Brist på beröring kan leda till ohälsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsättning för en professionell och optimal vård. En fördjupning i ämnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bättre omvårdnad av patienten. Beröring kan många gånger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevärt i olika grupper med människor. Vem som får röra vem, var på kroppen beröringen får ske kan därför vara både reglerat och tabubelagt. Denna C- uppsats är en litteraturstudie med syftet att belysa manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelser vid fysisk beröring av patienter i vården. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar som belyser manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelser vid fysisk beröring av patienter i vården har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I analysarbetet användes VIPS- modellens fyra nyckelbegrepp; Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet för att representera de analyserade artiklarnas innehåll. I studiens resultat framkommer att både män och kvinnor ansåg att beröring kan vara ett uttryck för vårdandet och välbefinnandet. Ingen större skillnad framkom mellan män och kvinnor i deras upplevelser av vikten av integritet i samband med beröring. Män utvecklade strategier i ett preventivt syfte för att skydda sig mot falskaanklagelser i samband med beröring. Kvinnor ansåg att kunskapen om beröring grundläggs i familjen. Manliga sjuksköterskor kände sig osäkra jämfört med kvinnliga sjuksköterskor som kände sig säkra när de berörde patienter. Av resultatet i denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelse i samband med beröring av patienter. / Lack of touch can lead to illness. Physical touch between staff and patient may be a prerequisite for a professional and optimal care. An in- depth in the subject from a nursing- and gender perspective can help to improve the care of the patient. Touch can often be culturally determined by the rules. These rules may differ considerably in different groups of people. Who is allowed to touch whom, where on the body touch may occur can be both regulated and taboo. This C- essay is a literature study designed to shed light on male and female nurses experiences when they psychical touch patients in health care. The study was conducted with a qualitative approach. Eight scientific articles that illustrate male and female nurses experiences when they touch patients in care were analyzed using content analysis. In the analysis of the study was the VIPS- model four key concepts used: Well-being, Integrity, Prevention and Security to represent the analyzed articles content. In the result of this study it appears that both men and women felt that touch can be an expression of caring and well-being. No significant difference was found between men and women in their perceptions of the importance of integrity in relation to touch. Men developed strategies as a preventive measure to protect themselves against false accusations in relation to touch. Women felt that the knowledge of touch are formed in the family. Male nurses felt unsafe compared with female nurses who felt confident when they touched patients. From the result of this study can conclusion be drawn that there is a difference between male and female nurses experience when they touch patients.

Sjuksköterskor utsätts för rasdiskriminering från patienter vilket leder till ohälsa. I Sverige finns lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering samt att ohälsa på arbetsplatsen skall förebyggas. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av patienters rasdiskriminering. För att uppnå studiens syfte genomfördes en litteraturstudie vilken utföll i åtta vetenskapliga resultatartiklar. Kodningar och analyser gjordes av resultatartiklarna vilket mynnade ut i två teman, Rasdiskrimineringens uttryck och Rasdiskrimineringens konsekvenser. Rubriken Rasdiskrimineringens konsekvenser gav två underrubriker, känslor och copingstrategier. I resultatet framkom det att sjuksköterskor utsattes för rasdiskriminering via kommentarer och ansiktsuttryck från patienter vilket leder till fysiska och psykiska samt stressrelaterade skador. Att utsättas för rasdiskriminering leder till upplevelsen av negativa känslor. För att handskas med rasdiskriminering har sjuksköterskor anammat olika copingstrategier som i vissa fall inte varit behjälpliga och det slutgiltiga alternativet har varit att lämna arbetsplatsen. / Nurses are exposed to racial discrimination very often which can result in ill health. There is a law in Sweden that prevents from all types of discrimination and legislation that ill health at workplace should be prevented. A study was made in which the aim was to illuminate nurses’ experiences of racial discrimination caused by the patients. To reach the aim, the study was completed by a literature study and eight scientific result articles. Codes and analysis was completed by the result articles. The themes were the expression of racial discrimination and the consequences of racial discrimination. The main theme, which was the consequences of racial discrimination, was divided into two subtitles, which were feelings and coping strategies. The result showed that the patients used comments and facial expressions when they racially discriminated the nurses, which could lead to physical and mental as well as stress related damages. Being exposed to racial discrimination leads to negative feelings. Nurses have embraced different types of coping strategies in order to deal with racial discrimination, and in the worst case scenario if it didn´t work, their last alternative was to leave their workplace.

Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma. Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude, obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén

Bakgrund: Självskadebeteende är ett växande samhällsproblem. Genom att skada sig själv försöker individen hantera svåra våldsamma känslor som ett sätt att överleva. Självskadehandlingen blir en copingstrategi. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att förstå och se den inre smärtan. Okunskap bland sjuksköterskor leder till frustration och ilska. Genom sitt bemötande kan sjuksköterskor öppna vägen till tillfrisknande för den drabbade eller tvärtom framkalla rädsla och misstro och på det sättet försvåra återhämtningen. Det är av betydelse att förstå sjuksköterskors syn på patienter med självdestruktivt beteende för att kunna se bristerna i kommunikationen och vilka förbättringar som kan göras. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med självskadebeteende. Metod: I litteraturstudien har vi analyserat och granskat 9 kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i PubMed och Ebsco och en manuell sökning har varit aktuell. Resultat: Författarna har kommit fram till ett resultat som beskriver sjuksköterskans känslomässiga upplevelser, hur sjuksköterskorna kämpar med att upprätthålla gränserna mellan närhet och distans. Behov av debriefing och strategier samt behov av kunskap. Slutsats: Att vårda patienter med självskadebeteende skapar frustration, vanmakt och ilska hos sjuksköterskorna samtidigt som man vill ge stöd, hjälp och en förutsättning för återhämtning och tillfrisknande.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar, tillhör en av de yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som löper störst risk att utsättas för såväl, hotfulla som våldsamma situationer i sin arbetsmiljö. Detta för med sig en rad negativa konsekvenser för sjuksköterskan och kan i sin tur ha negativa effekter på hälso- och sjukvården i sin helhet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hot och våld på akutmottagningar ur ett sjuksköterskeperspektiv  Metod: En litteraturstudie som baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen av texten genomfördes som en manifest innehållsanalys med latenta inslag med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sju kategorier samt tre underkategorier till en av kategorierna. Resultatet visar på sjuksköterskornas upplevelse av vilka olika orsaker som kunde leda till patienters och anhörigas våldsamma eller hotfulla beteende. Akutmottagningen upplevdes ur flera avseenden som en otrygg och osäker arbetsplats för sjuksköterskorna, vilket ledde till olika reaktioner hos dem. Sjuksköterskorna ansåg att de saknade tillräcklig beredskap för att kunna hantera våldsamma situationer. Dessutom upplevde de även en brist på stöd från organisationens sida. För att kunna hantera sin utsatthet blev istället kollegorna viktiga i detta sammanhang. Sjuksköterskorna betonade även vikten av en god kommunikation gentemot patienten, vilket kunde ses som nyckeln till att undvika att vissa situationer urartade. Det var dock inte alla sjuksköterskor som stördes av att hot och våld var en återkommande företeelse i deras arbetsmiljö. Vissa ansåg på ett eller annat sätt att det var en del av deras arbetssituation. Slutsats: Hot och våld upplevs främst som ett negativt inslag i sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Det finns ett behov av förbättringar på detta område i flera avseenden. Förbättringarna skulle kunna innebära att sjuksköterskor blev bättre rustade att möta hot och våld på sin arbetsplats. Detta skulle kunna ske genom tillhandahållande av lämpliga utbildningar och kontinuerlig riksinventering på arbetsplatsen. Ett bättre stöd från arbetsgivarens sida skulle också kunna vara önskvärt.

Bakgrund: Tio procent av de patienter som vårdas på svenska sjukhus drabbas av en vårdskada. Avvikelserapportering är en av hörnstenarna i patientsäkerhetsarbetet som syftar till att undvika uppkomst av vårdskador. Att arbeta patientsäkert är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser och utöver det är sjuksköterskor enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att rapportera händelser, som har eller hade kunnat resultera i en vårdskada. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Sex yrkesverksamma sjuksköterskor som arbetade på ett större sjukhus i norra regionen i Sverige intervjuades. Resultat: Sjuksköterskornas främsta motiv till att skriva avvikelserapporter var att belysa fel i verksamheten. Det fanns flera hinder för skriva avvikelserapporter. Dessa var hög arbetsbelastning, tidsbrist, organisatoriska problem och att det av olika skäl kan vara känsligt att skriva en avvikelserapport. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenheter av återkoppling men ansåg att den återkoppling som brukade ges var undermålig och de ansåg även att avvikelserapporterer sällan leder till någon förändring i verksamheten. Konklusion: Det finns flera faktorer som försämrar sjuksköterskors förutsättningar för att skriva avvikelserapporter. Ökad kunskap inom området skulle kunna generera att fler avvikelserapporter skrivs. Det skulle i sin tur bidra till en patientsäkrare vård.

<p>Sedan slutet av 1990-talet har långtidssjukskrivningar kraftigt ökat, framförallt sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna är mycket ofta relaterade till arbetet. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ofta en långdragen process, som orsakar psykiska och kroppsliga problem. Detta kan i sin tur leda till utmattning, både fysisk och psykisk. En beteckning som använts för att beskriva detta tillstånd är utbrändhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till utbrändhet bland sjuksköterskor. Litteraturstudien grundades på tidigare forskning och datainsamlingsmetoden var att söka vetenskapliga artiklar. Resultatet utgörs av sex kategorier: brist på socialt stöd, brist på kunskap om hantering och kommunikation, hög arbetsbelastning, obalans mellan ansträngning och belöning, krävande kontakter med patienter och otillfredsställda arbetsrelationer mellan sjuksköterskor. Mer fokus bör läggas på att upplysa sjuksköterskor, handledare och arbetsledning om de problem som denna studie identifierat.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva <em>till vilka</em> patientgrupper sjuksköterskor använder samtalsmetoden motiverande samtal (MI) samt att presentera samtalsmetodens <em>beskrivna resultat</em>. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Materialet samlades in från databaserna CINAHL och Pubmed (MedLine) och sökorden som användes var: motivational interviewing and nurse*. Resultatet visade att sjuksköterskor använder sig av MI till flertalet patientgrupper såsom till rökare, patienter i behov av livsstilsförändring, alkoholmissbrukare, HIV-patienter samt till andra patientgrupper. Resultatet av MI var övervägande positivt, några artiklar redovisade dock negativt, oklart eller varierat resultat av MI-intervention. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att MI kan vara en värdefull metod i traditionell omvårdnad och inte bara i behandling av missbruksproblematik, vilket metoden ursprungligen utvecklades för. MI:s principer kan relateras till typiskt mänskligt beteende då samtalsmetoden baseras på att det individuella valet <em>om </em>och <em>hur</em> livsstilsförändringar är önskat. Detta är avgörande för om förändringen genomförs och upprätthålls.</p> / <p>The aim of this study was to describe <em>to what</em> patient groups nurses are using the counseling approach motivational interviewing (MI) and to present the <em>described</em> <em>result </em>of the approach.</p><p>The method was a literature review. Scientific articles were searched from the databases CINAHL and PubMed (MedLine) and the key words used were motivational interviewing and nurse*. The result showed that nurses are using MI to many different patient groups like smokers, patients needing life style changes, alcoholics, HIV-patients and other patient groups. The results of MI were generally found to be positive, however a few studies presented no, unclear or a varied result of an MI-intervention. The conclusion of this literature review is that MI can be a valuable method in everyday nursing and not only as a treatment for alcohol abuse, for which the method originally was developed. The MI principles can be related to typical human behavior as the counseling approach is based on an individual choice <em>if</em> and <em>how</em> life changes are wanted. This is decisive if changes are implemented and maintained.</p>

<p><p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos. Negativa attityder påträffades också gällande personer med schizofreni i relation till giftermål och barn. Det rådde delade meningar om det skulle vara besvärande eller inte att ha en person med schizofreni som granne eller arbetskamrat. Sjuksköterskor ansåg att personer med schizofreni är aggressiva och oförutsägbara. Positiva attityder fanns till att personer med schizofreni ska ha samma rättigheter och bemötas som andra människor. Yrkeserfarenhet påverkade attityderna hos sjuksköterskorna men det var oklart om det bidrog till positiva eller negativa attityder. Att ha högre utbildning var relaterat till positiva attityder. Författarna drog slutsatsen att sjuksköterskor i allmänhet har negativa attityder till personer med schizofreni.</p><p>Nyckelord: Schizofreni, attityd, sjuksköterskor.</p></p>