<p>På det svenska kraftverket används ett avvikelse- och ärendehanteringssystem vid namnAvÄrS, som syftar till att man på ett enkelt och strukturerat sätt ska kunna ta tillvara på ochha kontroll över alla ärenden, erfarenheter och avvikelser. Detta för att få igång den så viktigaerfarenhetsåterföringen som syftar till att lära av gamla erfarenheter och på så sätt spararesurser och öka säkerheten. Dock fungerar detta inte i den mån det var tänkt utan AvÄrS harstött på motstånd i organisationen. För att identifiera varför denna situation uppstått utfördesförst en förstudie med syfte att försöka lokalisera problemområden och skapa enkunskapsgrund inför de kommande intervjuerna. Därefter utfördes 18 st. semi-struktureradeintervjuer. Genom analysmetoden Grounded theory genererades därefter nio begrepp;Utbildningsmöjligheter, Ledningens påverkan, Arbetsbelastning, Ansvarsfördelning,Gränssnitt, Funktionernas användbarhet, Sökfunktionen, Dokumentation och Övrigt. Dessabegrepp delades sedan in i två överordnade kategorier, organisationsbrister ochfunktionsproblematik, vilka beskriver olika problemområden som av användarna upplevdesligga bakom problematiken med AvÄrS.</p>

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning. Faktorer som underbemanning, icke sjuksköterskekrävande arbetsuppgifter, bristande kunskap och erfarenhet samt avbrott i arbetet påverkade patientsäkerheten negativt. En hög arbetsbelastning medförde även övertidsarbete, ökad trötthet samt bristande avvikelsehantering som i sin tur hotade patientsäkerheten. Diskussion: En ond cirkel skapas då en hög arbetsbelastning utgör ett hot mot patientsäkerheten samtidigt som en bristfällig avvikelsehantering pågår. Ledningen och den enskilda sjuksköterskan har ett gemensamt ansvar för att bryta mönstret och upprätta en god patientsäkerhet. För att det skall kunna genomföras krävs en medvetenhet om hur realiteten ser ut. Slutsats: Vidare forskning inom Svensk hälso-och sjukvård behövs för att tydligare kartlägga arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerheten.

En ständigt föränderlig marknad tvingar företag med långsiktiga strategier och målsättningar till flexibilitet. Möjligheten att identifiera förändringar i marknaden och ständigt förbättra organisationen anses vara en stark framgångsfaktor bland större organisationer som långsiktigt vill vara attraktiva bland sina kunder. Ett uteblivet förbättringsarbete skapar trögutvecklade organisationer med repetitiva avvikelser och stora kvalitetsbristkostnader, som i sig minskar lönsamheten och i slutändan försämrar kundnöjdheten. Byggföretag, präglade av projektbaserade produktioner, anses ligga efter i utvecklingen vad gäller avvikelsehantering och övriga förbättringsarbeten. Kvalitetsbristkostnader, som enligt tidigare studier uppgår till omkring 30 procent utav den totala byggproduktionskostnaden, anses delvis härstamma från en bristande avvikelsehantering. Hanteringen sker endast genom korrigerande åtgärder, förbättringsåtgärder som förhindrar nya avvikelser och förbättrar framtida produktioner existerar sällan. En avvikelsehantering som förbättrar produktionen skulle inte bara minska produktionens nuvarande kvalitetsbristkostnader, utan även sprida kunskaper inom organisationen genom systematisk erfarenhetsåterföring. Studien har identifierattre barriärer att beakta och fyra förutsättningar att uppnå för en lyckad implementerad avvikelsehantering. Barriärerna att ta hänsyn till är en negativ organisationskultur som motsträvar förändringar, en för låg kunskapsnivå bland anställda, samt involveringsgraden av UE. De förutsättningar byggproduktionen måste uppnå innan implementering är ett motiverat och engagerat ledarskap inom produktionen, delaktiga medarbetare, ett mer processinriktat arbete som inkluderar förbättringsarbete, samt möjligheten till datainsamling i produktionen. För att motverka de barriärer och uppnå de förutsättningar analysen visade sammanställdes fyra rekommendationer fallföretaget bör åtgärda eller implementera. En omstrukturering av avvikelsehanteringsprocessen krävs för att skapa ett integrerat förbättringsarbete. Hanteringen måste både bestå av korrigerande åtgärder, men även förbättringsåtgärder. En iterativ förbättringsprocess krävs, som ständigt påverkar och förändrar produktionens tekniska lösningar. Den nuvarande datainsamlingen måste även uppdateras. Ett elektroniskt insamlingsverktyg skulle förenkla och motivera anställda till att dokumentera avvikelser korrekt. Utöver ett förbättrat insamlingsverktyg krävs även utökade kunskaper hos anställda inom produktionen. Organisationens förväntningar på att anställda ska hantera avvikelser korrekt kan endast ställas om tillgången till rätt kunskap finns. Den sista rekommendationen bygger på att skapa incitament inom de enskilda projekten till att införa ständiga förbättringar. Motivation inom projekten finns inte i dagsläget till att förbättra framtida produktioner. Målsättningar inom projekten mot mer holistisk utveckling, som gynnar organisationen och inte det enskilda projektet, måste införas. Interna målsättningar bör engagera ledare inom produktionen, vilket är en kritisk förutsättning för en lyckad avvikelsehantering.

Ett examensarbete genomfördes på Nolato Cerbo AB i Trollhättan, med målet att utforma ett förslag på ett digitalt arbetsflöde för avvikelsehantering på inköpt material. De frågeställningar som arbetet skulle besvara var: • Kan ett arbetsflöde för avvikelser på inköpt material digitaliseras för att underlätta dokumentering, spårbarhet och hantering av information? • Hur ska arbetsflödet utformas för att uppnå de interna intressenternas krav och behov? • Vilka fördelar respektive nackdelar kan uppstå vid införandet av ett digitalt arbetsflöde? För att kartlägga hur flödet ser ut i nuläget samt problem med flödet, genomfördes intervjuer med de berörda avdelningarna. Intervjuerna tog också upp de anställdas åsikter om ett digitalt flöde. Ett flödesschema skapades och därefter identifierades slöseri i flödet. En benchmarking genomfördes också på Varner Retail Logistics AB, för att se hur ett annat företag arbetar med ett digitalt flöde för avvikelsehantering. Ett nytt flödesschema togs fram för avvikelsehantering på inköpt material, där de manuella delarna digitaliserades. Efter att ett test genomförts med berörd personal kunde det konstateras att det digitala flödet kommer underlätta dokumentering, spårbarhet och hantering av information. De interna intressenternas krav och behov uppfylldes också. Fördelar som respondenterna anser kan uppnås med det digitala flödet var tidsbesparing, ingen manuell pappershantering, snabbare spridning av informationoch att rätt information fylls i från början. Nackdelar som anses kan uppstå är att det kommer ta tid för personalen att lära sig och vänja sig vid det nya arbetssättet, samt begränsningar i mobilapplikationen. Slutsatserna som drogs var att det digitala flödet kommer att kunna användas om det utformas enligt författarnas förslag, men förändringar kan komma att ske i flödet i framtiden. Det kan också finnas personal på Nolato Cerbo AB som känner en osäkerhet inför digitalisering och förändringar. För att implementeringen ska bli lyckad kommer därför utbildning och information om digitaliseringens möjligheter krävas. / A case study was performed at Nolato Cerbo AB in Trollhättan, with the objective to design a suggestion of a digital workflow for deviation handlingfor purchased material. The following questions were issued to fulfil the objective of the case study: • Is a workflow for deviation handling for purchased material possible to digitalize in order to facilitate documentation, traceability and information handling? • How should the workflow be designed in order to reach the involved personnel's requirements and needs? • Which advantages and disadvantages could emerge from the implementation of a digital workflow? To be able to map the current workflow and its issues, interviews with the involved departments were conducted. The interviews also brought up the employees' opinions of a digital workflow. A flowchart was created and waste in the workflow was identified. A benchmarking was performed at Varner Retail Logistics AB, to get an insight of how another company uses a digital workflow for deviation handling. A new flowchart for deviation handling for purchased material was created, where the manual parts of the flow were digitalized. After a test had been performed with concerned employees, it could be stated that the digital workflow will facilitate documentation, traceability and information handling. The requirements and needs for the involved personnel were also fulfilled. Advantages that the respondents consider can be achieved with the digital workflow was time save, no manual handling of paper, a faster distribution of information and that the correct information will be filled in from the beginning. Disadvantages that the respondents consider can emerge is that it will take some time for the employees to learn and adapt to the new way of working and the limitations of the mobileapplication. The conclusions that were drawn was that the digital workflow will be able to be used if it's designed according to the suggestion, although changes to the workflow might be performed in the future. There might also be employees at Nolato CerboAB which afraid of digitalization and changes. For the implementation to be successful, an education and information about the possibilities that digitalization brings will be required.

The purpose of the work was to analyze the existing deviation management process and how the process could be optimized using BIM 360 Field on behalf of Skanska Sverige AB. This is because the deviation management on several projects is not carried requirements at present, which is to use BIM 360 Field. The analysis was aimed at Region Hus Stockholm Bostäder. The goal of the work was that the work would serve as an aid to obtain better quality assurance with focus on BIM 360 Field as a tool. The work was a qualitative work and the methods used to answer the questions first consisted of a literature review and then interviews and project visits. The result showed that deviation management took place in different ways within the region where a few used BIM 360 Field as an aid. According to respondents, some of the most common reasons why the tool was not used were the individual approach to the tool and that there was no proper structure or common working method for how the tool would be applied. The respondents themselves considered that the tool seemed good and have good potential to act as an aid, if Skanska created better structure and knowledge of the tool. As a suggestion as to how the tool could be implemented, respondents replied that the introduction of BIM 360 Field would be arranged closer to production start and have more follow-up meetings and continuation courses. Another suggestion that was made to create better engagement among employees was to go on visits to projects that are incorporated when it comes to BIM 360 Field, this to more easily understand how the tool can help in their daily work. The conclusions that can be drawn from the results and the literature study were that BIM 360 Field can improve the quality management of the projects, and that the employees at Skanska Hus Stockholm Bostäder handle deviations in several ways. / Avvikelsehantering och kvalitetssäkring är en viktig del i byggbranschen för att kunna leverera bra och lönsamma projekt. Detta blir extra viktigt när efterfrågan på att bygga snabbare med högre kvalitet ökar. Att bygga snabbare med högre kvalitet ställer då högre krav på kvalitetsstyrningen och nya arbetsmetoder i form av mer digitalisering och tydligare informationshantering kan behövas. Detta är något som Skanska Sverige AB jobbar hårt med och strävar efter att vara ledande inom bland annat kvalitet. Skanskas verksamhetsgren Hus arbetar med att bli mer digitala och har skapat ”smarta projekt”, ett initiativ där syftet är att stödja projekten inom verksamhetsgrenen med att bli mer digitala och implementera verktygen. I Smarta projekt ska bostadsprojekten använda BIM 360 Field som hjälpmedel vid avvikelsehantering för att lättare upptäcka och hantera avvikelser tidigt i produktionsskede. Dock finns en del utmaningar med den digitala utvecklingen och på Region Hus Stockholm Bostäder används inte verktyget i den skala som ledningen önskar. Syftet med arbete var att säkerställa en god kvalitet mot de byggtekniska krav som ställs i produktionen. Detta genom att analysera den befintliga avvikelsehanteringsprocessen på Region Hus Stockholm Bostäder och om BIM 360 Field kunde optimera denna process. Målet med arbetet var att den skulle fungera som ett hjälpmedel för att få bättre kvalitetssäkring och implementeringen av verktyget baserat på de resultat som togs fram. Metoderna som användes i arbetet bestod av kvalitativa metoder i form av intervjuer och projektbesök. Utöver dessa metoder gjordes en litteraturstudie och dokumentanalys. Personlig kommunikation med handledare och medarbetare på Skanska nyttjades också samt en kort introduktion i BIM 360 Field. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån en intervjumall med kompletterande frågor. Detta för att skapa en bättre möjlighet till en öppen dialog och diskussion kring frågorna som ställdes. Av intervjuerna och platsbesöket som gjordes framkommer det att avvikelsehanteringsmetoderna i dagsläget skiljer sig åt mellan respondenterna samt att olika metoder tillämpas internt på projekten som respondenterna arbetar på. Några av de metoder som respondenterna använder för hantering av avvikelser är både traditionella metoder samt metoder där digitala verktyg som BIM 360 Field, bluebeam eller fråga-svar med kund används. Orsaken till att metoderna för avvikelsehantering skiljer sig åt beror på olika faktorer. En orsak till att Field inte användes utav alla berodde på den individuella preferensen gällande avvikelsehantering menade respondenterna och hur engagerad individen var att lära sig något nytt. Många av de tillfrågade hade på något sätt varit i kontakt med Field och ansåg ändå att det verkade vara ett bra verktyg trots att vissa inte använde det. Respondenterna menade att det var svårt att motivera sina medarbetare och om alla inte är villiga att förändra sina arbetssätt så orkade respondenterna inte driva det vidare. De som använde Field för avvikelsehantering var väldigt positiva till verktyget och menade att det sparade tid på administrativa uppgifter samt skapade bättre möjligheter för en bra kvalitetsstyrning.   Några av de fördelar som beskrevs var att Field gav en bättre överblick på avvikelserna, lättare kan hitta grundorsaken till varför avvikelser uppstår, bättre underlag vid avstämningsmöten med till exempel underentreprenörer och ger en mer transparens i arbetsledningen. Däremot nämnde respondenterna några utmaningar med verktyget så som att verktyget inte har någon automatisk synkronisering, applikationen enbart fungerar på iOS baserade enheter, ingen påminnelse när ”issue” närmar sig den satta deadlinen och hur informationen i Field ska kopplas till kalkylen. Inställningen och det egna engagemanget påverkar hur bra verktyget implementeras på projekten. Frågan om hur implementeringen kunde förbättras ställdes till respondenterna. Några förslag som gavs var att ha introduktion närmare produktionsstart, börja i mindre skala för att få bollen i rullning, bättre uppföljning, besöka projekt som är inarbetade på verktyget för att lättare se nyttan med det samt ha bättre struktur och tydlighet kring hur verktyget ska tillämpas. I diskussionen har resultatet samt tidigare studier analyserats och författarna har kommit med sina åsikter, tankar och idéer om verktyget. Det anses vara en risk att det inte finns ett gemensamt arbetssätt. Diskussion kring hur Field kan underlätta kvalitetsstyrningen görs samt hur Skanska kan öka användandet av BIM 360 Field vid avvikelsehantering. Fördelarna med verktyget tros väga tyngre än nackdelarna. Den slutsats som kan dras utifrån litteraturstudien och resultatet är att hypotesen stämmer. BIM 360 Field kan optimera kvalitetsstyrningen på projekten främst i form av att det skapar en transparens hos arbetsledningen. Det blir lättare att följa upp avvikelser och genererar ett tydligare underlag och information som sedan kan användas för utvärdering och analysering av avvikelser samt varför de uppstår. Det som även har konstateras är att medarbetarna på regionen hanterar i dagsläget avvikelser på flera olika sätt, vilket inte är optimalt. För att skapa en bättre kvalitetsstyrning är det bra att ha ett gemensamt arbetssätt. Flera fördelar har konstaterats med BIM 360 Field men att det finns även en del utmaningar. I slutsatserna har det även tagits upp hur implementeringen av verktyget ska ske på Hus Stockholm Bostäder för att få med flera medarbetare. Detta har utvecklats i rekommendationerna som arbetet har tagit fram till Skanska.

<p>Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar.</p><p>Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.</p><p> </p>

<p>Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt på förbanden. Det finns en plan på att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanställa statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravställt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frågeställningar. Detta har lett till att Försvarsmakten valt att genomföra en behovsanalys för att studera vilket behov av en gemensamavvikelsehantering som finns. Syftet med examensarbetet har varit att skapa ett beslutsunderlag för införandet av en gemensamavvikelsehantering i Försvarsmakten.</p><p>Arbetet har genomförts i åtta steg: (1) Projektinitiering, (2) Datainsamling, (3) Identifiering av behov, (4) Analys och strukturering av behov, (5) Modellering av aktivitetsflöde, (6) Modellering av behov, (7) Identifiering av förmågor och (8) Modellering av avvikelsehantering.</p><p>Sex intervjuer genomfördes vilket ledde till att 304 utsagor identifierades och resulterade i 430 behov. Behov som att hantera avvikelser, rapportera avvikelser och rutiner för avvikelsehanteringen har uppdagats. Utifrån intervjuerna konstruerades en processmodell som visar arbetsprocessen i en avvikelsehantering. Med stöd av processmodellen skapades en modell av Försvarsmaktens avvikelsehantering med stöd av arkitekturramverket Ministry of Defence Architecture Framework™ (MODAF™). För att beskriva avvikelsehanteringen används de strategiska vyerna, de operationella vyer samt systemvyer.</p>

Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar. Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.

På det svenska kraftverket används ett avvikelse- och ärendehanteringssystem vid namnAvÄrS, som syftar till att man på ett enkelt och strukturerat sätt ska kunna ta tillvara på ochha kontroll över alla ärenden, erfarenheter och avvikelser. Detta för att få igång den så viktigaerfarenhetsåterföringen som syftar till att lära av gamla erfarenheter och på så sätt spararesurser och öka säkerheten. Dock fungerar detta inte i den mån det var tänkt utan AvÄrS harstött på motstånd i organisationen. För att identifiera varför denna situation uppstått utfördesförst en förstudie med syfte att försöka lokalisera problemområden och skapa enkunskapsgrund inför de kommande intervjuerna. Därefter utfördes 18 st. semi-struktureradeintervjuer. Genom analysmetoden Grounded theory genererades därefter nio begrepp;Utbildningsmöjligheter, Ledningens påverkan, Arbetsbelastning, Ansvarsfördelning,Gränssnitt, Funktionernas användbarhet, Sökfunktionen, Dokumentation och Övrigt. Dessabegrepp delades sedan in i två överordnade kategorier, organisationsbrister ochfunktionsproblematik, vilka beskriver olika problemområden som av användarna upplevdesligga bakom problematiken med AvÄrS.

Purpose: The business venture where the work was carried out do not handle the process of deviation management in an optimal way. By an optimal way, it is meant that all handling may lead to a reduction in deviations over time, and to improve the suppliers that are part of a collaboration with the business. Thus, the study aims to: Provide a proposal for an alternative solution that ensures that the number of deviations is reduced in the long term. Method: To achieve the purpose, the work was divided into three issues. Based on the questions, the improvement method A3 with associated tools were used as a basis for answering the shaped questions. A current situation description was performed using a methodology that includes observation, where the entire flow for handling deviations was followed. With this information, a flow chart could be drawn. With the flow chart and the observation as background, interview questions could be formed to get a more precise understanding of the issue regarding the internal process for deviation management in the event of supplier errors. Once the analysis was performed, concept generation and concept screening could be performed. Findings: Since the root causes turned out to be an unclear and non-standardised process that also lacks process owners, four alternative solutions were generated. Two out of these solutions proceeded through screening using Pugh´s matrix and both was presented to a third part actor who validated the ideas. The actor agreed with the results from the screening and together we decided that the fourth concept was the winning solution. Implications: The fourth solution puts the burden of proof on the supplier and forces the supplier to take more responsibility over the supplied material. This liberates capacity from operations, hence more focus can be placed on other improvement work. It is also this solution that could possibly reduce the number of deviations in the long term. Limitations: However, what is a limitation with the solution proposal is that it is a comprehensive solution. Some preparation is required for the implementation of the solution. An example is that the purchasing department is more involved in this solution. Thus, they will need more resources to this department and it must be decided upon this after all parties agree. Hence, this solution may take time to implement.