<p>Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt på förbanden. Det finns en plan på att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanställa statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravställt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frågeställningar. Detta har lett till att Försvarsmakten valt att genomföra en behovsanalys för att studera vilket behov av en gemensamavvikelsehantering som finns. Syftet med examensarbetet har varit att skapa ett beslutsunderlag för införandet av en gemensamavvikelsehantering i Försvarsmakten.</p><p>Arbetet har genomförts i åtta steg: (1) Projektinitiering, (2) Datainsamling, (3) Identifiering av behov, (4) Analys och strukturering av behov, (5) Modellering av aktivitetsflöde, (6) Modellering av behov, (7) Identifiering av förmågor och (8) Modellering av avvikelsehantering.</p><p>Sex intervjuer genomfördes vilket ledde till att 304 utsagor identifierades och resulterade i 430 behov. Behov som att hantera avvikelser, rapportera avvikelser och rutiner för avvikelsehanteringen har uppdagats. Utifrån intervjuerna konstruerades en processmodell som visar arbetsprocessen i en avvikelsehantering. Med stöd av processmodellen skapades en modell av Försvarsmaktens avvikelsehantering med stöd av arkitekturramverket Ministry of Defence Architecture Framework™ (MODAF™). För att beskriva avvikelsehanteringen används de strategiska vyerna, de operationella vyer samt systemvyer.</p>

Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt på förbanden. Det finns en plan på att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanställa statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravställt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frågeställningar. Detta har lett till att Försvarsmakten valt att genomföra en behovsanalys för att studera vilket behov av en gemensamavvikelsehantering som finns. Syftet med examensarbetet har varit att skapa ett beslutsunderlag för införandet av en gemensamavvikelsehantering i Försvarsmakten. Arbetet har genomförts i åtta steg: (1) Projektinitiering, (2) Datainsamling, (3) Identifiering av behov, (4) Analys och strukturering av behov, (5) Modellering av aktivitetsflöde, (6) Modellering av behov, (7) Identifiering av förmågor och (8) Modellering av avvikelsehantering. Sex intervjuer genomfördes vilket ledde till att 304 utsagor identifierades och resulterade i 430 behov. Behov som att hantera avvikelser, rapportera avvikelser och rutiner för avvikelsehanteringen har uppdagats. Utifrån intervjuerna konstruerades en processmodell som visar arbetsprocessen i en avvikelsehantering. Med stöd av processmodellen skapades en modell av Försvarsmaktens avvikelsehantering med stöd av arkitekturramverket Ministry of Defence Architecture Framework™ (MODAF™). För att beskriva avvikelsehanteringen används de strategiska vyerna, de operationella vyer samt systemvyer.

Verktyg för kvalitetsutveckling är en del av offensiv kvalitetsutveckling. Bland dessa verktygsuppsättningar återfinns de sju ledningsverktygen och de sju förbättringsverktygen. Verktygen hjälper bland annat till att förstå, förklara och stödja beslutsfattandet med hänsyn till att en viktig hörnsten i kvalitetsutveckling grundar sig på att basera beslut på fakta.Denna studie bygger på en systematiserad litteraturöversikt och undersöker hur de sju ledningsverktygen och ishikawa-diagrammet använts och vilka ämnen dessa analyserar inom olika branscher. Detta i syfte att bredda kunskapen kring dessa verktyg.Denna studie bidrar till att verksamheter får det lättare att relatera till snarlika problem eller utmaningar och därigenom välja lämpliga verktyg för en framgångsrik analys.Resultatet visar och bekräftar teorins beskrivningar av verktygens styrkor men också en högre grad av flexibilitet i när det är applicerbart att använda ett visst sorts verktyg. De flesta verktygen användes under analysfasen och i kombination med brainstorming. Bland branscherna är sjukvården frekvent närvarande där verktygen används för processförbättringar. Vidare visar resultatet att verktygen lever och används i högsta grad i den moderna praktiken. / Tools for Quality development are part of Total Quality Management TQM. These toolsets include the seven new management tools and the seven improvement tools. The tools help, among other things, to understand, explain and support decision-making, given that an important cornerstone of quality development is based on basing decisions on facts.This study is based on a systematized literature review and examines how the seven new management tools and the ishikawa diagram have been used and what subjects have been analyzed in different industries. This is in order to broaden the knowledge of these tools.This study helps to make it easier for organizations to relate to similar problems or challenges and thereby choose the appropriate tools for successful analysis.The results show and confirm the theory's descriptions of the tools' strengths but also a higher degree of flexibility in when it is applicable to use a certain type of tool. Most of the tools were used during the analysis phase and in combination with brainstorming. Among the industries, healthcare is frequently present where the tools are used for process improvements. Furthermore, the results show that the tools are alive and are used to a great extent in modern practice. / <p>2020-06-26</p>