• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 31
  • Tagged with
  • 31
  • 18
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Avvikelserapportering: En möjlighet och skyldighet men finns förutsättningarna? : En kvalitativ intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering

Edström, Emelie, Simmons, Ella January 2016 (has links)
Bakgrund: Tio procent av de patienter som vårdas på svenska sjukhus drabbas av en vårdskada. Avvikelserapportering är en av hörnstenarna i patientsäkerhetsarbetet som syftar till att undvika uppkomst av vårdskador. Att arbeta patientsäkert är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser och utöver det är sjuksköterskor enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att rapportera händelser, som har eller hade kunnat resultera i en vårdskada. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Sex yrkesverksamma sjuksköterskor som arbetade på ett större sjukhus i norra regionen i Sverige intervjuades. Resultat: Sjuksköterskornas främsta motiv till att skriva avvikelserapporter var att belysa fel i verksamheten. Det fanns flera hinder för skriva avvikelserapporter. Dessa var hög arbetsbelastning, tidsbrist, organisatoriska problem och att det av olika skäl kan vara känsligt att skriva en avvikelserapport. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenheter av återkoppling men ansåg att den återkoppling som brukade ges var undermålig och de ansåg även att avvikelserapporterer sällan leder till någon förändring i verksamheten. Konklusion: Det finns flera faktorer som försämrar sjuksköterskors förutsättningar för att skriva avvikelserapporter. Ökad kunskap inom området skulle kunna generera att fler avvikelserapporter skrivs. Det skulle i sin tur bidra till en patientsäkrare vård.
2

Avvikelserapportering leder till förbättringar för patientsäkerheten : En studie om vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning

Pedersen, Ida, Enarsson, Elisabeth January 2015 (has links)
Abstrakt Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning inom primärvården. Bakgrund: Venprovtagning är ett vanligt och viktigt moment inom hälso- och sjukvården. När det gäller venprovtagning sker många misstag som kan få allvarliga konsekvenser för patienterna i form av felaktig eller försenad behandling. Trots detta är det ett fåtal av vårdpersonalen som har skrivit en avvikelserapport när det gäller venprovtagning. Enligt Socialstyrelsen skall en avvikande händelse rapporteras för att förbättra rutiner och ge patienter en säkrare vård. Vårdpersonalens erfarenheter av avvikelserapportering när det gäller venprovtagning är lite studerat och behöver belysas. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ empirisk studie. Trettio vårdpersonal intervjuades om avvikelserapportering när det gällde venprovtagning. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna visade att det fanns en otydlighet i planering och organisation, att arbetsbelastningen är hög och det finns en brist på förståelse för betydelsen av avvikelserapporter. Vidare behöver vårdpersonalen få stöd och handledning, då avvikelser är svåra att skriva och vårdpersonalen väljer att prioritera annat i arbetet. Slutligen beskrevs attityderna till avvikelserapporter variera beroende på den personliga erfarenheten. Slutsats: Provtagning på en hälsocentral i glesbygden kräver planering i verksamheten. Genom ökad kunskap och förståelse för venprovets betydelse skapas en reflektion där patientsäkerheten blir fokus. Ett korrekt taget venprov resulterar i minskad belastning på vårdpersonalen, jämnare patientflöde, mindre återbesök och säkrare behandling där rätt person får rätt provresultat. Genom ett enkätsystem kan brister identifieras, insatser planeras och preanalytiska fel minskas.   Nyckelord: avvikelserapportering, patientsäkerhet, venprovtagning, vårdpersonal.
3

Avvikelserapportering- hinder eller möjlighet till utveckling?

Kjellman, Caroline, Orellana, Ivonne January 2008 (has links)
<p>Patientsäkerhet har under de senaste åren antagit internationell fokus. Sjuksköterskan har skyldighet att anmäla inträffade händelser som kan leda till, eller har lett</p><p>till skada hos patienten. Avvikelserapporten är ett av de viktigaste verktygen för att förbättra vårdkvalitet och upprätthålla patientsäkerheten. Studien genomfördes som en</p><p>litteraturstudie där syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning till avvikelserapporten. Studien innefattar fjorton artiklar som har kvalitetsgranskats och bearbetats. Resultatet delades in i kategorierna: Rapporteringsvilja,</p><p>rapporteringsmöjligheter och rapporteringshinder. Det</p><p>påvisades hindrande faktorer såsom tidsbrist, rädsla för rapportens konsekvenser och brist på feedback. Vidare</p><p>ansågs avvikelserapporten ge en möjlighet till att lära av sina misstag, förebygga dessa samt förändringar i system och</p><p>rutiner. Misstag eller avvikelser är oftast inte resultatet av en individs handlande utan snarare en kedja av små händelser</p><p>som ofta leder till att ett misstag når patienten. Genom att undersöka dessa kedjor och fokusera på systemet och miljön</p><p>som omger dem kan avvikelserapporten hjälpa till att skapa en säkerhetskultur där fel diskuteras öppet och studeras så att lösningar kan hittas och sättas på plats.</p>
4

Avvikelserapportering- hinder eller möjlighet till utveckling?

Kjellman, Caroline, Orellana, Ivonne January 2008 (has links)
Patientsäkerhet har under de senaste åren antagit internationell fokus. Sjuksköterskan har skyldighet att anmäla inträffade händelser som kan leda till, eller har lett till skada hos patienten. Avvikelserapporten är ett av de viktigaste verktygen för att förbättra vårdkvalitet och upprätthålla patientsäkerheten. Studien genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning till avvikelserapporten. Studien innefattar fjorton artiklar som har kvalitetsgranskats och bearbetats. Resultatet delades in i kategorierna: Rapporteringsvilja, rapporteringsmöjligheter och rapporteringshinder. Det påvisades hindrande faktorer såsom tidsbrist, rädsla för rapportens konsekvenser och brist på feedback. Vidare ansågs avvikelserapporten ge en möjlighet till att lära av sina misstag, förebygga dessa samt förändringar i system och rutiner. Misstag eller avvikelser är oftast inte resultatet av en individs handlande utan snarare en kedja av små händelser som ofta leder till att ett misstag når patienten. Genom att undersöka dessa kedjor och fokusera på systemet och miljön som omger dem kan avvikelserapporten hjälpa till att skapa en säkerhetskultur där fel diskuteras öppet och studeras så att lösningar kan hittas och sättas på plats.
5

Avvikelserapportering : en rapport om sjuksköterskors erfarenheter

Brosché, Ann-Sofie January 2012 (has links)
The purpose with this essay is to investigate which factors that are decisive for nurses’ propensity for incident reporting. The study uses a descriptive cross-section design. Included are nurses that works at a care unit and who have worked as a nurse for &gt; 1than one year. The survey was sent out to all nurses embraced by the criteria within a subdivision at a hospital in the middle of Sweden. 240 nurses received the survey and 134(55, 8 %) responded. Four respondents were excluded because they had missed an extensive part of the survey. The survey included 41 allegations about incident reporting.   This study shows that time required to report the incident, additional work involved in the reporting, and an ambition to report but forgets to do so are the most important factors for nurses not reporting incidences. The least important factors were lack of access to computers for reporting the incident, fear for lawsuit, fear for disciplinary action and fear of losing job. Regarding the likelihood to report in relation to who was involved in the incidence, the survey shows an increased likelihood to report another nurse to whom you did not have a close relation to.
6

Avvikelserapportering-hinder och möjligheter

Sandén, Micael, Lindström, Nils January 2006 (has links)
Sanden, M & Lindström N. Avvikelserapportering - hinder och möjligheter. En litteraturstudie om sjuksköterskans uppfattningar kring avvikelsehantering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Avvikelserapportering synliggör tillbud och avvikelser, samt är ett viktigt verktyg i processen med avvikelsehantering, för att öka patientsäkerheten och höja vårdkvaliteten. Syftet med vår studie är att undersöka vilka hinder sjuksköterskor uppfattar att det finns för avvikelserapportering, samt vilka åtgärder som finns för att öka denna rapportering. I denna litteraturstudie har 10 vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats. Resultatet visar att det finns faktorer av psykologisk och administrativ karaktär som både hindrar och bidrar till avvikelserapportering.Nyckelord: avvikelse, avvikelserapportering, hinder, sjuksköterska, uppfattning. / Sanden, M & Lindström N. Incident Reporting: Obstacles and OpportunitiesAn analysis around the nurses understanding of incident reportingDegree Project, 10 Credit Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.As a tool, ’incident reporting’ visualizes events and deviations, an important aspect in the process of nursing to help increase patient safety and raise the quality of care. The purpose of our analysis is to investigate the obstacles which nurses perceive to stand in the way of incident reporting and what measurements can be taken to improve the incident reporting process. Ten scientific articles have been reviewed within the scope of this review. The results of our analysis show that there are factors of both a psychological and administrative nature which produces both obstacles and positive contributions to incident reporting.Keywords: incident, incident reporting, obstacles, nurse, understanding.
7

Upplevelsen av avvikelsehantering på en operationsavdelning

Winsa Lindmark, Sofia January 2016 (has links)
Abstrakt Syfte Att beskriva upplevelser av avvikelserapportering som del av patientsäkerhetsarbetet på en operationsavdelning utifrån vårdpersonalens perspektiv. Bakgrund Avvikelserapportering inom hälso-sjukvård ger vårdpersonal möjlighet att anmäla avvikande händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada samt patientrisker. Syftet med avvikelserapportering är att vårdpersonal ska lära sig av misstag och är därmed en viktig rutin i det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Design Kvalitativ design. Metod Djupintervjuer med semi- strukturerade intervjufrågor och tematisk analys. Datainsamling pågick mellan april- juni 2016. Resultat Nio intervjuer på personal på en operationsavdelning utfördes. Två huvudteman identifierades, behov av återkoppling och källa till konflikt. Återkoppling beskrev som ett behov av öppet diskussionsforum och ökat lärande efter en avvikelserapport samt större kommunikativ tillgänglighet. Avvikelserapportering beskrevs som en möjlig källa till konflikt, både inom individen och mellan personal. Slutsats Resultatet visade ett behov av en mer effektiv kommunikationsprocess som möjliggör återkoppling för personalen gällande avvikelsehantering. Studien visade även ett behov av åtgärder som skyddar personalen mot känslor av inre konflikt samt konflikt mellan personal i och med avvikelserapportering.
8

Avvikelserapportering : - en möjlighet till kvalitetsutveckling och lärande inom äldreomsorgen

Hedfors, Irene January 2016 (has links)
Ledningen för äldreomsorgen i en småländsk kommun menade att antalet avvikelserapporter i förvaltningen var för få och medförde att tillfällen till lärande gick förlorade. Att lära av avvikelser/misstag är ett etablerat förhållningssätt i systematiskt kvalitetsarbete i många branscher. Alla kommuner och regioner/landsting ska ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Avvikelserapportering är en del av detta system. Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder för att avvikelserapporteringen skulle bli ett tillfälle till utveckling och lärande. Studien är kvalitativ med en socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper och omfattade 13 personer bland enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultatet visade underrapportering av avvikelser. Att rapporterar uppfattades i förvaltningen som att "sätta dit" en kollega. Personalen avstod ibland från att rapportera. Att värna de goda relationerna på arbetsplatsen var väsentligare. Samtidigt fanns kunskapen om att avvikelser skulle rapporteras enligt lag och erfarenheter av att avvikelserapportering kunde leda till utveckling av verksamheten. Förvaltningskulturen uppvisade ambivalens. Enhetschefer och sjuksköterskor hade flera förslag på åtgärder för att öka avvikelserapporteringen och få till stånd lärande. Någon undersköterska reflekterade över återkopplingens betydelse för lärande och kontinuiteten i ledarskapet. Resultatet relaterades till Illeris´ lärandeteori. Mina slutsatser av studien är att förvaltningen kan öka lärandet genom att göra handlingsplanen för systematiskt kvalitetsarbete känd bland personalen och förvissa sig om att det finns kunskap om avvikelserapporteringen och dess funktion. Förvaltningskulturen behöver genomsyras av ett systemtänkande och inte ett syndabockstänkande. Attityden behöver förändras. Enhetschefers och sjuksköterskors förslag att kommunicera och föra dialog om avvikelser, att återkoppla statistik och förändringar till följd av dem samt att skapa gemensamma rutiner kring dem förefaller vara goda förslag för att öka lärandet. I denna process finns "känslor som hänger kvar" och måste bemötas med tolerans och empati av ledarskapet. Ett politiskt "tryck" eller "efterfrågan" på systematiskt kvalitetsarbete skulle underlätta och stärka utvecklingsprocesser.
9

Avvikelserapportering och säkerhetskultur inom svensk sjukvård : en jämförelse mellan vårdcentraler

Wahlund, Cecilia January 2009 (has links)
<p>Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar.</p><p>Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.</p><p> </p>
10

Avvikelserapportering och säkerhetskultur inom svensk sjukvård : en jämförelse mellan vårdcentraler

Wahlund, Cecilia January 2009 (has links)
Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar. Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.

Page generated in 0.1274 seconds