<p>Databaser är vanligt förekommande i vardagen på företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag ställs på vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt måste kunna hanteras i databasen.</p><p>1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansåg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som ställdes i manifestet på vad den tredje generationens databaser borde klara av.</p><p>Arbetet utgår ifrån manifestets krav och utförs med hjälp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts på att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning.</p>

<p>Den huvudsakliga tekniken som använts inom webbutveckling består av märkordspråket HTML men HTMLs funktionalitet är för enkelt för att tillfredställa de kraven på komplexa applikationer. En ny teknik i form av märkordsspråket XML uppkom med tanke på att göra lättare att implementera webbaserade applikationer. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element och utforma egna dokumentstrukturer.</p><p>Relationsdatabaser är sedan många år ett väl fungerande datahanterarsystem. Med tanke på att göra informationen tillgänglig på Internet är det oundvikligt att undersöka om XML kan användas för att lagra en relationsdatabas. Detta arbete har i syfte att teoretisk analysera hur XML hanterar begreppen primär- och främmande-nyckel från relationsdatabaser. Nyckeln är ett viktigt begrepp inom en relationsdatabas sammanhang därför är en bra startpunkt att undersöka om XML klarar en nyckel hantering som i relationsdatabas.</p><p>Flertal teorier har undersökts i denna rapport för att försöka kartlägga de olika förslagen. Efter undersökningen kom författaren till denna rapport fram till att en grupp av de förslagen passar bäst, för att data som lagras i XML, har det inte samma struktur som den data som lagras i relationsdatabaser och på så sätt skiljer sig hanteringen av nycklarna.</p>

Den huvudsakliga tekniken som använts inom webbutveckling består av märkordspråket HTML men HTMLs funktionalitet är för enkelt för att tillfredställa de kraven på komplexa applikationer. En ny teknik i form av märkordsspråket XML uppkom med tanke på att göra lättare att implementera webbaserade applikationer. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element och utforma egna dokumentstrukturer. Relationsdatabaser är sedan många år ett väl fungerande datahanterarsystem. Med tanke på att göra informationen tillgänglig på Internet är det oundvikligt att undersöka om XML kan användas för att lagra en relationsdatabas. Detta arbete har i syfte att teoretisk analysera hur XML hanterar begreppen primär- och främmande-nyckel från relationsdatabaser. Nyckeln är ett viktigt begrepp inom en relationsdatabas sammanhang därför är en bra startpunkt att undersöka om XML klarar en nyckel hantering som i relationsdatabas. Flertal teorier har undersökts i denna rapport för att försöka kartlägga de olika förslagen. Efter undersökningen kom författaren till denna rapport fram till att en grupp av de förslagen passar bäst, för att data som lagras i XML, har det inte samma struktur som den data som lagras i relationsdatabaser och på så sätt skiljer sig hanteringen av nycklarna.

<p>Att undersöka huruvida det är möjligt att underlätta framställningen av ett elektroniskt handelssystem som använder sig av en existerande relationsdatabas är intressant av flera anledningar. Med Internets utveckling har möjligheterna till elektronisk handel ökat. Många företag har idag redan existerande databaser till sin verksamhet. Ändringar eller driftstopp i dessa databaser medför stora problem för företagen.</p><p>Denna rapport beskriver en prototyp som underlättar användandet av en existerande databas och som underlättar skapandet av de komponenter som ingår i ett enkelt elektroniskt handelssystem. För att skapa prototypen har en hybrid mellan en templatbaserad och en hårdkodad lösning använts. Resultaten visar att det är möjligt att skapa en prototyp som kan använda en existerande relationsdatabas utan att behöva ta den ur drift eller göra förändringar i den. Prototypen kan dock inte anses vara användbar i en verklig miljö. De brister som prototypen har är identifierade och om lösningar på dessa hittas bör prototypen kunna användas i en verklig miljö. Arbetet i denna rapport kan således ses som en inledande undersökning av hur framställningen av ett elektroniskt handelssystem kan underlättas.</p>

<p>Detta dokument tar upp hur ett avancerat webbshopssystem kan utvecklas. Jag har dels granskat den teoretiska aspekten, dels utvecklat ett webbshopssystem från grunden, vilket har gjorts utbyggbart genom att det består av en grundstomme och tilläggsmoduler. Funktioner som är icke önskvärda i en viss webbshop men användbara i en annan ska därmed kunna läggas till vid behov, utan kunskap om programmering.</p><p>I rapporten diskuteras även hur webbshopssystemets datamodell kan representeras som relationer, med fokus på relationsdatabashanteraren MySQL. Detta görs för att visa hur valet av datamodell och fysisk modell kan påverka systemets utformning, samt vilka möjliga problem eller fallgropar som kan uppstå till följd av detta val.</p><p>Rapporten diskuterar även säkerhets- och sekretessfrågor. Då det är viktigt att identifiera och förebygga säkerhetsbrister i öppna system som webbshopar diskuteras bland annat hantering av personuppgifter och metoder för att kryptera och hantera lösenord.</p><p>Avslutningsvis följer en beskrivning av arbetet med det webbshopssystem som jag har utvecklat för att visa hur teorin kan tillämpas i praktiken, och hur man gradvis kan gå från ett enklare till ett mer komplext webbshopssystem.</p>

Databaser är vanligt förekommande i vardagen på företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag ställs på vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt måste kunna hanteras i databasen. 1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansåg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som ställdes i manifestet på vad den tredje generationens databaser borde klara av. Arbetet utgår ifrån manifestets krav och utförs med hjälp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts på att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning.

Att undersöka huruvida det är möjligt att underlätta framställningen av ett elektroniskt handelssystem som använder sig av en existerande relationsdatabas är intressant av flera anledningar. Med Internets utveckling har möjligheterna till elektronisk handel ökat. Många företag har idag redan existerande databaser till sin verksamhet. Ändringar eller driftstopp i dessa databaser medför stora problem för företagen. Denna rapport beskriver en prototyp som underlättar användandet av en existerande databas och som underlättar skapandet av de komponenter som ingår i ett enkelt elektroniskt handelssystem. För att skapa prototypen har en hybrid mellan en templatbaserad och en hårdkodad lösning använts. Resultaten visar att det är möjligt att skapa en prototyp som kan använda en existerande relationsdatabas utan att behöva ta den ur drift eller göra förändringar i den. Prototypen kan dock inte anses vara användbar i en verklig miljö. De brister som prototypen har är identifierade och om lösningar på dessa hittas bör prototypen kunna användas i en verklig miljö. Arbetet i denna rapport kan således ses som en inledande undersökning av hur framställningen av ett elektroniskt handelssystem kan underlättas.

När man kombinerar ett objektorienterat programmeringsspråk och en relationsdatabas uppstår en del problem för utvecklare eftersom objektorienterade programmeringsspråk och relationsdatabaser har olika fokus, objektorienterade programmeringsspråk fokuserar på att avbilda verkliga objekt och relationsdatabaser fokuserar på data. De problem som uppstår kallas med ett samlingsnamn för object-relational mismatch. Det finns flertalet ramverk för att hantera dessa problem. Ett av dem är Entity Framework.Syftet med detta projekt var att utvärdera hur utvecklare tycker att Entity Framework fungerar för att lösa problematiken runt object-relational mismatch, hur det är för utvecklare att lära sig använda Entity Framework samt hur tillgången på inlärningsmaterial är.Under vår studie har vi lärt oss använda Entity Framework samtidigt som vi gjort en studie av tillgången på inlärningsmaterial. Vi har också byggt om en applikation så att den använder Entity Framework. Vi har jämfört den ombyggda applikationen med den gamla applikationen för att kunna se vilken skillnad som Entity Framework bidrog till.Vi kom fram till att Entity Framework hanterar object-relational mismatch på ett bra sätt som bland annat gör att utvecklingsprocessen kortas ner då inte lika mycket kod behöver skrivas. Utvecklare med tidigare kunskaper i .NET-programmering upplever att det är lätt att lära sig Entity Framework. Att det upplevs lätt att lära sig Entity Framework hänger förmodligen ihop med att tillgången på inlärningsmaterial är god.

Detta dokument tar upp hur ett avancerat webbshopssystem kan utvecklas. Jag har dels granskat den teoretiska aspekten, dels utvecklat ett webbshopssystem från grunden, vilket har gjorts utbyggbart genom att det består av en grundstomme och tilläggsmoduler. Funktioner som är icke önskvärda i en viss webbshop men användbara i en annan ska därmed kunna läggas till vid behov, utan kunskap om programmering. I rapporten diskuteras även hur webbshopssystemets datamodell kan representeras som relationer, med fokus på relationsdatabashanteraren MySQL. Detta görs för att visa hur valet av datamodell och fysisk modell kan påverka systemets utformning, samt vilka möjliga problem eller fallgropar som kan uppstå till följd av detta val. Rapporten diskuterar även säkerhets- och sekretessfrågor. Då det är viktigt att identifiera och förebygga säkerhetsbrister i öppna system som webbshopar diskuteras bland annat hantering av personuppgifter och metoder för att kryptera och hantera lösenord. Avslutningsvis följer en beskrivning av arbetet med det webbshopssystem som jag har utvecklat för att visa hur teorin kan tillämpas i praktiken, och hur man gradvis kan gå från ett enklare till ett mer komplext webbshopssystem.

There are many types of databases, but the most common are relational and non-relational. These databases have different structures, and that affects their performance. Many studies examine the differences between relational and non-relational databases and compare them regarding performance. However, it lacks a study that collects the results from different sources and makes them available to software professionals, so they can choose a suitable database effortlessly. This thesis examines and analyzes several studies investigating the performance of relational and non-relational databases. The analysis examines the performance of typical database operations, insert, delete, update, and select, on different numbers of records. The results of this study show that the non-relational databases perform better, regardless of the number of records in the database. However, there are some cases where the relational databases perform better. The findings are based on an analysis of seven studies, encompassing databases MSSQL, MySQL, PostgreSQL, Oracle, and MongoDB. / Det finns flera typer av databaser, men de vanligaste är relationella och icke-relationella. Dessa databaser har olika strukturer, vilket påverkar deras prestanda. Många studier undersöker skillnaderna mellan relationella och icke-relationella databaser och jämför deras prestanda. Dock saknas en studie som samlar resultaten från olika källor och gör dem tillgängliga för mjukvaruproffs, för att underlätta valet av en lämplig databas. Denna examensarbete undersöker och analyserar flera studier som utforskar prestandan hos relationella och icke-relationella databaser. Analysen fokuserar på prestandan för vanliga databasoperationer, såsom infogning, borttagning, uppdatering och val, för olika antal poster. Resultaten av denna studie visar att icke-relationella databaser presterar bättre oavsett antalet poster i databasen. Det finns dock vissa fall där relationella databaser fungerar bättre. Resultaten baseras på en analys av sju studier som omfattar MSSQL, MySQL, PostgreSQL, Oracle och MongoDB-databaserna.