upplevelser av ofrivillig barnlöshet med sex underkategorier: Stigmatisering, samhällets förväntningar och social press, social status och isolering, otillräcklighet och förnedring, psykisk påverkan, religiös och kulturell påverkan på upplevelsen. Det framkommer i resultatet att ofrivillig barnlöshet kan bidra till psykiskt lidande. Slutsats: Kvinnans upplevelser av infertilitet speglas främst genom en brist i livslust med följder som social, emotionell och psykisk påverkan. I arbetet har författarna fångat upp den bristande vården kring att behandla och hjälpa dessa kvinnor med stöd. / Background: Involuntary childlessness affects about 15 % of women that are trying toget pregnant in Sweden. About a third of the 15% are completely infertile. Investigations show that in about every third case the problem lies with the woman, in every third case with the man. In the remaining third of the cases, it is not possible to determine what the infertility is due to. Living with involuntary childlessness can have psychological and physical health consequences. Aim: The aim of this study was to describe the women’s experiences of living with involuntary childlessness. Method: The method is a literature review where ten scientific articles of qualitative method were analyzed by Friberg’s method. The searchings were made in CINAHL Complete and Pubmed. Results: The result is presented in three main categories: Social and societal experiences of involuntary childlessness, feeling of suffering and culturaldifference in experiences of involuntary childlessness with six subcategories: Stigmatization, society's expectations and social pressure, social status and isolation, inadequacy and humiliation, psychological influence, religious and cultural influence on the experience. It appears in the results that involuntary childlessness can contribute to mental suffering. Conclusion: The women's experiences of infertility are mainly reflected in a lack of zest for life with consequences such as social, emotional and psychological impact. In their work, the authors have captured the lack of care around treating and helping these women with support.

Bakgrund: Infertilitet är ett globalt hälsoproblem som uppstår när paret inte blivit gravida efter 12 månader eller mer efter regelbundet oskyddat samlag. Hos män kan det bero på olika saker som till exempel nedsatt spermieproduktion, hormonella störningar och medicinska behandlingar. Det har mest fokuserats på kvinnor gällande den reproduktiva hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av infertilitet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar användes till resultatet och kodades ner till huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visade att infertilitet var livsomfattande och hade en stor påverkan på livet. Psykiska problem som depression, suicidtankar och att känna sig odugliga var några av problemen. För att vara stöttande till sin partner under IVF behandlingen gömde männen sina känslor och präglades av skam och skuldkänslor. Även brist på kunskap, låg självkänsla och stress bland männen påvisades i resultatet. Konklusion: Män lider av infertilitet och behöver stöttning. Mer kunskap behövs för att kunna erbjuda männen stöd och hjälp. / Background: Infertility is a global health issue and can be seen when the couple does not become pregnant after 12 months or more after having regular unprotected intercourse. It can depend on different things for example reduced sperm production, hormonal disordes and medical treatments. It has been more focused on the women and their reproductive health. Aim: The purpose of the study was to shed light on men's experiences of infertility. Method: A systematic literature study that was based on 11 articles. The articles were used for the result and coded down to main categoryand subcategories. Results: The result showed that infertility had a great impact on life. Problem with mental health like depression, suicidal thoughts and the feeling of being incompetent was some of the problems. To be supportive of their partner during IVF treatment, the men hid their feelings and felt shame and guilt. Lack of knowledge, low self-esteem and stress among men were also demonstrated in the results. Conclusion: Men suffer from infertility and need support. More knowledge is needed to be able to offer men help and support.

Bakgrund   Fertilitet beskrivs som kvinnans biologiska natur och definieras ofta som förmågan att kunna bli gravid. Fertilitet kan även ses som ett tecken på hälsa och att kroppen är i balans. Idag är det många kvinnor som lider av nedsatt fertilitet. Det finns flera olika faktorer som kan påverka en kvinnas fertilitet varav vissa av dessa kan vara livsstilsfaktorer som kvinnan själv skulle kunna påverka om hon får tillgång till rätt kunskap. Syfte  Syftet var att belysa livsstilsfaktorer som kan förbättra kvinnans fertilitet med hjälp av sjuksköterskans informativa roll.   Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar där majoriteten var av kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på de valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: livsstilsfaktorer, kost och sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Resultat Från huvudkategorierna skapades subkategorier gällande livsstilsfaktorer; vikt och träning, stress och sömn, mikronäringsämnen, jod, Omega-3, D-vitamin, koffein samt gällande  sjuksköterskans hälsofrämjande arbete; behov och utbildning. Samtliga livsstilsfaktorer visade sig inverka på fertiliteten. Ett behov gällande utbildning och information kring detta framhålls som betydelsefullt för kvinnor och det framgick att redan aktuella sjuksköterskor efterfrågar utbildning för att kunna tillgodose kvinnor med detta. Slutsats Det finns livsstilsfaktorer som har en direkt påverkan på kvinnans fertilitet och som kvinnor själva kan påverka så länge de har kunskapen. Att sjuksköterskor utbildar kvinnor gällande livsstilsfaktorer och fertilitetsförståelse skulle vara värdefullt för kvinnor för resten av livet, inte enbart för att gynna fertilitet men även för varje kvinnas allmänna hälsa eftersom ägglossning inte enbart är ett tecken på fertilitet utan även kan ses som ett hälsotecken. / Background Fertility is described as the biological nature of a woman and is often defined as the ability to conceive. Fertility means more than the ability to get pregnant, it can also be seen as a sign of health and that the body is in balance. Nowadays many women suffer from infertility. There are several factors that can affect a woman's fertility where some of them are lifestyle factors that the woman may be able to affect if she gets the right information. Aim The aim of this study was to describe how lifestyle factors can improve a woman's fertility with help from information provided by a nurse.  Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles where the majority were of quantitative study design. The database searches were performed inCINAHL and PubMed, using relevant keywords for the aim of the study. The quality of the selected articles were reviewed and the content was analyzed to be grouped into three main categories: lifestyle habits, diet and the nurse's health promotion work. Results The main categories were divided into subcategories. Lifestyle factors into; weight and exercise, stress and sleep, micronutrients, iodine, Omega-3, vitamin D, caffeine and the nurse's health promotion work into; needs and education. All lifestyle factors were shown to affect fertility. A need regarding education and information about this was shown to be important for women and it appears that nurses already request an education about fertility and lifestyle factors to provide women with this knowledge.  Conclusions There are lifestyle factors that have a direct impact on a woman's fertility and that women themselves can influence as long as they have the knowledge. If nurses were able to educate women regarding these lifestyle factors and fertility awareness it would benefit women for the rest of their lives - not only to prevent infertility but also for each woman's general health since ovulation is both a sign of fertility and a sign of health.

Permanent involuntary childlessness is increasing, and it is something that has been shown to have a strong psychological impact on the affected individuals. At the same time, research linked to the concept of acceptance has become increasingly popular. The aim of this study was therefore to investigate how permanent involuntary childless people experience acceptance. That includes their attitude to the concept, any change in their attitude and their experience of going through or being in an acceptance process. Furthermore, the study also intended to investigate which factors may influence the experience of acceptance. The expectation based on this was to gain a deeper understanding of how healthcare and fellow human beings can support, help and respond to people who are facing an unchangeable situation. Nine permanent involuntary childless women were interviewed using a semi- structured interview guide, and the data were analyzed based on a narrative analysis method. The results showed that acceptance is a complex process that is closely linked to grief. The attitude to the concept and the experience of acceptance can also be perceived differently depending on where in the process a person is. Furthermore, the results showed that the breaking point, where people go from an involuntary childlessness to a permanent involuntary childlessness, is a critical phase and that a clear turning point is needed to be able to begin an acceptance process. An important conclusion is that the healthcare, the surroundings and the society have an impact on the acceptance process, where their respond both can be a help and an obstacle. / Permanent ofrivillig barnlöshet ökar alltmer och det har visat sig ha en stark psykologisk påverkan på de personer som befinner sig i den situationen. Samtidigt har forskningen kopplat till begreppet acceptans blivit alltmer populärt. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur permanent ofrivilligt barnlösa upplever acceptans. Detta innefattar deras syn på begreppet, eventuell förändring av denna syn samt upplevelse av att gå igenom alternativt vara i en acceptansprocess. Vidare ämnade studien även undersöka vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av acceptans. Förhoppningen utifrån detta var att få en djupare förståelse för hur behandlare och medmänniskor kan stötta, hjälpa och bemöta personer som ställs inför en oföränderlig situation. Nio permanent ofrivilligt barnlösa kvinnor intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide och datan analyserades utifrån en narrativ analysmetod. Resultaten visade att acceptans är en komplex process som är nära sammankopplad med sorg. Synen på och upplevelsen av acceptans kan även uppfattas olika beroende på var i processen en person befinner sig. Vidare visade resultaten att brytpunkten, där personer går från en ofrivillig barnlöshet till en permanent ofrivillig barnlöshet, är en kritisk fas och att en tydlig brytpunkt behövs för att kunna påbörja en acceptansprocess. En viktig slutsats är att vården, omgivningen och samhället har en påverkan på acceptansprocessen, där deras bemötande både kan vara en hjälp och ett hinder.

Bakgrund: Att få besked om infertilitet kan beskrivas som en livskris. En fertilitetsutredning kan klargöra orsaken. Barnmorskans kompetensområde innefattar att främja förmågan att kunna fortplanta sig och möjligheten att kunna få friska barn. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå IVF-behandling under tidsperioden då Covid-19 pandemin pågick. Metod: En kvalitativ metod, i form av netnografi har använts. En icke-deltagande observation valdes, genom en granskning av sju bloggar. Materialet analyserades med hjälp av Kozinets metod för analys av netnografiskt material. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex teman och sex kategorier. Huvudkategorierna var följande; en lång väntan, att hålla hårt i hoppet, behandlingen i praktiken, betydelsefulla relationer, ständig oro och samla kraft.  Slutsats: Att gå igenom en IVF-behandling är en påfrestande upplevelse för kvinnorna och att lägga till en pandemi på en redan svår situation gav upphov till ökad stress, känsla av ensamhet och oro. Att få besked om att få beviljad behandling ledde till en känsla av ökat hopp. Upplevelserna av de praktiska momenten pekade på att injektionsbehandling och äggplock var särskilt svåra. Att inte få ha med sig en medföljare till följd av restriktioner, ledde till känslor av ensamhet och orättvisa. / Background: Being notified of infertility can be described as a life crisis. A fertility assessment can clarify the cause. The midwife's area of expertise includes promoting the ability to reproduce and the possibility of being able to have healthy children. Aim: The aim was to describe women's experiences of undergoing IVF treatment during the time period when the Covid-19 pandemic was ongoing. Method: A qualitative method, in the form of netnography has been used. A non-participatory observation was chosen, through a review of seven blogs. The material was analyzed using Kozinet's method of analysis of netnographic material. Results: The analysis process resulted in six themes and six categories. The main categories were as follows; a long wait, to hold tight to hope, treatment in practice, meaningful relationships, constant worry and gathering strength. Conclusion: Going through an IVF treatment is a stressful experience for the women and adding a pandemic to an already difficult situation gave rise to increased stress, feelings of loneliness and worry. Being told to receive treatment led to a sense of increased hope. The experiences of the practical elements indicated that injection treatment and egg picking were particularly difficult. Not being allowed to have a companion with you as a result of restrictions, led to feelings of loneliness and injustice.

Bakgrund: Ofrivillig barnlöshet innebär en oförmåga att uppnå en graviditet inom ett års tid med oskyddat samlag. En av de vanligaste orsakerna till ofrivillig barnlöshet är ovulationsrubbningar där syndromet polycystiskt ovarialsyndrom är den vanligaste. De som drabbas av infertilitet hamnar oftast i en livskris som pågår under flera år och kräver därav olika insatser från sjukvården. Det finns även en koppling mellan psykisk ohälsa och stressen kring att inte uppnå en graviditet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med Infertilitet orsakat av polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: En litteraturstudie som inkluderar elva originalartiklar. Data analyserades med integrerad dataanalys. Resultat: Två kategorier presenteras ”Infertilitetens påverkan på livet” och ”Kvinnornas kontakt med sjukvården”. Under dessa presenteras åtta underkategorier vilka visar att infertilitet orsakat av PCOS bidrar till nedsatt hälsa och livskvalitet.  Slutsats: Det är av vikt med fortsatt forskning för att kunna implementera tydligare riktlinjer kring vård och omvårdnad av denna patientgrupp för minskat lidande. Det krävs ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskan, för att kunna ge en personcentrerad vård vid infertilitet och PCOS. Likaså bör det finnas mer utbildning kring infertilitet och dess orsaker på sjuksköterskeutbildningar för att uppmärksamma detta problem. / Background: Involuntary childlessness means an inability to achieve a pregnancy within one year with unprotected sex. One of the most common causes of involuntary infertility is ovulation disorders, where polycystic ovary syndrome is the most common. Those who suffer from infertility usually end up in a life crisis that lasts for several years and therefore requires different interventions from the healthcare system. There is also a connection between mental illness and the stress of not achieving a pregnancy.  Aim: The aim of this study is to describe women's experience of living with infertility caused by polycystic ovary syndrome. Method: A literature study that includes eleven original articles. Data were analyzed using integrated data analysis. Result: Two categories are presented: "Infertility's impact on life" and " Women's contact with healthcare". Under these, eight subcategories are presented showing that infertility caused by PCOS contributes to reduced health and quality of life. Conclusion: It is important for continued research to be able to implement clearer guidelines regarding the care and nursing of this patient group for reduced suffering. Increased knowledge and understanding is required for the nurse, to be able to provide person-centred care for infertility and PCOS. Likewise, there should be more education about infertility and its causes in nursing schools to draw attention to this problem.